Remissvar Promemoria: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6)
Regeringen föreslår att kapitalkravet för privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Syftet med lagändringen är att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig och underlätta för små företag att starta och bedriva verksamhet. I många europeiska länder ställs inte längre några krav på aktiekapitalets storlek.
Marginal mellan bolagets tillgångar och skulder
Företagarna har inga principiella invändningar mot en sänkning av minimikapitalet. Ett aktiebolags ägare är inte ansvariga för bolagets förpliktelser och det har därför ansetts viktigt att skydda borgenärerna genom att tillse att det finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Frågan kan ställas vad en sänkning av minimikapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor tillför. En ytterligare sänkning av aktiekapitalet ökar borgenärernas krav på andra säkerheter. Redan idag fokuserar borgenärer i stor utsträckning på andra faktorer än aktiekapitalet (såsom kassaflöde och likviditet) vid kreditgivning/avtalsförhandling med aktiebolag. Vid osäkerhet avseende dessa faktorer kräver borgenären normalt sett säkerhet för sina fordringar (exempelvis i form av pant eller borgen från bolagets aktieägare). Mot denna bakgrund är möjligt att borgenärer kommer att vara än mer otrygga i ett aktiekapital om 25 000 kronor.
Det är alltså svårt att se att en ytterligare sänkning av lägsta tillåtna kapital skulle ha någon positiv effekt på borgenärernas beteenden i detta avseende eller på borgenärsskyddet generellt. Kravet på aktiekapitalet kan också ses som en ”spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande”. Att det krävs ett kapitaltillskott av den som vill starta ett aktiebolag får anses vara en garant för en mer genomtänkt och hållbar affärsidé, samt minskar benägenheten hos företagaren att ta alltför stora risker i verksamheten.
Aktieägare och ledning bäst lämpade bedöma kapitalbehov
Det skall påpekas att en sänkt miniminivå för aktiekapitalet givetvis inte innebär eller får utgöra något hinder för aktiebolagen att välja en högre nivå som motsvarar verksamhetens behov och som är godtagbar för kreditgivare och andra borgenärer. Utgångspunkten är att aktieägarna tillsammans med bolagets ledning är bäst lämpade att bedöma kapitalbehov och risker. Företagarna tillstyrker därför förslaget att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks till 25 000 kronor.
