Upphandlingsutredningens uppdrag har varit att utreda om upphandlingsreglerna tillräckligt möjliggör för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag.

Företagarnas upphandlingsexpert Ulrica Dyrke, som varit expert i utredningen, anser att utredningen har genomfört sitt arbete på ett bra sätt och i stora delar landat i goda slutsatser. I följande aspekter som har betydelse för små företag har hon dock framhållit en avvikande uppfattning.

Direktupphandlingsgränsen bör höjas, men inte så mycket

Utredningen vill höja nuvarande beloppsgräns för s.k. direktupphandlingar (upphandlingar som inte behöver annonseras). Förslaget är i korthet att höja gränsen enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) från 284 000 kr till 600 000 kr för inköp av varor och tjänster. För direktköp mellan 100 000 kr och 600 000 kr ska gälla en dokumentationsplikt där alla väsentliga omständigheter antecknas. Vidare föreslås att upphandlande myndigheter vid behov ska anta riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar.

Ulrica Dyrke anser att en viss höjning av direktupphandlingsgränsen är berättigad i syfte att skapa en förenklad och mindre kostsam procedur för såväl upphandlande myndigheter som företag. Hon vill dock se en mer måttlig höjning av beloppsgränserna, för att värna intresset av transparens och konkurrens i upphandlingsprocesserna. Redan idag är 73 procent av de upphandlingar som görs direktupphandlingar och det är av stor betydelse för många små företag att få reda på vilka affärsmöjligheter som existerar på den offentliga marknaden.

- Jag vill även gå längre än utredningen och införa ett obligatoriskt krav på att upphandlande myndigheter ska anta riktlinjer om hanteringen av direktupphandlingar. Det är viktigt att värna konkurrens även vid dessa upphandlingar, säger Ulrica Dyrke.

Problematiskt med samhällspolitiska hänsyn vid offentlig upphandling

Utredningen uttalar att offentlig upphandling bör användas som ett instrument för att uppnå samhällspolitiska hänsyn i form av miljöhänsyn och sociala hänsyn. Enligt utredningens mening är skälen starka för att både bredda och tydliggöra möjligheterna att ta sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling.

Ulrica Dyrke varnar för att fler samhällsekonomiska krav i offentliga upphandlingar riskerar att göra upphandlingarna mer komplexa och svårare att hantera för mindre företag. Därför är det viktigt att sådana krav bara ställs då det är ändamålsenligt för att uppnå syftet med upphandlingen.

- Kraven måste också vara möjliga att kontrollera och följa upp för myndigheten. Myndigheter som gör upphandlingar bör givetvis ta hänsyn till de kostnader som detta innebär, säger Ulrica Dyrke.

Ökad inköpssamverkan är inte problemfritt

Utredningen anser att statsmakterna i större utsträckning bör betrakta inköpscentralernas verksamhet som instrument för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv anskaffning av vissa varor och tjänster. Utredningen anser även att den inköpssamverkan som sker genom de två stora inköpscentralerna Statens inköpscentral respektive SKL Kommentus visar att kombinationen små och medelstora företag och samordnade upphandlingar är möjlig.

Ulrica Dyrke anser dock att ramavtalsupphandlingar genom inköpscentraler endast bör användas i sådan fall då inköpssamordning bedöms leda till bättre totalt slutresultat än enskilt genomförda upphandlingar. Hon understryker vidare att det är viktigt att samordnad upphandling inte per automatik leder till stora gemensamma ramavtal.

- Det är positivt att de siffror som utredningen presenterar visar att små och medelstora företag i förhållandevis stor utsträckning får ramavtal i dessa upphandlingar, men siffrorna behöver i olika avseenden utvecklas ytterligare för att ge en ännu klarare bild av hur det ser ut specifikt för de små företagen, anser Ulrica Dyrke.