Bakgrund

När Företagarna i våras frågade de småföretagare som upplevt likviditetsproblem under de senaste 12 månaderna - 9 % av 4002 svarande - vad som orsakat problemen, svarade nästan tre av tio (27 %) att en stor minskning i efterfrågan var orsaken.

Det kan inte komma som en nyhet för någon att efterfrågan gått ned i takt med att reallönerna gått ned och räntorna gått upp. Till detta kommer att nästan var femte fått likviditetsproblem med anledning av att den svaga kronan gjort att deras inköpspriser ökat (18 %) och att de inte kan höja sina priser i paritet med sina kostnadsökningar (17 %).

Den här lägesbilden förklarar varför småföretagarna bedömer att deras lönsamhet försämras i en omfattning som inte upplevts sedan 90-talskrisen. För att hantera detta tvingas företagare ta av sparade medel som var avsedda för investeringar (73 %) och/eller dra ned på den egna lönen (18 %).

Följden blir att tre av tio företagare (31%) säger att deras privatekonomi försämrats jämfört med för ett år sedan. Kronförsvagningen har bidragit till denna försämring.

Valutaeffekter

En försvagad krona gentemot andra valutor, till exempel euron, påverkar företag väldigt olika. Några kan uppleva att de i huvudsak gynnas av en ökad efterfrågan från konsumenter som betalar i svenska kronor, eftersom konsumtion i kronor blir relativt sett billigare (det kan gälla både inhemsk och utländsk efterfrågan). Andra kan påverkas i huvudsak negativt, när de är beroende av att köpa in insatsvaror eller inventarier i euro samtidigt som de själva säljer i kronor. En kronförsvagning gör för dessa företag att deras marginaler försämras när de inte kan höja sina priser i paritet med sina kostnadsökningar.

Vidare finns det företag som påverkas både positivt och negativt i ungefär lika proportioner, och slutligen de som inte påverkas alls. Dessa effekter handlar om utfallet av en växelkursförsvagning, men en osäker växelkurs gentemot till exempel euron påverkar även företagens möjlighet att planera inköp och sätta sina försäljningspriser. Det påverkar i sin tur deras vilja och möjlighet att handla i andra valutor, och även vilken efterfrågan och lönsamhet de kan räkna med, beroende på vilket pris de sätter. Om valutarisken – alltså risken att den valuta man handlar i påtagligt och oförutsett förändras i värde gentemot andra valutor – inte hanteras kan det gynna, straffa eller inte påverka företaget alls, beroende på hur växelkursen förändras.

Valutarisk gör att tid och resurser måste läggas på att fundera över hur växelkurser kan komma att påverka handeln (via såväl inköpskostnader som försäljningspriser). Detta kan göra att vissa affärer blir mindre omfattande, eller att de helt uteblir, och handeln växer därmed inte så mycket som den skulle kunna göra. Osäkerheten som valutarisk innebär är därför negativ för handel i andra valutor, eftersom den kostar tid och resurser att hantera (och för större företag valutasäkringskostnader). En växelkursförändring kan även innebära att lönsamheten i affären minskar om kursen rör sig åt fel håll. Givetvis kan kursen även förändras på ett sätt som gör affären mer lönsam, men det är inte och bör inte vara den primära drivkraften till handel med varor och tjänster.

Ny undersökning

Kronförsvagningen har tveklöst påverkat svenska småföretag. Företagarna har därför undersökt hur företagare själva upplever att deras företag har påverkats och hur de ställer sig till att Sverige ska bli fullvärdig medlem i EMU och anta euron som valuta. Undersökningsperioden var 13 september-28 september 2023 och 1 255 företagare med bred representation sett till olika branscher och över hela landet har svarat. Urvalet har korrigeras så att det liknar den nationella företagarstrukturen, med hjälp av en modell baserad på SCB:s statistik på antal företagare i Sverige

När SCB i maj 2023 ställde frågan ”Om vi idag skulle ha folkomröstning om att ersätta kronan som valuta, skulle du då rösta Ja eller Nej till att införa euron som valuta i Sverige?” till befolkningen svarade 30,6 % att de skulle rösta Ja, 50,5 % att de skulle rösta Nej och 18,9 % att de inte vet hur de skulle rösta. Stödet bland befolkningen för övergång till euron har förstärkts över tid (se figur nedan).

När vi ställer samma fråga till småföretagare i september 2023 svarar 45,7 % att de skulle rösta Ja, 30,3 % att de skulle rösta Nej och 24 % att de inte vet eller att de inte är tillräckligt insatta.

Småföretagare är alltså betydligt mer positivt inställda till att Sverige ska byta valuta till euron och bli fullvärdig medlem i EMU, än befolkningen som helhet. Att andelen är högre än bland befolkningen som helhet är förståeligt, då många småföretagare brottas med konsekvenserna av en osäker växelkurs och en försvagad krona gentemot euron. Dock är det inte en majoritet för och det är fler företagare som är osäkra på hur de skulle rösta än i befolkningen som helhet. Det visar hur svår den här frågan är och att den innefattar mer än bara en fast växelkurs gentemot euron.

Nästan varannan företagare påverkas negativt av en kronförsvagning mot euron

Givet att företag kan påverkas väldigt olika av en kronförsvagning gentemot euron, har vi ställt frågan hur deras företag påverkats. Svaren visar att de allra flesta påverkats i huvudsak negativt. Hela 46 % procent svarar att de påverkats i huvudsak negativt, medan endast 7 % svarar att de påverkats i huvudsak positivt.  En knapp fjärdedel (24%) av alla företag påverkas inte alls och 14 % påverkas ungefär lika mycket positivt och negativt.

Hur ens företag påverkas av en försvagad krona mot euron påverkar med stor sannolikhet inställningen till hur man skulle rösta, även om frågan om ett fullvärdigt EMU-medlemskap är större än bara en ny valuta. Av de som påverkats i huvudsak negativt skulle 6 av 10 rösta ja till ett fullvärdigt medlemskap, medan av dem som påverkats i huvudsak positivt skulle endast 3 av 10 rösta ja.

Ja till euron för att stoppa en fortsatt kronförsvagning

Av de som skulle rösta Ja svarar hela 94% att de instämmer helt eller delvis i påståendet ”Det viktigaste skälet till att införa euro som valuta i Sverige är för att kronan inte ska fortsätta tappa i värde mot euron”. Endast 5 % svarar att de inte instämmer alls i påståendet.

Sex av tio företagare tycker inte att EMU-frågan är viktig

Trots att fler företagare skulle rösta ja till euron än i befolkningen som helhet tycker ändå en klar majoritet av företagarna att frågan inte är så viktig för deras företag. Hela 57% svarar att frågan inte är särskilt viktig för deras företag medan 31 % svarar att den är viktig eller mycket viktig. Det är därmed färre som tycker att frågan är viktig (31%) än som skulle rösta ja (46%).

Högst andel av företag som påverkas negativt av kronförsvagningen (ca 70 %) återfinns bland dem som tycker att frågan är viktig eller mycket viktig. Av dem som svarat att frågan inte är så viktig har 46% svarat att de påverkats i huvudsak negativt. Medan bland dem som inte alls tycker att frågan är viktig har en majoritet svarat att kronförsvagningen mot euron inte påverkat deras företag (ca 60 %), endast 7 % av dessa har svarat att de påverkats positivt.

Frågan om EMU är inte prioriterad och är större än val av valuta

Eurofrågan påverkar Sveriges möjlighet att bedriva en självständig penningpolitik när omvärlden och Sverige går i otakt med varandra. Det skulle även innebära ett medlemskap i den europeiska bankunionen, med andra konsekvenser för svensk ekonomi.

Det bör dock understrykas att småföretagare sällan har någon reell möjlighet att helt skydda sig mot växelkursrörelser och att många är beroende av inköp i utländsk valuta, vilket gör att deras företag påverkas i huvudsak negativt av kronförsvagningar. Det syns inte minst när de beskriver sina likviditetsproblem och att det leder till en försämrad lönsamhet och en försämrad personlig ekonomi. En svag krona gentemot euron är därför ett stort problem för Sveriges småföretagare – men frågan om ett fullvärdigt medlemskap i EMU är som sagt större än bara växelkursen.