Sammanfattning

Polisen är den enda myndigheten som har förbättrat sitt betyg för service och bemötande två mätningar i rad. De tre för undersökningen nya myndigheterna hamnar i mitten eller något under mitten. Sämst betyg av nykomlingarna fick Tillväxtverket (2,7), sannolikt till följd av problemen i hanteringen av stödet för korttidsarbete.

Bolagsverket har högst förtroende hos företagare, av de granskade myndigheterna, och behåller därmed förstaplatsen trots en marginell minskning jämfört med 2019. Även Skatteverket och Polisen behåller sina topplaceringar från förra mätningen. Granskningen visar att företagare fortsatt har lägst förtroende för Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Polisen får som enda myndighet, precis som i betyget för service och bemötande, ett ökat förtroende från småföretagen två mätningar i rad.

Företagarna kan likt föregående rapport konstatera att en företagare lägger mycket resurser på administration som kostar både tid och pengar. För företagarens del skulle mindre tid med administration betyda mer tid att lägga på sin kärnverksamhet vilket i sin tur kan leda till både fler arbetstillfällen, mer pengar till välfärden och stora värden för företagaren själv. För både myndigheter, företagare och samhället i stort behöver den tiden minskades betydligt.

Varför gör vi den här undersökningen?

Frågorna vi ställt

• ”Med utgångspunkt från dina erfarenheter vill vi att du betygsätter följande myndigheter utifrån service och bemötande på en skala 1–5, där 1 betyder mycket dåligt och 5 betyder mycket bra”.
• ”Med utgångspunkt från dina erfarenheter vill vi att du betygsätter följande myndigheter utifrån ditt förtroende till dem på en skala 1–5, där 1 betyder mycket lågt och 5 betyder mycket högt”.
• Hur har ditt förtroende för dessa myndigheter förändrats med anledning av coronapandemin?
• ”Har du behövt ägna tid och resurser på att lämna uppgifter till följande myndigheter?”
• ”Hur har tiden för att lämna uppgifter förändrats med anledning av coronapandemin?”

I Sverige finns 500 000 företagare som tillsammans driver över en miljon företag. Ungefär var tionde sysselsatt i Sverige är en företagare och många av dessa har i sin tur skapat jobb åt en eller flera personer. Statistik från SCB visar att fyra av fem nya jobb har växt fram i de små och medelstora företagen under de senaste trettio åren. Det innebär att de mindre företagen och deras tillväxt och jobbskapande är en avgörande kraft för att utveckla Sverige.

Enkla, effektiva myndighetskontakter

Innan coronapandemin behövde en företagare lägga i genomsnitt 10 timmar i veckan på administration. Mycket av administrationstiden utgörs av fullgörande och efterlevnad av regler från myndigheter.

En viktig politisk åtgärd för att förbättra möjligheterna för företagande är att minska företagens administrativa börda. Om företagens myndighetskontakter förenklas och effektiviseras kan företagarna i stället använda tiden till att utveckla sina verksamheter, vilket gynnar både tillväxt och jobbskapande.

Kvalitetsmätning av myndigheter 

Sedan 2004 har Företagarna gjort återkommande mätningar av hur småföretagen upplever bemötandet och servicenivån hos olika myndigheter. Vi hoppas att med denna undersökning kunna hjälpa myndigheter att förbättra sin service gentemot mindre företag genom att visa hur myndigheten uppfattas av Sveriges småföretagare. Rapporten kan också användas som en kvalitetsmätning av Sveriges myndigheter. Får företagare den service och det bemötande som de kan förvänta sig? Vilka myndigheter har ett jobb att göra för att komma upp i en acceptabel nivå och vilka andra myndigheter bör de lära sig av? Vi passar också på att föra fram några av våra förslag på reformer som vi tror skulle kunna bidra till en minskad regelbörda för företagare.

14 myndigheter: 

• Arbetsförmedlingen
• Arbetsmiljöverket
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Skatteverket
• företagarens hemkommun
• Länsstyrelsen
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Polisen
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Transportstyrelsen
• Tillväxtverket
• Boverket.

Myndigheter i rankningen

De bedömda myndigheterna 2021 är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, företagarens hemkommun, Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Migrationsverket, Polisen, Statistiska centralbyrån (SCB), Transportstyrelsen, Tillväxtverket och Boverket.

Varför just dessa myndigheter?

Undersökningen är inriktad på att granska myndigheter som småföretagen kommer i kontakt med regelbundet och som påverkar deras vardag som företagare. Undersökningen har succesivt utökats och nya myndigheter betygsatts. Det innebär att ingen myndighet kan vara säker på att undgå granskning bara för att de inte blivit betygsatta hittills.

Vi hoppas att våra granskningar ska vara ett incitament för alla svenska myndigheter att förbättra sitt arbete med service, förtroende och regelförenkling gentemot Sveriges företagare.

Service och bemötande hos myndigheterna

Bäst betyg i service och bemötande i årets mätning får Bolagsverket och Skatteverket med 3,8, på en skala där 1 betyder mycket dåligt och 5 mycket bra.

För Skatteverket innebar det en ökning av genomsnittsbetyget med 0,2 jämfört med 2019. Det innebär också att myndigheten hämtade in det tidigare avståndet till Bolagsverket vilket gav en delad första plats i år. På tredje plats hamnar återigen Polisen som nu är tillbaka på den nivå (3,4) myndigheten hade 2010.

Sämst betyg i undersökningen får Migrationsverket. Arbetsförmedlingen får näst lägst betyg med 2,4, vilket ändå innebär en viss förbättring jämfört med 2019 då myndigheten noterade sin sämsta notering någonsin sedan starten av myndighetsrankingen 2004.

Polisen är den enda myndigheten som har förbättrat sig i två mätningar i rad. De tre för undersökningen nya myndigheterna hamnar i mitten eller något under mitten. Sämst betyg får Tillväxtverket, sannolikt till följd av problemen i hanteringen av stödet för korttidsarbete.

Bolagsverket

Bolagsverket kommenterar:

”Vi är inne i en transformation för framtiden”

Läs intervjun med Bolagsverket generaldirektör Annika Stenberg.

Företagarna kan se att Bolagsverkets satsningar på bemötande och digitalisering har gett goda resultat. Det har funnits år när exempelvis stora förseningar i handläggning av årsredovisningar riskerat deras plats i toppen med för övrigt har deras plats varit ohotad. Myndigheten har dock framtida utmaningar. En finansiering som inte är hållbar över tid och det kommer krävas ytterligare stora investeringar i bland annat digitalisering vars kostnader riskeras läggas på företagaren i form av avgifter. Det gör i många fall att avgifterna för olika ärenden inte upplevs som logiska för företagarna.

Myndigheten har i dag ett regeringsuppdrag att se över sin finansieringsmodell och komma tillbaka med ett förslag på en mer långsiktig lösning. Företagarna har framhållit vikten av att staten bidrar med finansiering för investering i nödvändig digital infrastruktur och att investeringskostnaden inte ska läggas direkt på avgifterna för ärendehanteringen.

Vi är positiva till den fortsatta digitaliseringen av myndighetskontakter, rapporteringar och att man kan sköta sina ärenden digitalt. Det kräver dock att de digitala lösningarna fungerar och underlättar för företagarna i jämförelse med tidigare lösningar. Vi framhåller också att det kommer krävas övergångslösningar för företagare i bland annat glesbygd som inte har tillgång till en stabil internetuppkoppling.

Företagarna anser att

• Handläggningstiderna måste fortsätta kortas.
• Bolagsverkets finansieringsmodell behöver förändras för att tillse att företagen får den service som är myndighetens uppdrag, till en rimlig kostnad.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket kommenterar:

"Vi ska bli bättre på att guida"

Läs intervjun med Lisa Vallgren, digitaliseringsansvarig på Arbetsmiljöverket. 

Vi upplever att Arbetsmiljöverket är en av de myndigheter som det kommer många frågor kring till vår juridiska rådgivning, att inspektionerna ofta upplevs som extra tuffa och att kommunikationen ofta upplevs bristfällig.

Företagarna har också länge varit kritisk till den bristande digitala mognad myndigheten haft och de stora svårigheter våra medlemmar har att hitta rätt och relevant information om vad som gäller just dem när det kommer till arbetsmiljöregler.

Företagarna har under en längre tid efterfrågat en digitalisering värd namnet av Arbetsmiljöverkets verksamhet och ser mycket positivt på det som nu är på gång. (Läs intervjun med Lisa Vallgren, digitaliseringsansvarig på Arbetsmiljöverket). Att myndigheten tagit in kompetens på området utifrån är mycket bra och ambitionerna välkomnas.

Vi har varit mycket kritiska till arbetet med den nya regelstrukturen och hoppas nu på att den digitala satsningen kan underlätta för de minsta företagen i deras vardag. Vi håller med myndigheten att det ska vara lätt att göra rätt och hoppas nu att det kommer bli lättare för företagarna att hitta och veta vilka regler som faktiskt gäller just deras företag. Vi hoppas också att den digitala satsningen kan bidra till en minska oro över att ha missat en regel som gäller just sitt företag. Nu är det upp till bevis för Arbetsmiljöverket att visa att de gjort sin läxa och denna kommer att leverera konkreta resultat.

Företagarna anser att

• Arbetsmiljöverket bör tidigt i sina processer kring regelförfattande involvera näringslivet i exempelvis referensgrupper och samråd.
• Arbetsmiljöverkets bör i sitt fortsatta arbete med regelförnyelse ta större hänsyn till de mindre företagens behov av ett lättillgängligt och lättförståeligt system.
• Utredningen som tillsattes 2021 kring effekterna av sanktionsavgifterna och reglerna kring dessa bör särskilt ta hänsyn till de mindre företagen.
• Arbetsmiljöverket bör arbeta med attityder hos sina medarbetare kopplat till den tillsyn som utförs. Tillsynen bör främst även som vägledande och stöttande och inte enbart kontrollerande.

Förtroende för myndigheterna

Bolagsverket har högst förtroende hos småföretagen av de granskade myndigheterna och behåller därmed förstaplatsen trots en marginell minskning jämfört med 2019. Även Skatteverket och Polisen behåller sina topplaceringar från förra mätningen. Granskningen visar att företagare fortsatt har lägst förtroende för Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Polisen får som enda myndighet, precis som i betyget för service och bemötande, ett ökat förtroende från småföretagen två mätningar i rad.

Polisen

Kommunpolis kommenterar:

"Företagare har blivit mindre kritiska till oss"

Läs intervjun med Peter Torstensson, kommunpolis i Åmål, Dals Ed och Bengtsfors.

Under de senaste åren har myndigheten fått ökade anslag och det finns en bred enighet inom riksdagens partier att Polismyndigheten ska växa och att den polisiära närvaron ska öka runt om i landet. Även om det är långt kvar till regeringens målsättning om 10 000 fler polisanställda till 2024 går utvecklingen åt rätt håll. Runt om i landet genomför Företagarna träffar där företagare, kommunen och representanter från lokalpolisområdet diskuterar den lokala trygghetssituationen vilket troligtvis också påverkar förtroendet för myndigheten i positiv riktning.

Företagare kommenterar polisens betyg:

”Brott påverkar förtroendet för alla myndigheter”

Läs intervjun med brottsdrabbade företagaren Veronika Horn.

Brott mot företagare 

Varannan företagare med anställda har blivit utsatt för brott under de senaste åren. Andelen företagare som upplever otrygghet på grund av låg polisnärvaro har ökat från 41 till 51 procent 2017–2020.

Många företagare upplever att det inte finns någon mening med att polisanmäla brotten eftersom det ofta inte leder till mycket mer än en nedlagd utredning. Detta ger en underskattning av brottsstatistiken som inte visar den utsatthet som företagare runt om i landet möter. Såväl Polismyndigheten som andra myndigheter inom rättsväsendet måste ges resurser för att kunna hantera vardagsbrotten som drabbar företagare. Vardagsbrotten utgör en mycket stor del av det totala antalet anmälda brott i Sverige och kan till exempel vara stöld, snatteri eller skadegörelse.

Företagarna anser att

• Nolltolerans mot vardagsbrott ska införas.
• Den polisiära närvaron ska öka i hela landet. Enligt Företagarnas medlemsundersökningar är fler synliga lokalpoliser den viktigaste åtgärden för att öka tryggheten bland Sveriges företagare.
• Brotten som drabbar näringslivet ska kartläggas. I dag saknas det offentlig kriminalstatistik över brotten som riktar sig mot företagare. Regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att särredovisa brott som drabbar företagare.
• Trygghetsfrågorna ska integreras i det lokala näringslivsarbetet.

Corona och myndigheternas förtroende

Coronapandemin har fått stora konsekvenser och inneburit en stor omställning för många myndigheter. I undersökningen har företagare har fått bedöma hur förtroendet för respektive myndighet har förändrats med anledningen av pandemin. Polisen har klarat sig bäst med ett i stort sett oförändrat nettotal (ökat förtroende – minskat förtroende).

Majoriteten av alla företagare anser att det generella förtroendet för myndigheterna är oförändrat till följd av coronakrisen. Men några myndigheter avviker i negativ riktning och ungefär vart femte företag uppger ett tappat förtroende för tre stora myndigheter under pandemin. Det gäller företagets hemkommun, Försäkringskassan och Tillväxtverket. Men även Arbetsförmedlingen och Migrationsverket tappar mycket i förtroende under pandemin.

Kommunerna

Kommunalråd kommenterar:

"Ryck upp krånglet med rötterna"

Läs intervjun med Oliver Rosengren, kommunalråd (M) i Växjö.

Förtroendet minskar trots att många kommuner gjort olika typer av lättnader för sina företagare under pandemin, såsom minskad tillsyn, avgiftsfria tillstånd för uteserveringar med mera.

Den negativa utvecklingen skulle kunna grunda sig på att man önskat mer eller att man befinner sig i en bransch som har påverkats mycket av restriktionerna så som restauranger och caféer. Det är restriktioner som inte kommunen har haft rådighet över men är satta att kontrollera efterföljandet av. Detta kan på en del platser ha uppfattats negativt även om det i slutändan inte var kommunens eget beslut.

Oavsett är detta en påminnelse till Sveriges kommuner att skapa goda förutsättningar för företag att verka, pandemi eller ej. Enligt Företagarnas rapport Välfärdsskaparna 2021 kommer 28 procent av kommunens skatteintäkter från småföretagen.

Företagarna anser att

• Kommunerna måste ge besked om vilka av de lättnader i tillstånd och sänkningar i avgifter som infördes i samband med krisen som permanentas.
• Avgiften för att förlänga giltighetstiden för bygglov ska slopas.
• Kommunerna bör fortsätta med tidigare aviserade inköp, upphandlingar och investeringar för att på så sätt stimulera de lokala företag som är beroende av kommunen som kund. Kommunerna behöver också i den mån det är möjligt prioritera att dela upp de offentliga inköpen så att även mindre växande företag ges möjlighet att lägga anbud.
• De kommuner som ännu inte har ett näringslivsråd bör tillsätta ett sådant med representanter från det lokala näringslivet där kommunens stödåtgärder under och efter krisen diskuteras.
• Alla kommuner ska införa en så kallad “Think small first”-princip där man i utformningen av nya regler utgår från hur de kommer påverka små- och medelstora företag. Om regeln visar sig leda till ökad regelbörda ska den inte införas.
• Kommunerna behöver göra en bred översyn av den verksamhet som utförs i egen regi, för att identifiera om det finns verksamheter som istället kan utföras billigare och mer effektivt av de lokala företagen.

Tid för att lämna uppgifter till myndigheter

Skatteverket är den myndighet i undersökningen som tar mest tid i anspråk hos företagare. Tre av fyra företagare ägnar tid och resurser på att lämna uppgifter till Skatteverket och för vart fjärde företag krävs mycket tid/resurser. Försäkringskassan och Bolagsverket följer på plats två och tre.

Två av de tre myndigheterna i topp gällande tiden de tar i anspråk att lämna uppgifter (Skatteverket och Bolagsverket) får också bäst betyg vad gäller service, bemötande och förtroende. Uppenbarligen har dessa myndigheter insett att det är viktigt att leverera en bra kundresa och dessutom fortsatt att utveckla sin service över tid.

Mer tid i anspråk för att lämna uppgifter

Den samlade kostnaden för att lämna uppgifter till myndigheter har ökat under pandemin. Det uppger närmare vart fjärde företag. Det är ytterst få företag som uppger att kostnaderna för att lämna uppgifter har minskat.

Det kan tyckas motsägelsefullt att företagens tid för administration minskat något under coronakrisen samtidigt som kostnaden för att lämna uppgifter till olika myndigheter gått upp. Men alla nya regelverk för att söka coronarelaterade stöd tar tid i anspråk och många av dessa företag har haft en ökad börda. Samtidigt är det många företag som inte haft full verksamhet vilket minskat behovet av löpande administration.

Tillväxtverket

Tillväxtverket kommenterar:

"Vad sägs om en tillitsreform?"

Läs intervjun med Åsa Talamo, chef för avdelningen Enklare myndighetskontakter på Tillväxtverket.

Tidigare var företagens kontakter med Tillväxtverket begränsade. Vi kan nu se att hanteringen av stöden har stora brister. Förutom att nu hantera coronarelaterade stöd arbetar myndigheten bland annat med förenkling för företagare på olika sätt och har en avdelning för Enklare regler med bland annat en enhet som heter Enklare Myndighetskontakter. Enhetens primära uppdrag är att stötta myndigheterna i sitt förenklingsarbete.

Företagarnas slutsatser och allmänna råd

Det är förhållandevis små förändringar i service och bemötande samt i förtroende över tid för samtliga myndigheter. Det är i grunden bra då stora svängningar och oförutsägbarhet inte är något eftersträvansvärt. Företagare vill ha förutsägbarhet kopplat till regler och myndighetskontakter och stora svängningar skulle kunna vara ett tecken på det motsatta. Om trenden ständigt var positiv om än långsamt vore det så klart än mer välkommet.

Mer tid till kärnuppgiften 

För företagarens del skulle mindre tid med administration betyda mer tid att lägga på sin kärnverksamhet vilket i sin tur kan leda till både fler arbetstillfällen, mer pengar till välfärden och stora värden för företagaren själv. Trots de värden detta skulle kunna skapa lägger en företagare i genomsnitt 10 timmar i veckan på administration. För både myndigheter, företagare och samhället i stort behöver den tiden minskades betydligt.

Allt i allo

Det är ofta effektivare att specialister sköter bokföring och administration och att företagaren i stället gör det hen är bäst på. Men i de minsta företagen finns inte alltid resurserna utan företagen själv behöver vara både ekonomi-, HR- och administrativ chef på samma gång, ofta på kvällar och helger eftersom det är då tiden finns. Vi kan se i Företagarnas panel från 2020 att sex av tio känner oro för att missa någon regel som gäller deras företag.

Mängden regler tynger 

Det är inte bara specifika regler som leder till omfattande regelbörda hos företagare. Många företagare anger att det inte är något specifikt regelområde i sig, men att det totala antalet regler är problemet. Även att veta vilka regler som gäller och vad dessa innebär anses av många som det mest besvärliga vad gäller regelbördan.

Bristfälliga konsekvensanalyser 

Därutöver måste den administrativa bördan beaktas bättre i konsekvensanalyser när ny lagstiftning övervägs. I dagsläget är 43 procent av Regeringskansliets konsekvensanalyser bristfälliga enligt Regelrådet. Det innebär att mycket lagstiftning blir verklighet utan att beslutsfattare kan överblicka vilka konsekvenser de nya reglerna kan få. Det är inte rimligt. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) finns förslag om ett stärkt Regelråd och en återremitteringsfunktion för bristfälliga konsekvensutredningar. Detta är förslag som Företagarna starkt förordar. Utredningen föreslår en helt ny regelprocess som på sikt kommer att minska företagens regelbörda. Företagarna arbetar för att dessa förslag snarast genomförs.

Företagarnas övergripande förslag för en minskad regelbörda

Läs mer om hur Företagarna arbetar för att minska företagens regelbörda på vår temasida. 

Gå till Minska regelbördan

• En permanent arbetsmodell för regelförenklingsarbetet ska införas, och arbetet bör ledas från en central plats i statsrådsberedningen.
• Regelrådets uppdrag och funktion ska stärkas för att rådet ska få större genomslagskraft i lagstiftningsprocessen.
• En återremitteringsfunktion bör införas vid undermåliga konsekvensutredningar.
• Varje ny administrativ pålaga bör utvärderas, dels utifrån en proportionalitetsbedömning, dels utifrån den samlade regelbördan som den nya administrativa uppgiften bidrar till.
• Regeringen bör genom regleringsbrev uppdra åt myndigheter att prioritera förenklingsarbetet gentemot företag. Särskilt gäller detta för följande myndigheter: Skatteverket, SCB, Bolagsverket, Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Lantmäteriet, Arbetsmiljöverket samt Försäkringskassan.
• Regeringen bör ge minst hälften av ovanstående myndigheter tydliga myndighetsinstruktioner att verka för minskad regelbörda för företag. Regeringen kan genom myndighetsinstruktioner styra myndigheters långsiktiga inriktning och ledningsform. Fler myndigheter bör med anledning av detta få tydliga instruktioner att arbeta för minskad regelbörda för företag.
• För branscher som karaktäriseras av påtaglig regelbörda såsom bygg- och anläggningssektorn restaurang och besöksnäringen bör kvantitativa förenklingsmål införas. Handläggningstider, service och bemötande samt antalet samråd mellan myndigheter och företagen bör vara en del av en årlig uppföljning.
• Samtliga statliga myndigheter bör införa efterfakturering av utförd tillsyn och kontroller gentemot företag. Vid tillsyn ska fakturor från statliga myndigheter tydligt specificeras utifrån vad den faktiska kostnaden inbegriper.
• Företagare ska i regel enbart behöva lämna in en uppgift en gång till en myndighet. Årligen rapporterar företagen massvis av uppgifter till statliga myndigheter och verk.
• Myndigheter bör erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg för uppgiftsinlämning. Ett utvecklat verksamt.se och en fortsatt utveckling av ett digitalt ekosystem för företagare behöver prioriteras och bli verklighet.

Om undersökningen

Rapportens resultat bygger på en webbaserad enkät till Företagarnas medlemspanel genomförd 19 mars–7 april 2021.

Antal respondenter var 864 företagare med bred representation sett till olika branscher, företagsstorlekar och geografisk hemvist.

Svarens fördelning har korrigerats för att efterlikna den nationella företagarstrukturen, med hjälp av en modell baserad på SCB:s statistik över antal företagare i Sverige. Konkret görs detta genom att korrigerande vikter räknas fram för olika företagsstorlekar (antal anställda), kön, ålder och bransch.

Jämförelser i rapporten görs med tidigare upplagor av myndighetsrankingen.

Appendix – Företagarnas myndighetsranking sedan 2004