Språkkunskaper är viktigt för företagens möjligheter att göra internationella affärer, särskilt exportaffärer. Av de som inte har affärsmässiga kunskaper i något annat språk än svenska gör sju procent internationella affärer, medan genomsnittet för alla svarande är 43 procent.

Affärsmässig språknivå

Det finns även ett tydligt samband mellan att ha språkkunskaper i ett visst språk och att göra affärer med ett land där språket talas. Av de som har kunskaper på affärsmässig nivå i nordiska språk gör 47 procent affärer med de nordiska länderna, jämfört med 21 procent av de som saknar kunskaper i nordiska språk. Likaså gör 45 procent av de som har tyskkunskaper på affärsmässig nivå affärer med Tyskland, jämfört med 15 procent av de som saknar dessa kunskaper.

Kunskaper i engelska är dessutom en dörröppnare till internationella affärer överhuvudtaget. Nästan hälften av de med affärsmässiga engelskkunskaper, 49 procent, gör någon form av internationella affärer, jämfört med endast 13 procent av dem som saknar engelskkunskaper. Både engelskkunskaper och kunskaper i andra språk har större betydelse för exportörer än importörer.

Handelshinder

Främmande språk anses inte vara ett stort handelshinder, till skillnad från formella/juridiska regler. Inte heller har bristande språkkunskaper hindrat företagen från internationella affärer i någon större utsträckning. Detta behöver dock inte betyda att språk är oviktigt. Att man inte har hindrats från affärer kan bero på att man har förberett sig inför en större affär genom att till exempel anlita tolk eller utländska handelskammare.

40 procent av de som både exporterar och importerar kan se konkreta affärsmöjligheter med utökade språkkunskaper, jämfört med åtta procent av de utan internationella affärer. En slutsats man kan dra av detta är att de som finns etablerade på den internationella marknaden har fått uppleva vad språkkunskaper kan betyda för affärerna. Denna kunskap är okänd för dem som ännu inte har givit sig ut i världen.