Avslutande kommentarer

Företagare jobbar i snitt 44 timmar per vecka och 10 timmar av dessa läggs på administration. Soloföretagare jobbar i snitt endast 35 timmar (många soloföretagare har passerat pensionsåldern) och lägger absolut och relativt mindre tid på administration. Företagare med större företag ägnar mycket mer tid åt administration – i snitt ungefär 16 timmar i företag med fler än 20 anställda. För myndigheter, företagare och samhället som helhet vore det bra att minska den tiden. Med innovativa digitala lösningar och en företagarvänlig attityd hos myndigheter i Sverige skulle företagare slippa lägga så många timmar på myndighetskontakt och administration och i stället kunna spendera mer tid på sin kärnverksamhet och på så sätt skapa värden för sig själva och samhället. Därutöver måste den administrativa bördan beaktas bättre i konsekvensanalyser när ny lagstiftning övervägs.

Figur 4 Uppskattningsvis, hur många timmar av din arbetstid per vecka är administrationstid? Genomsnitt antal timmar, n = 933

Som företagare kan man självklart också själva minska tiden som ägnas åt administration. Det är ofta effektivare att experter sköter bokföring och administration och att företagaren istället gör det hen är bäst på. Större företag har inte sällan medarbetare som skulle kunna ta över en (större) del av administrationen och i mindre bolag kan det vara lönsamt att anlita en extern konsult som sköter administrationen och regelhanteringen. På så sätt går det att spara pengar och tid och det minskar även risken att göra fel. Dessutom kommer det företagarens välmående till godo – de flesta företagare upplever administration och kontakt med myndigheter inte som speciellt glädjefyllt och skulle må bättre om de slapp lägga så mycket tid på det.

Vår undersökning visar att 63 procent av företagarna använder extern hjälp för att hantera och/eller administrera regler och redovisning. De viktigaste anledningarna till det är att företaget saknar   den kompetens som behövs (54 procent av de som anlitar externa experter) och att arbetsbördan är för omfattande (38 procent av de som anlitar externa experter). Skatte- och momsregler är det vanligaste område där företagare behöver externa experter för att hantera administrationen. Drygt en tredjedel av företagare använder ingen extern hjälp för att hantera och/eller administrera regler och redovisning. Förvisso är en del själva verksamma i området och kan hantera det på egen hand. Andra har anställda som sköter det, men tiden som företagare lägger på administration tyder på att fler borde använda sig av externa experter, så att de själva kan fokusera på att skapa värden för sig själva och andra i företagets kärnverksamhet.

Det är inte bara specifika regler som leder till regelbörda hos företagare. Många företagare anger att det inte är något specifikt regelområde i sig, men att det totala antalet regler är problemet. Även att veta vilka regler som gäller och vad dessa innebär anses av många som det mest besvärliga vad gäller regelbörda. Att regler och lagar ändras och osäkerhet om nuvarande förutsättningar kommer att ändras skapar också tyngre regelbörda hos många företagare.

Figur 5 Vad leder till störst regelbörda för ditt företag? n = 963

Företagarna har slutligen ett antal övergripande förslag som vi ser skulle kunna minska regelbördan för företagare

• Regeringen bör införa tydliga skrivningar om minskad regelbörda för företag i regleringsbreven till följande myndigheter: Skatteverket, SCB, Bolagsverket, Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Lantmäteriet, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Regeringen kan genom riktade regleringsbrev uppdra åt myndigheter att prioritera förenklingsarbetet gentemot företag. Regelförenklingsarbetet är inte ett enskilt politikområde utan spänner horisontellt över flera sakområden och departement. Under ett antal år har ett flertal relevanta myndigheter saknat tydliga skrivningar i regleringsbreven, vilket lett till att förenklingsarbetet nedprioriteras. Regeringen bör därför införa tydliga skrivningar till de myndigheter som särskilt reglerar småföretagen och deras verksamhet. Skrivningarna ska specificeras med ett antal verksamhetsmål samt tillförda ekonomiska resurser.
  
  
• Regeringen bör ge minst hälften av ovanstående myndigheter tydliga myndighetsinstruktioner att verka för minskad regelbörda för företag. Regeringen kan genom myndighetsinstruktioner styra myndigheters långsiktiga inriktning och ledningsform. Tydliga instruktioner är en förutsättning om det offentliga förenklingsarbetet ska resultera i bestående effekter. Fler myndigheter bör med anledning av detta få tydliga instruktioner att arbeta för minskad regelbörda för företag.
  
  
• För branscher som karaktäriseras av påtaglig regelbörda såsom bygg- och anläggningssektorn, restaurang och besöksnäringen bör kvantitativa förenklingsmål införas. Regeringens förenklingsarbete behöver systematiseras med tydliga målsättningar för ett antal särskilt branscher. Handläggningstider, service och bemötande samt antalet samråd mellan myndigheter och företagen bör vara en del av en årlig uppföljning.
  
  
• Samtliga statliga myndigheter bör införa efterfakturering av utför tillsyn och kontroller gentemot företag. I normalfallet sker de allra flesta betalningar först efter en service är utförd. Offentlig tillsyn och kontroll bör införa ett sådant system för att uppnå en ökad rättssäkerhet i förvaltningsbesluten. Ett sådant system skulle dessutom skapa större förståelse för värdet av tillsynen och till vilken nytta den är för företagets verksamhet. Vid tillsyn ska fakturor från statliga myndigheter tydligt specificeras utifrån vad den faktiska kostnaden inbegriper.
  
  
• Företagare ska i regel enbart behöva lämna in en uppgift en gång till en myndighet. Årligen rapporterar företagen stora mängder uppgifter till statliga myndigheter och verk. Rapporteringssystemen är ofta trubbiga och ytterst tidskrävande för företagen. I juni 2018 gav dåvarande näringsminister Mikael Damberg 67 myndigheter i uppdrag att effektivisera och digitalisera rapporteringsförfarandet i hopp om att förenkla företagens administrativa uppgifter. Detta arbete behöver ytterligare konkretiseras genom att på samtliga myndigheter införa principen om en uppgift en gång.
  
  
• Myndigheter bör erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg för uppgiftsinlämning. SCB, Skatteverket och Bolagsverket bör särskilt prioritera detta.