Kollektivavtals-krav fick nobben

Riksdagens Finansutskott har idag tagit ställning till regeringens förslag till nya lagar om offentlig upphandling. Finansutskottet säger ja till lagförslaget – utom i fråga om bestämmelser som rör krav på villkor enligt kollektivavtal.

Detta välkomnas av Företagarna, som har varnat för att förslaget om villkor enligt kollektivavtal allvarligt kommer att försvåra för många små företag utan kollektivavtal och därtill kommer att komplicera den offentliga upphandlingen.

- Det är glädjande att Finansutskottet nu sätter ned foten och säger nej till lagförslaget i denna del. Nu avvaktar vi med intresse riksdagens ställningstagande, säger Företagarnas upphandlingsexpert Ulrica Dyrke.

Den 30 november ska riksdagen först besluta i frågan och lagreglerna föreslås i så fall börja gälla 1 januari 2017 . 

Finansutskottet säger nej till de delar av lagförslaget som handlar om att myndigheter ska kunna ställa krav på arbetstid, lön och semester enligt kollektivavtal för leverantörernas personal. Utskottet menar att förslaget kommer vara svårt att genomföra i praktiken och kommer att medföra oönskade konsekvenser.

Förslaget riskerade att missgynna små företag.

Utskottet konstaterar också att förslaget kommer att missgynna många små företag utan kollektivavtal och ser risk för att detta kommer leda till färre anbud. Utskottet säger även nej till att upphandlade myndigheter ska ges rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension.

Utskottet anser att det riskerar att missgynna svenska företag, som av EU-rättsliga skäl skulle bli tvungna att leva upp till betydligt högre krav än utländska företag. Enligt utskottet skulle detta dessutom innebära att många företag inte ens kan delta i upphandlingar eftersom många försäkringar bara är tillgängliga genom kollektivavtal.

- Företagarna har under hela lagstiftningsprocessen pekat på problematiken som kommer uppstå för små, kollektivavtalslösa företag om lagförslaget om krav på villkor enligt specifika kollektivavtal införs. Även Lagrådet har uppmärksammat problematiken för de små företagen, säger Företagarnas upphandlingsexpert Ulrica Dyrke.

Arbeta för schysta villkor på annat sätt

60 procent av de små företagen saknar kollektivavtal. En vanlig orsak är att kollektivavtalen är för dåligt anpassade till småskaliga verksamheter. De flesta av dessa företag erbjuder dock ändå sina anställda schysta villkor, men dessa villkor är inte nödvändigtvis utformade på samma sätt som i enskilda kollektivavtal. Regeringens lagförslag riskerar bli ett hårt slag mot dessa företag – både de som deltar i upphandlingar och som underleverantörer.

Lönedumping och andra former av oschysta villkor kan motarbetas på andra sätt, som inte begränsar små företags möjlighet att leverera åt offentlig sektor och som inte heller komplicerar och fördyrar upphandlingarna på det sätt som regeringens lagförslag gör.

- En upphandlande myndighet blir genom de nya upphandlingsreglerna skyldig att förkasta onormalt låga anbud som beror på att till exempel arbetsrättsliga skyldigheter inte efterlevs, säger Ulrica Dyrke.

Utöver detta anser Företagarna att den upphandlande myndigheter bör arbeta mer med aktiv uppföljning under kontraktstiden, för att säkerställa god leverans av upphandlat kontrakt.

- I uppföljningen kan man bland annat kontrollera inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter. På det sättet får man en mer träffsäker kontroll, som inte stänger dörren för små företag på bred front, säger Ulrica Dyrke.

Länkar till vad Företagarna tidigare har sagt i frågan:
Företagarnas kommentar angående regeringens proposition. 
Företagarnas kommentar till Lagrådets kritik mot lagförslaget. 
Företagarnas kommentar angående regeringens lagrådsremiss. 
Företagarnas kommentar angående regeringens utkast till lagrådsremiss. 
Företagarnas kommentar angående utredningsförslaget.