Företagarna värnar schyssta villkor för de anställda, men ser stora problem med det presenterade förslaget, som kommer att komplicera den offentliga upphandlingen och allvarligt försvåra för små företag utan kollektivavtal.

Dyrare och mer komplicerat

Företagarna konstaterar att regeringens uppdrag till utredningen har omfattat komplexa och delvis mycket svårförenliga upphandlingsrättsliga och arbetsrättsliga frågeställningar. Förslaget som presenterats rymmer stora såväl rättsliga som praktiska problem och bör inte genomföras. Systemet kommer att bli ytterst komplext att hantera i praktiken, för såväl den nya Upphandlingsmyndigheten som upphandlande myndigheter/enheter och företag. Detta innebär en uppenbar fördyring och komplicering av upphandlingsprocessen.

Slår ut små företag

Företagarna befarar negativa effekter av den föreslagna reformen, inte minst för små företag utan kollektivavtal. Man måste betänka att 60 procent av landets små företag saknar kollektivavtal. De absolut flesta är dock givetvis seriösa i sin verksamhet och som arbetsgivare. Förslaget innebär tydliga risker för ökad komplexitet och minskat antal anbud från dessa små företag – och därmed även minskad konkurrens.

 Olämpligt att myndighet avgör minimilön

Den nya Upphandlingsmyndigheten ges en central roll i det föreslagna systemet. Denna myndighet ska dels bedöma vilka branscher som kan anses vara riskbranscher där arbetsrättsliga villkor alltid ska ställas i fråga om lön, semester och arbetstid, dels – i samråd med arbetsmarknadens parter – identifiera vilket centralt kollektivavtal som bör tillämpas för aktuellt arbete samt vilka villkor i fråga om lön, semester och arbetstid som är tillämpliga för respektive arbete.

Företagarna avstyrker detta. Företagarna anser principiellt att det är mycket olämpligt att en myndighet ska bestämma vad som ska anses utgöra minimilön för olika branscher. Företagarna befarar vidare att detta komplexa uppdrag kommer att sluka resurser från andra delar av den upphandlingsstödjande verksamheten, till förfång för både upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer och utvecklingen av den offentliga upphandlingen.

Modellen riskerar att skapa rättsosäkerhet

Företagarna ser även stora problem med utredningens förslag att villkoren som gäller enligt det centrala kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet ska tillämpas, även om detta är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag. Företagarna har mycket svårt att se att en myndighet i en upphandling ska kunna ställa krav som bortser från innehållet i lagstiftning. Detta urholkar i så fall lagstiftningens effekt för företag som deltar i offentlig upphandling. En sådan modell skapar inte förutsebarhet, utan riskerar i stället att leda till stor rättsosäkerhet för företag – i synnerhet företag utan kollektivavtal.

Går emot EU-rätt

Utöver detta och av stor betydelse, är att det föreslagna systemet innehåller delar som med största sannolikhet inte ligger i linje med vad EU-rätten – i synnerhet likabehandlingsprincipen - tillåter. Detta gäller särskilt förslaget att det för utstationerande anbudsgivare ska kunna gälla andra villkor än för övriga anbudsgivare. Detta är allvarligt och undergräver förutsättningarna för en EU-rättsligt hållbar tillämpning av den föreslagna lagstiftningen.

Mer transperens efterlyses

Givetvis ska rimliga arbetsvillkor säkerställas, men det måste finnas mer proportionerliga lösningar för att uppnå detta. Företagarna efterlyser ett mer transparent och lätthanterat system, som kan fungera ändamålsenligt för samtliga berörda parter.

För närmare detaljer, se hela yttrandet här.