Fortfarande osäkert om krav på villkor enligt kollektivavtal

Vad handlar detta om?

Lagförslaget avser ett genomförande av EU:s nya upphandlingsdirektiv. Lagstiftningspaketet i stort röstades igenom och kommer att träda i kraft den 1 januari 2017.

Vissa bestämmelser i lagförslaget som specifikt rör krav på villkor enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling och proceduren för detta röstades ned i riksdagen. Men frågan är inte avgjord helt än. Regeringen kan återkomma med ett nytt lagförslag senare.

Vi på Företagarna har varit mycket kritiska till lagförslaget om krav på villkor enligt kollektivavtal.

Vi anser att bestämmelserna skulle leda till tungrott och oförutsägbart kravställande som varierar från upphandling till upphandling. Vi har varnat för att detta skulle bli ett mycket svårhanterat system för små företag som inte har tecknat kollektivavtal/hängavtal. Dessa farhågor har riksdagsmajoriteten uppmärksammat och det lyftes tydligt fram i riksdagsdebatten. Just effekterna för de små företagen har uppmärksammats även i Lagrådets kritik och Finansutskottets ställningstagande.

Info om lagförslaget om krav på villkor enl kollektivavtal

Enligt lagförslaget ska varje upphandlande myndighet, exempelvis en kommun, inför varje enskild upphandling bedöma om det finns behov av att ställa denna typ av krav. Om sådant behov bedöms föreligga i upphandlingen måste krav på villkor om lön, semester och arbetstid ställas. Krav på försäkringar och tjänstepension får enligt lagförslaget ställas.

För företag utan kollektivavtal finns två alternativ enligt lagförslaget: Att antingen uppfylla villkoren i upphandlingen eller tillämpa villkor som motsvarar ett annat kollektivavtal som är tillämpligt på det aktuella arbetet. Denna sistnämnda ventil är i teorin god, men blir dock i praktiken omöjlig att använda, eftersom företag utan kollektivavtal inte har tillgång till de alternativa kollektivavtalen och deras innehåll.

Kollektivavtalen är som bekant inte allmänt tillgängliga. Effekten blir att företag utan kollektivavtal ändå kommer att vara hänvisade till att uppfylla de villkor som anges i den enskilda upphandlingen – eller att avstå från att delta.

Vi befarar spretigt kravställande i upphandlingarna. Om villkoren som uppställs för en viss typ av arbete varierar från upphandling till upphandling kommer det bli praktiskt omöjligt att hantera.

Företag kan inte ändra villkoren för sina anställda bara för att de möter annorlunda utformade villkor i en upphandling. Så kan man inte agera om man vill vara en seriös arbetsgivare. Det skulle slå hårt mot små företag, både de företag som deltar i offentlig upphandling och de som är underleverantör inom ramen för upphandlade kontrakt (kraven ska gälla även för underleverantörer som direkt medverkar till uppdragets genomförande).  

Vi anser att regeringens lagförslag även skulle försvåra även för landets upphandlande myndigheter, som skulle få mycket komplexa situationer att hantera. De skulle inför varje upphandling behöva bedöma om det föreligger risk för oschysta arbetsvillkor och om så bedöms vara fallet skulle de behöva identifiera relevant kollektivavtal för varje typ av arbete och identifiera villkorsnivåer, i dialog med arbetsmarknadens parter. Resultatet skulle bli komplexa upphandlingar och sannolikt fler överprövningar.

Hur många små företag har kollektivavtal?

Hela 60 % av de små företagen med anställda saknar kollektivavtal/hängavtal. Ett bakomliggande skäl till detta är att kollektivavtalen inte är anpassade för att passa småskaliga verksamheter. Det betyder inte att de små företagen har dåliga villkor för sina anställda.

Vi står upp för schysta villkor!

Av debatten som förs i media med mera skulle man kunna tro kan man tro att den som är emot lagförslaget inte står upp för schysta villkor. Självklart står vi på Företagarna upp för schysta villkor.

Vi anser dock att man bör värna schysta villkor på andra sätt, som inte begränsar små företags möjlighet att leverera åt offentlig sektor och som inte komplicerar och fördyrar upphandlingarna på det sätt som regeringens lagförslag gör. 

Exempelvis bör upphandlande myndigheter syna onormalt låga anbud. En upphandlande myndighet blir genom de nya upphandlingsreglerna skyldig att förkasta onormalt låga anbud som beror på att t.ex. arbetsrättsliga skyldigheter inte efterlevs. Upphandlande myndigheter bör även arbeta mer med aktiv uppföljning under kontraktstiden, för att säkerställa god leverans av upphandlat kontrakt. I uppföljningen kan man bland annat kontrollera inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter. På det sättet får man en mer träffsäker kontroll, som inte stänger dörren för små företag på bred front.

Nu återstår det att se om regeringen återkommer med ett nytt lagförslag i denna fråga.

Läs mer om vad Företagarna tidigare har skrivit i ämnet här.