Nyligen lämnade Skolinformationsutredningen sitt slutbetänkande till skolminister Lotta Edholm. Den har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag till alternativa lösningar för hur insynen kan öka i skolverksamhet som bedrivs av privata aktörer.

Förslagen riktar in sig på fristående förskolor, skolor och fritidshem, samt anordnare av komvux på entreprenad och folkhögskolor som bedriver SFI-utbildning som motsvarar komvux.

Utredningen lämnar två förslag. Det ena är att offentlighetsprincipen ska gälla även för de fristående aktörerna, såsom den gör för kommunala skolor. Det alternativa förslaget handlar om att inrätta en ny insynsprincip genom att stifta en egen lag som inte skulle vara lika långtgående som offentlighetsprincipen.

Utredningen förordar inte något av förslagen, utan lägger fram deras för- och nackdelar.

Insynslag att föredra framför offentlighetsprincipen

Företagarna menar en ny insynslag är att föredra framför offentlighetsprincipen.

− Att införa en offentlighetsprincip för fristående skolor är både komplicerat och oproportionerligt. De flesta fristående skolor är små verksamheter som inte har de administrativa muskler som krävs för att kunna efterleva en offentlighetsprincip, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert utbildning och kompetensförsörjning.Diana_Vasiliou_rund.png

Utredningen skriver att i sin konsekvensanalys om offentlighetsprincipen att små aktörer som driver verksamhet av mer begränsad omfattning kan få en försämrad konkurrensförmåga, till exempel till följd av en förhållandevis mer omfattande administrativ belastning jämfört med stora aktörer.

Olika insynsprinciper

Skulle offentlighetsprincipen införas hos de privata aktörerna gäller det som står i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också för dem. I så fall kommer de privata aktörerna också jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.

Vid stiftandet av en ny särskild insynslag skulle i stället enskilda och myndigheter få rätt till insyn i vissa angivna handlingstyper hos enskilda huvudmän inom skolväsendet. Det rör sig enligt förslaget från utredningen om handlingar som är kopplade till elever och personal, räkenskapshandlingar och verksamhetsanknutna handlingar. I förslaget finns även bestämmelser som inskränker rätten till insyn till skydd för enskilda intressen. Dessa kallar utredningen för vägransgrunder.

Flera avvägningar

Utredningens slutbetänkande är ett omfattande dokument på nästan 650 sidor. Det går igenom de olika förslagens konsekvenser utifrån olika perspektiv. Det handlar om många avvägningar. Kommuner och statliga myndigheter behöver kunna ta del av skolinformation för att fullgöra sina åtaganden. Elever och föräldrar behöver insyn för att kunna tillvarata sina intressen och göra skolval. Media och forskare behöver kunna granska och utvärdera verksamheter. Samtidigt måste känslig information om barn, elever, vårdnadshavare och personal kunna värnas, liksom de privata aktörernas affärshemligheter.

− Jag kommer nu att lusläsa utredningen och främst dess konsekvensanalys för de små företagen och verksamheterna. Viktigt att komma ihåg är att de små verksamheterna är majoriteten av alla fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är därför viktigt att deras eventuella nya uppdrag står i rimlig proportion till deras uppdrag och verksamhetsstorlek. Jag ser fram mot remissrundan som förhoppningsvis äger rum inom kort, säger Diana Vasiliou.”

Många turer om insyn i friskolor

Frågan om vilken skolinformation från privata aktörer som ska vara offentlig har stötts och blötts under flera års tid. För tio år sedan tillsattes en utredning om hur offentlighetsprincipen skulle kunna tillämpas i fristående skolor, men den ledde inte till något skarpt politiskt förslag.

Häromåret ändrades plötsligt rättsläget gällande hur bestämmelsen om statistiksekretess i offentlighets- och sekretesslagen ska tolkas, vilket lett till att mycket information om skolverksamheten är att betrakta som vanliga affärshemligheter. Det har i sin tur lett till tillfälliga lösningar i väntan på en mer långsiktig reglering. Det är förslagen på denna lösning som nu ligger på regeringens bord.