Skolminister Lotta Edholm presenterade på fredagsförmiddagen en ny utredning till en nationell skolpengsnorm. Regeringen menar att i dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Därför tillsätts nu en utredning för att ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan. 

− Det behövs mer av ordning på det här området än vad det är idag och vi måste se till att förändra på det sätt som friskolorna faktiskt finansieras i Sverige idag. Det finns stora omotiverade skillnader i vårt finansieringssystem när det gäller skolväsendet, sa skolminister Lotta Edholm under pressträffen. 

Positivt att finansieringssystemet utreds

Företagarna anser att det är positivt att regeringen utreder finansieringssystemet grundligt. Ett förslag om en nationell skolpengsnorm är ett steg i rätt riktning för att öka likvärdigheten i skolan. Vad som däremot inte är likvärdigt är att fristående skolor ska få en längre ersättning än kommunala skolor. 

− Vi ska värna om valfriheten och rätten att välja och välja bort. Med ett finansieringssystem som gynnar kommunala huvudmän och missgynnar fristående kommer valfriheten, som vi många gånger tar för givet, sättas på spel, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning. 

Lägre ersättning till fristående skolor hämmar fortsatt utveckling av skolsektorn

Om detta blir till verklighet kan många fristående verksamheter tvingas att stänga, då marginalerna i de allra flesta friskolor är små eller obefintliga. Genomsnittlig vinst ligger på ca 3 procent.  

− En lägre ersättning till fristående aktörer kommer att missgynna de 410 000 elever som valt fristående skolor. Det skulle dessutom hämma fortsatt utveckling av skolsektorn och riskera att slå undan benen på seriösa aktörer med goda resultat. Verkligheten kan således bli ett sämre utbud för eleverna, ökade kostnader för skattebetalarna, sämre kompetensförsörjning för företagen och medföra betydande problem för kommuner runt om i landet, säger Diana Vasiliou. 

Vad gäller saken?

Utredaren ska bl.a. 

  • föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för 
    kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns 
    strukturella förutsättningar och behov, 
  • föreslå hur staten utifrån modellen för en nationell skolpengsnorm ska 
    beräkna hur mycket resurser varje kommun som golv minst ska tilldela 
    sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till respektive enskild 
    huvudman minst ska vara, och 
  • med utgångspunkt i modellen för en nationell skolpengsnorm föreslå ett 
    system där kommunerna fastställer och tilldelar medel till skolverksamheterna. 

Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen,
grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025.

Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026.

Källa: Utbildningsdepartementet