Show me the kvitton!
Att spara på saker som man inte behöver är ett otyg många av oss sysslar med. När det inte heller är Tom Cruise som vrålar ”Show me the money” utan Bokföringslagen som kräver papperslappar helt utan värde blir det inte direkt bättre. Väldigt få företagare blev företagare för att få syssla med administration.
Det finns till och med kreativa företagare som hjälper oss att rensa och sortera och göra oss av med prylar och papper som inte längre har något värde i våra liv. Själv älskar jag att rensa och inget gör mig så tillfreds som att få göra mig av med grejer jag inte behöver. Jag har dessutom sedan länge slutat spara på gamla räkningar och andra papper som jag vet finns i tryggt förvar digitalt.
Riktningen för utvecklingen för oss som privatpersoner är tydlig. Vi digitaliserar mer och sparar mindre fysiska räkningar, kvitton och annat. Ibland får vi inte ens välja utan det digitala är alltmer normen. Varje privatperson som också är företagare slåss av den stora skillnaden. Varför gäller detta paradigmskifte inte de som driver företag? Företagare har ju dessutom bättre saker för sig än att klippa och klistra reseräkningar, knipsa fast kvitton på A4-papper och sätta in i metervis med pärmar?
SM i kvittosamling
Jo, för att bokföringslagstiftningen snavade på mållinjen vid millennieskiftet och därmed inte hängt med i de möjligheter som digitaliseringen fört med sig i det nya årtusendet. Bokföringslagens regelverk har så många år på nacken att det nästan är oanvändbart i vardagliga sammanhang. Oräkneliga mängder papper sparas helt i onödan och Sveriges företagare tvingas varje år kvala in i till SM i kvittosamling.
Priset för att inte göra nödvändiga förändringar av en lag som är analyserad i rapporten Företagens kostnader för att bevara räkenskapsinformation i pappersformat. Rapportens slutsatser är nedslående. Totalt kostar pappersexercisen Sveriges företagare 3,9 miljarder kronor per år. Om den summan översätts till arbetskraftskostnad motsvarar det 5 700 nya heltidstjänster.
Företagare är och vill vara jobbskapare, inte pappersskyfflare. Norge och Finland har redan kastat kvittona och visat var det digitala kvittoskåpet ska stå. Sedan nittiotalet har fyra av fem nya jobb skapats i de mindre företagen och tillsammans med deras anställda står företagen för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna. Om våra folkvalda politiker på allvar vill göra vad som krävs för att skapa fler jobb i hela landet kan de inte ignorera en lag som helt i onödan kostar svenska företag nästan fyra miljarder kronor årligen.