headphones newspaper video-player

Skatter

Brokig skattepolitik

Det övergripande intrycket är att skattepolitiken sedan januariavtalet har varit brokig, och under 2020 i hög grad påverkad av den politiska hanteringen av coronakrisen. Många förändringar har varit positiva, men samtidigt har flera skatteförslag lagts fram inom miljöområdet som har ingen eller tveksam miljönytta.

Januariavtalets portalpunkt om skattepolitiken handlar om en omfattande skattereform. Den ser inte ut att uppnås. Med tanke på att den punkten innehåller ett stort antal disparata mål (till exempel ökad sysselsättning, stärkt konkurrenskraft, minskad belåning i hushållen, minskade klyftor, förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, med mera) är det inte oväntat att det inte har gått att få ihop en sådan reform.

LÄS ÄVEN: Två år med januariavtalet – blir det tre och ett halvt

Grön skatteväxling

De skatteförändringar som har skett eller aviserats bygger i ett flertal fall på den gröna skatteväxling som slås fast i januariavtalet, med ambitionen att omfatta (minst) 15 miljarder kronor under mandatperioden. Flera sänkningar av arbetsgivaravgifter och inkomstskatter har genomförts och föreslagits, liksom förbättringar av näringslivsrelevanta skatter som personaloptioner, FoU- och expertskatterna och rutavdraget. På den gröna skattesidan har ett antal nya skatter införts och föreslagits, ofta som punktskatter (plastpåsar, elektronik, kläder med mera).

LÄS ÄVEN: Miljöskatterna i stor granskning

Punkt för punkt

Arbetsgivaravgifter och generationsskiften

Punkt 3 i januariavtalet handlar om bättre villkor för företagande och entreprenörer. Bland annat ska extraskatten på generationsskiften tas bort. Punkten listar även att arbetsavgifter ska sänkas.

Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, har tagits bort.

Arbetsgivaravgifter har sänkts, bland annat för ungdomar och FoU-personal. Ytterligare sänkningar är aviserade, däribland för de minsta företagen som anställer en andra medarbetare.

Omfattande skattereform

Punkt 4 i januariavtalet handlarom att en omfattande skattereform ska genomförs.

Finanspolitiska Rådet och ESO har 2020 lagt fram rapporter med förslag till skattereformer, men finansminister Magdalena Andersson har konstaterat i kommentarer att en större skattereform inte kommer att ske under mandatperioden.

Värnskatt och skatteväxling

Punkt 5 i januariavtalet handlar om sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Den listar att värnskatten ska tas bort 1 januari 2020 och att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling.

Värnskatten avskaffades 1 januari 2020.

Skatteväxlingen är pågående genom ett antal delförslag. De är i linje med punktens skrivning om att omfatta minst 15 miljarder kronor genom att höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

3:12, rutavdrag och personaloptioner

Punkt 16 i januariavtalet handlar om en gynnsam beskattning för växande företag. Det handlar bland annat om att utöka taket i rutavdraget samt utvidga det till fler tjänster. Ett äldre-rut ska utredas. Punkten listar även att beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Dessutom ska en utredning med syftet att förenkla 3:12-reglerna genomföras.

Rut-avdraget har utvidgats med nya tjänster och taket har höjts till 75 000 kronor. En särskild ordning för Rut-avdrag för äldre har utretts och betänkandet har remitterats.

Ett förslag om utökning av de så kallade kvalificerade personaloptionerna, till att omfatta fler personer och företag, har tagits fram och skickats ut på remiss.

Regelverket för beskattning av fåmansföretagare (3:12-reglerna) skulle utredas 2019-2021. Ingen utredning är tillsatt.

Borttagna arbetsgivaravgifter (ingångsavdrag)

Punkt 17 i januariavtalet handlar om att tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas. Detta ska bland annat göras genom att ta bort arbetsgivaravgifter de första två åren för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända.

Förslaget om borttagna arbetsgivaravgifter fanns i budgetpropositionen 2020 men stoppades av oppositionen i riksdagen. Sänkta arbetsgivaravgifter för 15-18-åringar har dock genomförts 2019 och från januari 2021 har 19-23-åringar också sänkt arbetsgivaravgift.

Bonus-malus, avfall och kläder

Punkt 35 i januariavtalet handlar om att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. En skatt på förbränning av avfall ska införas, liksom en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor. Dessutom ska klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärkas och förenklas.

En skatt på förbränning av avfall infördes 2020.

Ett förslag om skatt på kemikalier i kläder och skor har lagts genom en utredning, men genomförandet har skjutits på framtiden.

Bonus-malus-systemet, med ekonomiska incitament för klimatanpassning av personbilar, har utökats. Förändringarna träder i kraft 1 april 2021.

Skatt på engångsartiklar

Punkt 37 i januariavtalet handlar om att förhindra spridningen av mikroplaster bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

För att minska spridning av mikroplaster har en utredning föreslagit en skatt på engångsartiklar. Enligt förslaget skulle skatten införas skatten 1 september 2021.  Det har aviserats från regeringens sida att införande av skatten skjuts upp.