Förslag om kompetensutveckling

Såväl arbetstagaren som arbetsgivaren har ett intresse av att individer kan utveckla sin kompetens, men hur ska det ske?

LAS-utredningen hade i uppdrag att föreslå författningsförslag som inom ramen för anställningen stärker arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och anställdas förmåga.

LAS-utredningen föreslår

Att arbetsgivaren i skälig utsträckning ska erbjuda kompetensutveckling under anställningen.
Att kompetensutvecklingen ska omfatta alla anställda efter sex månaders anställning.

Att en anställd, om denne inte anser att hen fått kompetensutveckling, kan stämma arbetsgivaren efter anställningens upphörande (vid arbetsbrist) och kräva skadestånd.
Ett normerat skadestånd om två eller tre månadslöner för en anställd beroende på om den anställde varit anställd i mer eller mindre än fem år.

Att arbetstagaren ska ha rätt till skriftlig information om vilken kompetensutveckling hen fått. Denna ska kunna begäras flera gånger under och senast en månad efter att anställningen upphört.

Parternas överenskommelse föreslår

Att regeringen inför en ny offentlig omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställningsstöd och kompetensstöd (såsom vägledning, rådgivning och förstärkt stöd för sjuka vars anställning upphört) till anställda som inte omfattas av kollektivavtal.
Att ett grundläggande omställningsstöd kan beviljas anställda, anställda vars anställning upphör på grund av arbetsbrist eller sjukdom och tidsbegränsat anställda vars anställning löpt ut, och som arbetat i genomsnitt 16 timmar per vecka i minst 12 månader under en ramtid på 24 månader. Motsvarande krav gäller för de som ingår i parternas omställningsorganisationer.

Att ett nytt offentligt studiestöd införs parallellt med nuvarande studiemedelssystem. Det nya offentliga studiestödet ska bestå av ett studiebidrag och ett studielån. Studiebidraget ska ersätta 80 procent av den minskade arbetsinkomsten upp till ett tak på 4,5 inkomstbasbelopp per år.
Att CSN, innan myndigheten beslutar om att bevilja offentligt studiestöd, ska invänta yttrande från berörd omställningsorganisation om utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden. Utlåtandet ska i praktiken vara styrande för CSN:s beslut. Stödet ska kunna ges för utbildningar som är godkända i det nuvarande studiemedelssystemet eller som omställningsorganisationerna köper av det reguljära utbildningssystemet eller privat leverantör.

Företagarna tycker

Utredningens förslag är tvistedrivande och ökar arbetsgivarens kostnader vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det är osannolikt att det skulle innebära mer kompetensutveckling. Företagarna har invänt mot förslaget i remissyttrandet över utredningens betänkande. Företagarna anser vidare att utredningens förslag på krav på arbetsgivare att dokumentera och informera arbetstagare om dennes kompetensutvecklingsinsatser utgör en oskälig administrativ börda.

Gränsdragningsfrågor

Erik Ageberg rund.png

Parternas förslag är ur kompetensutvecklingssynpunkt sannolikt bättre än utredningens förslag. En ny offentlig omställningsorganisation skulle tangera flera andra myndigheters arbete. Det är därför avgörande att gränserna mellan organisationerna och deras uppdrag är tydliga.

Individen huvudansvarig

Företagarna anser att omställning i yrkeslivet kan vara en viktig beståndsdel i en modern arbetsmarknad. Centralt är dock att individen är huvudansvarig i sin utveckling. Arbetsgivare och stat är möjliggörare genom att exempelvis frigöra tid respektive finansiering för utbildning.

Nytt slags studiestöd rimligt

Det är rimligt att ett eventuellt parallellt offentligt studiestöd ska ersätta en högre del av minskad arbetsinkomst än det befintliga studiestödet. Däremot kan man ifrågasätta en ersättningsnivå i linje med medianlönen i Sverige, och dubbelt så hög som studiemedlet för individer som inte etablerat sig på arbetsmarknaden.