Brott & trygghet

Brottslighet och otrygghet är faktorer som i allt högre utsträckning försvårar möjligheten att kunna bedriva näringsverksamhet i Sverige. Enligt Företagarnas rapport Brott mot företagare 2022 har andelen företagare som upplever att den polisiära närvaron är tillräcklig för att skapa trygghet minskat från 32 till 25 procent 2017–2022. Allt färre företagare anmäler brotten till polisen, då den låga uppklarningsprocenten gör att man inte ser någon mening med det. Företagarna vill se en kraftigt ökad lokal polisär närvaro och ett rättsväsende som klarar av att hantera både den allra grövsta kriminaliteten men också alla de vardagsbrott i form av stölder, bedrägerier och skadegörelse som dagligen förpestar tillvaron för många av Sveriges företagare.

20. INFÖR FLER POLISER I YTTRE TJÄNST – I HELA LANDET

Enligt Företagarnas medlemsundersökningar är fler synliga områdes- och kommunpoliser den viktigaste åtgärden för att öka tryggheten bland Sveriges företagare. Regeringen har som ambition att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Samtidigt har antalet poliser i yttre tjänst sjunkit sedan 2015. När Polismyndigheten växer är det helt avgörande att utbyggnaden resulterar i fler synliga och närvarande poliser över hela landet. I varje kommun bör det finnas en polisiär trygghetskontakt med god kännedom om det lokala näringslivets förutsättningar och utmaningar.

21. INLED EN NATIONELL OFFENSIV MOT MÄNGDBROTTEN

När brottslighet fyller tidningsrubriker handlar det oftast om grov kriminalitet i form av skjutningar och bombdåd, vilket med rätta möts av skarpa avståndstaganden från politiken. De vanligaste brotten som drabbar företag och som förpestar tillvaron för Sveriges företagare är dock mängdbrott i form av inbrott, bedrägerier, skadegörelse och stölder. För att brottsutsatta företagare ska få tillbaka förtroendet för Sveriges som rättsstat och börja anmäla brotten till polisen kommer det krävas en tydlig nolltolerans mot vardagsbrottslighet.

22. STÄRK HELA RÄTTSKEDJAN

Precis som Polismyndigheten de senaste åren har fått budgetförstärkningar för att motverka kriminaliteten behöver liknande satsningar även göras till de myndigheter som i nästa steg ska hantera det ökade flödet av brottsmål. Det handlar främst om Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården men även myndigheter som kompletterar Polisens verksamhet, i form av Kustbevakningen och Tullverket.

23. SÄRREDOVISA BROTT SOM DRABBAR FÖRETAGARE

Idag saknas det offentlig kriminalstatistik över brotten som riktar sig mot företagare. Regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att särredovisa brott som drabbar företagare. Det gäller även i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) där det tydligare behöver framgå om det är en näringsidkare som har blivit utsatt.

24. STÄRK FÖRETAGARES RÄTTIGHETER VID NEDLAGDA BROTTSUTREDNINGAR

Andelen brottsutsatta företagare som anmäler brott har minskat stadigt de senaste åren. Orsaken är ofta att företagare inte ser någon mening med att polisanmäla då det, trots god bevisning, endast leder till en nedlagd förundersökning som inte gör det mödan värt att anmäla. För att öka företagares anmälningsbenägenhet, och därmed få en mer rättvisande brottsstatistik, behöver Polisen i högre grad motivera på vilka grunder en direktavskrivning beslutats eller varför en förundersökning lagts ner, och tydligt informera den drabbade företagaren om vilka möjligheter som finns när det kommer till att begära en överprövning av beslutet.

25. INFÖR LÖPANDE GRÄNSKONTROLLER PÅ UTFÖRSEL AV GODS

Som en del i att bekämpa internationella stöldligor har Företagarna under lång tid lyft behovet av att Tullverket saknar befogenhet och resurser att kontrollera utförsel av stöldgods. 2020 lämnade regeringen förslag på ändringar i smugglingslagen som syftar till att ge Tullverket en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Företagarna välkomnar dessa förändringar men efterfrågar även ytterligare åtgärder som gör utförsel av stöldgods till ett smugglingsbrott och som syftar till att Tullverket i högre utsträckning inriktar sin verksamhet på löpande utförselskontroller.