I byn Grangärde i västra Dalarna driver Tomas Tillman Grangärde Musteri AB. Där, ett par mil norr om Ludvika har familjen Tillman stora ekologiska odlingar av jordgubbar och svarta vinbär. Bären – även andra sorter – förädlas till saft, sylt, marmelad, gelé, cider och glögg. Många stannar förbi gårdsbutiken som säljer Tillmans varor.

Bärhanteringen kräver kylutrymmen av modell större. På Grangärde Musteri handlar det om en golvyta stor som en vanlig villa och fyra meter i takhöjd. Men sådana kylutrymmen finns det regler att följa. Regler som har ändrats flera gånger under de senaste åren.

– Jag blev tvungen att betala en sanktionsavgift till kommunen efter en kontroll av miljö och hälsa. Vi hade kommit över en gräns för rapporteringsskyldighet av köldmedier som vi inte hade koll på. Jag tycker att det är väldigt krångliga regler att förhålla sig till, säger Tomas Tillman.

Köldmedier och f-gasförordningar

Köldmedier är ämnen som ingår i kylar och frysar, men de finns även i luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. Den som har kylaggregat i sin yrkesmässiga verksamhet måste förhålla sig till bestämmelser för att kontrollera och rapportera hanteringen av köldmedier i systemet.  

År 2015 ersattes den gamla EU-förordningen (EG/842/2006) med den europeiska f-gasförordningen (EU/517/2014) om fluorerande växthusgaser. Två år senare ersattes den gamla svenska förordningen (SFS 2007:846) med den svenska f-gasförordningen (SFS 2016:1128) som kompletterar EU-förordningen med ytterligare bestämmelser. Målet är att minska användningen och utsläppet av fluorerade växthusgaser.

– Det finns olika slags köldmedium. Enligt reglerna ska man utgå från vilken GWP-faktor det medium man använder har – det står för Global Warming Potential – och sedan beräkna hur mycket det motsvarar i utsläpp av koldioxid. Syftet är gott, men i ett litet företag som vårt finns det ju ingen avdelning för det. Allt hamnar i knät på ägarna, säger Tomas Tillman.

Svårt att överblicka regelverken

Det hela kompliceras ytterligare av at det förekommit olika uppgifter om GWP-faktorn för flera köldmedier.

– Jag känner mig villrådig. Jag har en bra relation med kommunen, så det handlar inte om sanktionsavgiften jag fått betala. Men hur ska man veta att man gjort rätt när det finns så många regler? Till och med de på kommunen har ju svårt att hänga med, säger Tomas Tillman.

Verksamheten i Grangärde har utvecklats sedan starten med bärodling på 1970-talet och safttillverkningen som började i blygsam skala i mitten av 1990-talet. Grangärde Musteri AB har satsat på en ny fabrik och sortimentet och volymerna växer. Men regelbördan är ett problem.

– Det svåraste i dag är inte att följa reglerna man vet om, utan att känna till alla regler som man måste anpassa verksamheten till. Det känns som att det tillkommer nya regler varje dag. I någons synvinkel är de nödvändiga, men helheten blir en börda. Ena dagen är det koldioxidekvivalenter, andra dagen är det reglerna som man måste läsa på för att få ha ett pallställ i fabriken, säger Tomas Tillman.

Skriv under Företagarnas upprop mot regelbördan 

Företagarna driver kampanjen #stopparegelbördan. Vi ser att i stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, trots det görs för lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen.  Här kan du skriva under eller dela uppropet #stopparegelbördan.