headphones newspaper video-player
Starta testet

Välkommen till Kandidatguiden - en valkompass från Företagarna som matchar kandidater och väljare

Här kan du som företagare och väljare enkelt hitta företagarvänliga kandidater till kommun- och riksdagsvalet 2018. Gör testet och få svar på vilka kandidater som tycker som du!

Kandidaterna har gjort testet och nu är det din tur. Scrolla ner och svara på frågorna nedan och få svar på vilka riksdagskandidater du matchar bäst med i företagarfrågor!

Om du vill veta mer om dina kommunpolitiker som kandiderar ska du besöka den här sidan där du kan söka på parti, kommun och vem vi anser är mest förtagarvänlig. Och, glöm inte att bli medlem i Sveriges största organisation för företagare. Din röst är viktig och tillsammans hörs vi mycket!

Är du kandidat? Följ instruktionerna i brevet du fått hemskickat eller logga in här om du redan registrerat dig.

Fråga 1
I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, men trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Även om många regleringar av företags verksamhet kan framstå som proportionerliga när de bedöms var för sig, blir den samlade bördan av administration och regelefterlevnad betungande för företagare – vilket tar tid och resurser från affärsverksamheten.
Företagens regelbörda ska minskas avsevärt, särskilt för småföretag
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt för
Företagarnas motivering: Omfattande och krångliga regler är en stor börda särskilt för Sveriges små företag. Bara de administrativa kostnaderna har under den senaste femårsperioden ökat med i genomsnitt 1,2 miljarder per år i löpande priser enligt siffror från Tillväxtverket. Detta innebär att nästan hela den sänkning av kostnaderna som gjordes perioden 2006–2012 nu är utraderad. Arbetet med regelförenkling behöver intensifieras och Regelrådets mandat stärkas. Mätbara kvantitativa mål för minskad regelbörda behöver sättas upp. Från offentligt håll måste en samlad bedömning göras av de administrativa pålagor som företagare får genom lagar, myndighetsbeslut, kommunala tillstånds- och insynskrav, m.m.
Fråga 2
2008 trädde nuvarande regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU i kraft. En grundläggande förändring var att arbetsgivarens egen bedömning av behovet av arbetskraft blev styrande vid prövningen av om ett arbetstillstånd ska beviljas. Tidigare var det fackförbunden och myndigheterna som avgjorde om behovet fanns.
Fackförbund bör få bestämma om utländsk arbetskraft ska kunna anställas i svenska företag
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Svensk konkurrenskraft är i behov av ett generöst system för arbetskraftsinvandring och en tillbakagång till det gamla systemet vore en tydlig försämring. Varken fackförbunden eller någon myndighet kan bedöma behovet av arbetskraft bättre än den enskilde företagaren. Vad som bedöms som ”goda arbetsvillkor” kan inte likställas endast med kollektivavtalsvillkor. Arbetskraftsinvandring ger också en möjlighet för utländska medborgare att kunna arbeta i andra länder – något som svenskar ser som en självklarhet för sig själva. Fokus bör ligga på att effektivisera och påskynda Migrationsverkets process med att handlägga ärenden, som idag tar alldeles för lång tid.
Fråga 3
Det senaste året har Arbetsförmedlingen mötts av stark kritik för bristfälliga resultat och inom politiken höjs röster för en nedläggning av Arbetsförmedlingen
Oavsett kritiken mot Arbetsförmedlingen behövs myndigheten i sin nuvarande roll
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Trots betydande insatser är Arbetsförmedlingen inte närmre att vara en myndighet som på ett tillfredställande sätt hjälper företagare att få tag på rätt kompetens. Företagarna tror att privata företag bättre kan lyckas med matchningsuppdraget och rusta arbetssökande med rätt kompetens för att möta arbetslivets behov. Då kan staten ägna sig åt arbetslöshetsförsäkringen och företag kan ägna sig åt matchningen.
Fråga 4
Under våren har fackförbund, arbetsgivarorganisationer och regering enats om en ny typ av anställning, etableringsjobb, för nyanlända och långtidsarbetslösa. Målet är att minst 10 000 personer ska komma i arbete. Ett villkor för etableringsjobb är att endast arbetsgivare med kollektivavtal kan nyttja dem.
Det är rätt att de föreslagna etableringsjobben endast ska kunna användas av företag med kollektivavtal.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Eftersom nära 6 av 10 företag med anställda saknar kollektivavtal, är det många som utestängs från att kunna erbjuda etableringsjobb. Detta går emot förslagets syfte, eftersom 4 av 5 nya jobb skapas i små företag, där det är vanligast att inte ha kollektivavtal. Småföretagen är de verkliga jobbskaparna och för att öppna arbetsmarknaden för nyanlända och långtidsarbetslösa kan inte småföretag utestängas.
Fråga 5
Arbetsgivaravgiften uppgår i dag till 31,42 procent i normalfallet. Ensamföretagare som anställer sin första medarbetare får nedsatt arbetsgivaravgift till 10,21% under första året, på löner upp till 25 000 kr. Detta kallas ”växa-stöd” och infördes 2017, med utökning till enmansaktiebolag 2018.
Växa-stödet, som ger sänkt arbetsgivaravgift när de minsta företagen anställer en medarbetare, bör utökas.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt för
Företagarnas motivering: Att sänka kostnaderna för att anställa är avgörande för att fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden, för att möjliggöra för fler företagare att anställa fler och därigenom för sänkt arbetslöshet och ökad tillväxt. Arbetsgivaravgiften är en stor del av kostnaden för att anställa och är den skatt som Företagarnas medlemmar helst vill sänka. Riktade sänkningar har potential att ge större effekt än generella.
Fråga 6
Inkomster av kapital, till exempel från aktier eller räntor, beskattas normalt med 30 procent oavsett summa. Inkomster av tjänst, som lön, beskattas däremot med en högre procentsats ju högre summan är (statlig inkomstskatt och värnskatt) – för de högsta förvärvsinkomsterna kan skatten vara uppemot 57 procent. Denna skillnad leder till många problem i skattesystemet, bland annat de krångliga 3:12-reglerna. Många bedömare har framfört att skillnaden i skattesats mellan de olika inkomstslagen bör minskas
Skatt på inkomster av kapital respektive tjänst ska göras mer jämlika genom att kapitalinkomstskatten höjs successivt
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: De påtagligt höga skatterna på inkomst av tjänst i Sverige, särskilt marginalskatten, medför minskade incitament till arbete, dåligt utnyttjande av högutbildades kompetens och ett krångligt skattesystem. Samtidigt ger höga marginalskatter inte särskilt mycket i statskassan, vilket även finansminister Magdalena Andersson (S) erkänt. Kapitalinkomstskatten på 30 procent är också hög internationellt sett, och att höja den ännu mer skulle driva kapital och investeringar ur landet. Målet bör vara att sänka marginalskatterna på tjänsteinkomster och därigenom minska skillnaden gentemot kapitalinkomster.
Fråga 7
Sverige är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen (EU). EU:s övergripande mål är att främja freden, unionens värden (såsom frihet, demokrati och jämlikhet) och folkens välfärd. Ambitionen är bl.a. att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, och en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Kritiker hävdar bland annat att unionen är odemokratisk och byråkratisk, medan förespråkarna hävdar att unionen är en förutsättning för att utveckla det ekonomiska och sociala välståndet i Europa samt för att bevara freden.
Det europeiska samarbetet fungerar inte och Sverige bör begära utträde ur EU
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster är nödvändigt för ekonomisk utveckling och svensk konkurrenskraft. EU-medlemskapet har i detta avseende gynnat svensk ekonomi, företagande och konkurrenskraft. För att underlätta såväl import som export och att svenska företag kan expandera på den europeiska marknaden har minskade gränser, enhetliga regler och frånvaro av tullar varit avgörande.
Fråga 8
Systemen för socialförsäkringar och andra välfärdsförmåner är i hög grad uppbyggda under industrisamhällets tid, och anpassade för anställda i storföretag och offentlig sektor. Företagare har under lång tid haft begränsad tillgång till offentliga trygghetssystem, trots att man är med och finansierar dem
Företagare bör ges likvärdig tillgång till trygghetssystem för arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet och pension som anställda
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt för
Företagarnas motivering: Det är en stor förlust att driftiga människor väljer bort en karriär som företagare på grund av att trygghetssystemet inte är anpassat för dem. Det är också ett av skälen till att kvinnor startar färre företag och gör det först i ett senare skede i livet. Företagarna vill att det vara lika naturligt att driva företag som att vara anställd. Därför måste de offentliga trygghetssystemen anpassas för att omfatta även företagare.
Fråga 9
Regeringen har med stöd av Vänsterpartiet lagt fram ett lagförslag som innebär att företag i omsorgs- och skolsektorn får begränsade möjligheter att bedriva sin verksamhet med vinst.
Det är rätt att genomföra förslaget om vinsttak i välfärden.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Vinsttaket slår särskilt hårt mot de små välfärdsföretagen och kommer att tvinga fram en avveckling av många väl fungerande verksamheter. Detta kommer att drabba de medborgare som använder välfärdsföretagens tjänster och leda till begränsad valfrihet. Stora utmaningar väntar även för kommunerna som måste täcka upp om de privata aktörerna tvingas lägga ned. I stället för begränsningar och inskränkningar borde vi välkomna alla goda krafter som vill bidra till att utveckla välfärdssektorn. Genomtänkta kvalitetskrav och ersättningsmodeller, förbättrad uppföljning och fler nöjdhetsjämförelser kan bidra till att säkra god kvalitet.
Fråga 10
Ett välmående Sverige kräver en landsbygd med goda förutsättningar att bo och verka på. Kommunal service, bredbandstillgång och tillförlitliga kommunikationsmöjligheter är exempel som måste finnas på plats för att orter utanför städerna ska kunna locka kompetens och företagsetablering. Företagare i gles- och landsbygd är särskilt beroende av transporter i sin verksamhet, liksom av fungerande varuleveranser.
Beskattning av lastbilstrafik genom en vägslitageskatt (kilometerskatt) är en bra åtgärd.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Kilometerskatten är en skatt på avstånd som kommer att slå hårt mot företagare och konsumenter i lands- och glesbygd. Transportberoende företag kan inte skjuta vidare ökade transportkostnader på sina kunder utan vidare. Kostnadsläget för vägtransporter är redan idag väldigt högt i Sverige till följd av bland annat vägavgifter, drivmedelsskatt och fordonskatt. Ytterligare pålagor utan någon kompenserande skatteväxling skulle vara förödande för många företagare.
Fråga 11
Det är förbjudet för lokala småskaliga producenter av vin och cider att sälja sina produkter direkt på gården, eftersom det skulle strida mot Systembolagets detaljhandelsmonopol. Småskalig produktion av vin, cider och öl är dock en växande bransch i Sverige och har ofta stor betydelse för lokal turistnäring. I Finland och Norge är s.k. gårdsförsäljning av vin tillåtet. Under våren röstade riksdagen också för ett tillkännagivande till regeringen om att tillåta gårdsförsäljning i Sverige.
Gårdsförsäljning av vin, öl och andra lokalproducerade alkoholdrycker bör tillåtas i Sverige.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt för
Företagarnas motivering: En växande bransch med kvalitetsprodukter hålls tillbaka av monopolreglering, utan rimliga skäl. Det bör bli möjligt för företagare inom produktion av vin etc. att även sälja sina produkter buteljerat på plats. Risken för utbrett fylleri eller drastiskt ökande alkoholskador på grund av gårdsförsäljning torde vara mycket liten.
Fråga 12
Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes 1974. I lagen regleras bland annat i vilken ordning anställda kan sägas upp vid arbetsbrist. En anpassning av LAS gjordes 2001, som innebär en möjlighet för företag med upp till tio anställda att undanta två personer från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Förnya turordningsreglerna genom att utöka undantaget. Det viktiga är att företagen kan behålla rätt kompetens
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt för
Företagarnas motivering: Sedan LAS infördes har arbetsmarknaden förändrats radikalt. 4 av 5 nya jobb skapas sedan 1990 i företag med upp till 49 anställda. Företagarna vill att arbetsrätten ska bli proportionerlig och bättre spegla att 99 procent av Sveriges företag har färre än 50 anställda och att det är här den stora jobbtillväxten sker. Småföretagen har behov av flexibla regler för att våga anställda personal och nuvarande turordningsregler innebär en tillväxtbarriär för företag med över 10 anställda. Den senaste forskningen visar att möjligheten att göra undantag från LAS har haft en gynnsam effekt både på produktivitet och effektivitet. Undantagsregeln bör därför utökas till en femtedel av de anställda för företag med upp till 49 anställda.
Fråga 13
6 av 10 företag har idag inte kollektivavtal. Särskilt de små företagen står utanför kollektivavtalsmodellen. De fackliga organisationerna har idag möjlighet att ta till stridsåtgärder för att få företag att teckna kollektivavtal.
Det är rätt att fackförbunden har möjlighet att ta till stridsåtgärder för att få företag att teckna kollektivavtal.
Hur viktig är denna fråga för dig?
Vad Företagarna tycker i frågan: Helt emot
Företagarnas motivering: Fackförbundens möjlighet att vidta stridsåtgärder måste ställas i proportion till syftet. Det är inte rimligt att fackliga organisationerna tar till stridsåtgärder mot t.ex. företag som har bättre villkor än vad som anges i kollektivavtalen. Det är inte heller rimligt att tvinga in företag i kollektivavtal när både företagaren och de anställda vill stå utanför kollektivavtalsmodellen. Vid tvister mellan arbetsgivare och fackliga parter, blir ofta stridsåtgärderna oproportionerliga i relation till konflikten, och försätter företag i stora svårigheter. En företagare som står på sig i att inte vilja teckna kollektivavtal löper stora ekonomiska risker. Stridsåtgärder kan lamslå ett helt företag tills det riskerar konkurs. Möjligheten till stridsåtgärder behöver därför begränsas, för att säkra en balans mellan fack och företag.
Laddar ditt resultat...