Gemensamma regler är avgörande för en fungerande marknad. Men regler kan även ge upphov till negativa konsekvenser när de blir mindre ändamålsenligt utformade eller helt enkelt för många. Reglerna måste vara användbara, effektiva och samtidigt ge möjlighet för företag att utvecklas.

Enligt Tillväxtverket ökar företagens kostnader för att efterleva och administrera lagar och regler med ca 1,2 miljarder kronor om året. Inget tyder idag på att reglerna blir färre. Tvärtom tycks regelbördan för företag öka.

Företagare lägger i snitt lägger ner 10 timmar i veckan på administration. Mycket av denna tid utgörs av administration av regler från myndigheter. Denna tid måste minskas så att företagare kan fokusera på att få företag att växa. Byråkrati, regler och blanketter ska anpassas för småföretagare – inte tvärtom.

Företagens regelbörda och administrativa kostnader måste sänkas!

Företagarnas mål med regelförenkling är att sänka företagens administrativa kostnader med en miljard kronor årligen fram till 2022.

Detta kan ske genom sänkta arbetsgivaravgifter (särskild löneskatt) eller genom en mer differentierad lönestruktur som speglar kompetens. Den höga kostnaden att anställa är ett av skälen till att sysselsättningen inte ökar tillräckligt bland gruppen utrikes födda och personer med låg utbildningsbakgrund.

De totala kostnaderna för att anställa en person är ofta högre än det värde som en person utan tillräckliga kvalifikationer eller arbetsmarknadserfarenhet kan tillföra.

Endast en av tre företagare upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att de ska känna sig trygga. Många tycker inte att det är värt att polisanmäla brott. Polis och åklagarmyndigheter måste ofta prioritera andra brott före brott mot företagare.

Det bidrar till att allt fler som driver företag inte anmäler brott som de blir utsatta för. Straffrabatterna måste bort och polisen måste prioritera brott mot företagare mer än idag.