headphones newspaper video-player

Arbetsrätt

Fakta om anställning, semester, föräldraledighet och tjänstledigt.

Fakta: Anställning

Anställningsformer

Som företagare behöver du känna till ett antal lagar och regler för att kunna anställa och säga upp personal. Företagarna har tipsen som hjälper dig genom djungeln.

Vilka regler som gäller beror på om ditt företag har tecknat kollektivavtal. Tänk på att du som arbetsgivare är lika bunden av kollektivavtalet oavsett om du tecknat ett så kallat hängavtal eller om du är medlem i en arbetsgivarorganisation.

Om man bortser från kollektivavtalen är det lagen om anställningsskydd (LAS) som till stor del reglerar anställningsförhållandet. LAS reglerar anställningar och upphörandet av anställningar.

Lagen ger även ramen för det skadeståndsansvar som kan komma ifråga om arbetsgivaren gör fel vid anställningens ingående eller upphörande.

Andra lagar som påverkar anställningen

medbestämmandelagenarbetstidslagenarbetsmiljölagenlagen om föräldraledighetlagen om rätt till ledighet för studiersemesterlagensjuklönelagen

Kontrollera om du har kollektivavtal. Kollektivavtalet kan ha andra regler än lagen. Skulle du bryta mot en bestämmelse i kollektivavtalet kan du bli skadeståndsskyldig.

Rekrytering

Nyttig information om vad du som arbetsgivare bör tänka på när du ska anställa personal.

Att söka personal

En rekrytering kan ske på flera olika sätt:

egna kontakterspontanansökningararbetsförmedlingutnyttjande av rekryteringsbolaggenom egen annonsering.

Annonsering

Fokusera på meriter som kan vara utslagsgivande. Och glöm inte att ange om du vill se en man eller kvinna på tjänsten för att du vill ha en jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Den informationen är viktig om en sökande vill klaga på valet av kandidat enligt gällande diskrimineringslagar.
Läs mer om diskrimineringslagen

Anställningsintervju

Som arbetsgivare har du rätt att ställa vilka frågor du vill under en anställningsintervju. Men tänk på att du kan komma i konflikt med diskrimineringslagen genom att ställa vissa frågor.

Sökande har rätt att undanhålla ofördelaktig information och fara med osanning. Till exempel frågan om facklig tillhörighet.Du måste ställa alla frågor för anställning vid en anställningsintervju. Du har en "undersökningsplikt".Du är fri att anställa vem du vill. Men om du bryter mot diskrimineringslagen under anställningsprocessen kan du bli skyldig att betala skadestånd efter domstolsprövning. Kontrollera referenser innan du beslutar dig för att anställa.

Intyg inför anställning

Inom vissa branscher har du rätt att kräva ett friskintyg eller ett utdrag från straffregistret innan du bestämmer dig för att anställa. Du kan även genomföra drogtester.

Nystartsjobb

Om du anställer någon som exempelvis har varit arbetslös under en längre tid kan Arbetsförmedlingen fatta beslut om ett så kallat nystartsjobb för en viss period. Det innebär att du som arbetsgivare får återbetalning av de arbetsgivaravgifter som betalats för arbetstagaren. Tänk på att åtgärden nystartsjobb ska vara beslutad innan du anställer.
Läs mer om nystartsjobb

Lönebidrag

Arbetsförmedlingen kan ge anställda med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga lönebidrag. En arbetstagare som anställs med lönebidrag betraktas som en "vanlig" arbetstagare. Alla regler för anställda gäller fullt ut, även anställningsformerna.
Läs mer om lönebidrag

Anställningsavtal

Ett muntligt anställningsavtal kan slutas. Men ett anställningsavtal/anställningsinformation måste enligt lagen om anställningsskydd (LAS) lämnas skriftligt inom en månad från tillträde på tjänsten. Företagarna rekommenderar att avtal upprättas omgående, oavsett tillträdesdag.

Anställningsformer:

provanställningvisstidsanställningtillsvidareanställning.

Om du har tecknat kollektivavtal kan det finnas regler som avviker från LAS när det gäller exempelvis anställningsformer och uppsägningstider.

Anmälan till Skatteverket

När du anställer din första medarbetare måste en skatte- och avgiftsanmälan göras. Ansökan finns på Skatteverkets hemsida.
Läs mer och ladda hem blankett

Du är skyldig att betala preliminärskatt samt sociala avgifter på de aktuella lönebeloppen (brutto). Beloppet framgår av aktuell skattetabell om den anställde inte har ett jämkningsbesked från Skatteverket. Tänk på att om du anställer någon som inte är bosatt i Sverige kan andra regler kan gälla.

Försäkringar

Du måste inte teckna en försäkring. Företagarna rekommenderar att du åtminstone tecknar en arbetsskadeförsäkring. Då är du själv skyddad mot krav vid en eventuell arbetsskada.

Pensionsinbetalningar

Du är inte skyldig att betala pensionspremier utöver vad som ingår i de sociala avgifterna. Genom en frivillig överenskommelse i anställningsavtalet kan du ge dina anställda pensionsavsättande förmåner. Men om du har tecknat ett kollektivavtal måste du betala det som står i kollektivavtalet.

Kollektivavtal

Du är inte skyldig att teckna eller följa kollektivavtalet för branschen. Genom en frivillig överenskommelse kan du göra innehållet i kollektivavtalet till en del av anställningsavtalet. Det innebär dock att du måste ha full kontroll på vad kollektivavtalet innehåller.

Arbetstid

Du har rätt att schemalägga arbetstiden inom ramen för arbetstidslagens regler. Kollektivavtal kan dock innehålla särskilda regler. Du måste alltid ta hänsyn till dygns- och veckovila.

Övertid

Du har rätt att utöka den ordinarie arbetstiden inom ramen för arbetstidslagens regler eller kollektivavtal. Du kan ge ersättning genom ledighet eller pengar. Det bör framgå redan av anställningsavtalet om det inte finns ett kollektivavtal. Övertiden ska alltid vara beordrad i förväg eller godkänd i efterhand för att den anställde ska erhålla ersättning.

Semester

Bestäm redan innan anställningen om den anställde har rätt till förskottssemester eller inte. Förskottssemester innebär att den anställde kan ta ut semesterlön för ej intjänade dagar under det första anställningsåret/semesteråret. Det kan innebära problem om den anställde slutar innan han/hon har hunnit arbeta in semestern.

Du måste betala ut en semesterlön på tolv procent på det intjänade beloppet. Semesterlönen får inte inkluderas i lönebeloppet, till exempel i timersättningen. Kollektivavtalen innehåller oftast en annan beräkning av semesterlönen. Kontrollera noga vad som gäller. I övrigt gäller semesterlagens regler för alla anställda.

 

Fakta: Semester & ledighet

Semester

Många företagare vänder sig till oss med frågor om semester. Hur mycket semester har anställda rätt att plocka ut? Hur beräknar jag semesterersättningen? Här får du svar på de vanligaste frågorna.

Semesterledighet

Alla anställda, med vissa undantag, har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Semesteråret börjar och slutar i månadsskiftet mars-april.

Undantag 1: arbetstagare som påbörjar sin anställning efter 31 augusti har endast rätt till fem semesterdagar fram till 1 april.
Undantag 2: korttidsanställda har ingen rätt till semesterledighet. Definitionen av en korttidsanställd är att han/hon under tre månader har arbetat högst 60 timmar. Korttidsanställda ska få semesterersättning när anställningen upphör. Om den anställde har arbetat högst tre månader och sammanlagt 60 timmar anses semesterersättningen ingå i lönen.

Semesterns förläggning

Semesterlagen ska garantera arbetstagare tid för vila och återhämtning. Alla anställda har rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under perioden juni-augusti - den så kallade huvudsemestern. Du som arbetsgivare ska sträva efter att dina anställdafår tillräckligt med semester under sommaren.

Bara om det finns särskilda skäl får avsteg göras från principen om sommarledighet. Till exempel om viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och allmänna kommunikationerska kunna fungera. Vid sådana tillfällen får huvudsemestern flyttas till en annan tid på året.

Du som har tecknat kollektivavtal för arbetsplatsen är skyldig att förhandla med den fackliga organisationen om huvudsemestern. I annat fall ska semesterplaneringen genomföras tillsammans med dina anställda. Du ska informera dina anställda om vilka semesterveckor de får senast två månader innan ledigheten.

Vid övrig semester har du ingen skyldighet att kalla till förhandling även om du är bunden av kollektivavtal. Men om den fackliga organisationen begär förhandling måste du vänta med ditt beslut tills förhandlingen har genomförts. Om kollektivavtal inte har tecknats kan den fackliga organisationen begära förhandling men du kan ta beslut innan förhandlingen har genomförts.

Intjänad semester

För att kunna ta ut semesterledighet måste den anställde ha tjänat in den. Enligt semesterlagen är intjänandeåret 1 april till och med 31 mars året före semesteråret. Året närmast efter blir alltså arbetstagarens första semesterår. Naturligtvis kan du ge förskottssemester, men du bör tänka på avräkningsreglerna för förskottssemester.

Exempel:
1/4 2008 - Intjänandeår - 31/3 2009
_____________________________
1/4 2009 - Semesterår - 31/3 2010

Beräkning av antalet betalda semesterdagar
Lisa har varit anställd 181 dagar under intjänandeåret. Hur många betalda dagar kan hon ta ut under semesteråret?

Svar:
181
----- x 25 = 13 dagar
365

Avrundning sker alltid uppåt till närmsta hela tal.

Semesterlön

Semesterlönen ska motsvara tolv procent av den anställdes intjänade och förfallna bruttolön. I beräkningen av semesterlönen ska semesterlönen inte ingå. Många kollektivavtal innehåller regler om semestertillägg. Det innebär att den anställde har rätt till en högre ersättning än de lagstadgade tolv procenten. Utbetalningen sker i normalfallet samtidigt som semesterledigheten tas ut.

Exempel:
Roger började arbeta på Svenssons Mekaniska Verkstad den 1 december 2008. Han tjänar 16 000 kr i månaden. (a) Hur många betalda semesterdagar har Roger rätt till? (b) Hur mycket får Roger i semesterlön?

Svar:
a) 121 intjänade dagar

121
----- x 25 = 9 dagar betald semester
365

b) 64 000 x 0,12 = 7680 kr

Sammanfattning:
Roger har rätt till betald semesterledighet under nio dagar med 7 680 kr.

Frånvaro

Vissa typer av frånvaro ger rätt till semesterlön. De vanligaste fallen är sjukdom, föräldraledighet och ledighet i samband med studier. Anställda vid sjukdom som inte överstiger 180 kalenderdagar och anställda vid föräldraledighet som inte överstiger 120 - 180 dagar om ensamstående - kalenderdagar har rätt till semesterlön. Dessa fall kallas i semesterlagen för "semesterlönegrundande frånvaro" och innebär att du under vissa förutsättningar trots frånvaron ska betala ut semesterlön.

Spara semester

Arbetstagare har rätt att spara alla semesterdagar som överskrider 20 och ta ut dem under ett senare semesterår. En semesterlön för varje sparad semesterdag ska utgå med 0,48 procent av årslönen under det intjänandeår som föregår det semesterår som de sparade dagarna tas ut.

Sparade semesterdagar ska tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades. Det är din skyldighet att se till att den sparade semestern tas ut inte "går om intet".

Semesterersättning

En arbetstagare som slutar sin anställning har rätt att få ut sin intjänade semesterlön. När semesterlönen betalas ut kallas semesterlönen för semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut i samband med slutlönen, det vill säga senast en månad från anställningens upphörande.

Förskottssemester och avräkning

Om den anställde är nyanställd och inte har hunnit tjänat in semester kan du bevilja förskottssemester. Den anställde blir inte återbetalningsskyldig om:

förskottet utgått mer än fem år före anställningens upphörandeanställningen upphört på grund av sjukdomanställningen avbrutits av arbetstagaren på grund av att du som arbetsgivare grovt åsidosatt dina förpliktelseruppsägning skett från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs - vid konkurs får arbetstagaren ersättning ur den statliga lönegarantin

Förskottssemester får endast avräknas mot semesterersättning.

Exempel:
Erik har sagt upp sig själv efter tre års anställning för att göra en långresa. Han har 16 354 kr i innestående semesterlön. Under första året han var anställd fick han ett förskott om tre veckors semester med 13 000 kr. Ska arbetsgivaren dra av förskottet?

Svar:
Ja! Eftersom Erik sagt upp sig själv och han håller sig inom femårs gränsen får du dra av förskottet. Utöver slutlön har alltså Erik endast att räkna med 3354 kr i semesterersättning (16 354 - 13 000 = 3354 kr).

Semester och uppsägning

Semesterledighet får inte - utan att arbetstagaren medger det - förläggas till uppsägningstid. Regeln gäller oberoende av vem som säger upp och gäller både obetalda som betalda semesterdagar.

Om arbetstagaren säger upp sig själv kan han/hon inte kräva att redan planerad semester ska återgå. Är det du som säger upp en anställd på grund av arbetsbrist har den anställde rätt att låta bli att ta ut semesterledigheten.

En anställd som sägs upp under pågående semesterledighet anses ha blivit uppsagd tidigast dagen efter den dag semestern upphör.

Föräldraledig

Föräldrar har enligt lag rätt att vara föräldralediga från sin anställning för att vårda barn. Både mammor och pappor har rätt att vara föräldralediga tills barnet är 18 månader.

Rätten till föräldraledighet gäller oavsett om föräldern tar ut föräldrapenning eller inte. Därefter kan föräldern endast vara helt föräldraledig om han/hon tar ut hel föräldrapenning. Vid adoption gäller rätten till 18 månaders ledighet från den dag föräldrarna får vårdnaden om barnet.

Mammaledighet

En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Det gäller oavsett om kvinnan tar ut föräldrapenning eller inte och kallas för mammaledighet.

Ledighet med vårdnadsbidrag

En förälder har rätt till hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften för vård av barn under den tid då vårdnadsbidrag lämnas för barnet. I övrigt gäller samma regler som vid vanlig föräldraledighet såsom anmälan om ledighet, förläggning, återgång i arbete och uppsägning.

Rätt till delledighet

När barnet har blivit 18 månader har föräldern rätt till ledighet i samband med att han/hon tar ut kvarvarande föräldrapenning. Det innebär att under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel.

Som arbetsgivare har du inte möjlighet att begära ut uppgift om hur många dagar med föräldrapenning den anställde har kvar. Det får du be den anställde att redogöra för i samband med att du fattar beslut om ledigheten.

Föräldern har även rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel av normal arbetstid till dess att barnet har fyllt åtta år eller till dess barnet har avslutat det första skolåret.

Anmälan om ledighet

En arbetstagare som vill vara helt föräldraledig eller vill begära förkortning av arbetstiden ska anmäla det till dig minst två månader före ledighetens början, eller så snart som möjligt. I samband med anmälan ska arbetstagaren uppge hur lång tid ledigheten är planerad.

Antalet ledighetsperioder

Ledigheten kan tas ut i en sammanhängande period eller delas upp på högst tre perioder per kalenderår. Det finns möjlighet att träffa överenskommelser om att fördela ledigheten på annat sätt. Du och den anställde kan själva komma överens om en bra lösning.

Förläggning av ledigheten

Arbetstagaren får ta ut hela ledigheten den eller de dagar som arbetstagaren begär.

Vid förkortning av arbetstiden får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till vissa av arbetsveckans dagar. När det gäller förläggningen av ledighet ska arbetstagaren samråda med dig som arbetsgivare. Om det inte uppstår problem för arbetstagaren, ska ledigheten förläggas så att din verksamhet kan fortgå utan påtaglig störning.

Om ni inte kan komma överens om hur ledigheten ska förläggas vid förkortad arbetstid, ska du fördela ledigheten i enighet med arbetstagarens önskemål, om det inte innebär påtaglig störning för verksamheten. Du får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över veckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Om du fattar ett beslut som inte överensstämmer med arbetstagarens önskemål ska du informera arbetstagaren och eventuella fackförbund om beslutet senast två veckor före ledighetens början.

Återgång i arbete

En arbetstagare har möjlighet att avbryta sin påbörjade ledighet och återgå till sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten. I de fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får du skjuta på återgången högst en månad från det att underrättelsen togs emot. Det är därför viktigt att ett eventuellt föräldravikariat görs avhängigt längden på just den namngivne arbetstagarens föräldraledighet. Annars riskerar du som arbetsgivare att stå med dubbel personal om den föräldraledige av någon anledning väljer att avbryta sin ledighet i förtid.

Oförändrade villkor

Föräldraledighet får inte leda till en sämre löneutveckling eller på annat vis sämre arbetsvillkor än vad den föräldraledige arbetstagaren hade före föräldraledigheten.

Uppsägning

Uppsägningstiden för en föräldraledig börjar löpa först när arbetstagaren återgår eller skulle ha återgått till arbetet.

Semesterlönegrundande frånvaro

Arbetstagaren tjänar in semesterlön även vid föräldraledighet. För en arbetstagare som är föräldraledig är 120 dagar per barn semesterlönegrundande, eller för ensamstående förälder 180 dagar.

Tjänstledig

Som arbetsgivare är du skyldig att bevilja arbetstagare tjänstledighet. Här presenterar vi de vanligaste exemplen på tjänstledighet och hur du ska förhålla dig.

Ledighet för utbildning

Arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste tre åren har rätt till ledighet för utbildning. Med utbildning avses alla typer av organiserade studier och de behöver inte ha något samband med arbetet. Oavsett anställningstid har en anställd som vill delta i utbildning som rör facklig verksamhet rätt till ledighet.

När arbetstagaren begär ledighet kan du skjuta upp ledigheten. Du ska kunna motivera varför ledigheten skjuts upp. Om arbetstagaren inte fått påbörja ledigheten inom två år från första begäran om ledighet kan arbetstagaren få domstolsprövning av frågan om ledighetens förläggning.

Har du kollektivavtal?

Då måste du få samtycke från facket om ledigheten skjuts upp mer än sex månader. I de fall ledigheten är högst en vecka eller avser facklig utbildning krävs det samtycke om ledigheten skjuts upp mer än två veckor.

Återgång i arbete

Det finns ingen tidsbegränsning för hur länge den anställde har rätt till ledighet för utbildning. Arbetstagaren har även rätt att vara ledig under loven. Arbetstagare som avbryter sina studier har rätt att återgå i arbete. Du kan skjuta upp återgången två veckor, om ledigheten gäller för mer än en arbetsvecka. Eller en månad om ledigheten varat ett år efter att arbetstagaren meddelat att han vill återgå i arbete. Det är viktigt att avtala med eventuell ersättare om vikariatsanställning eller en annan tidsbegränsad anställning som kan avbrytas i förtid.

Det finns även en lag (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare. Den ger invandrare rätt till ledighet för deltagande i svenska för invandrare, så kallad SFI.

Ledighet för att bedriva näringsverksamhet

En anställd har rätt att vara ledig i sex månader för att bedriva näringsverksamhet om ledigheten inte innebär väsentlig olägenhet för dig som arbetsgivare. Verksamheten får heller inte konkurrera med din verksamhet.

Arbetstagaren ska ha varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste tre åren. En ledighetsansökan ska inkomma minst tre månader före ledighetens början. Du ska besluta om ledigheten senast en månad efter det att ledigheten anmäldes.

Om den anställde vill avbryta ledigheten i förtid ska han/hon meddela dig det. Du har rätt att skjuta upp återgången i högst en månad från det att du får meddelandet.

Ledighet för vård av närstående

En arbetstagare har rätt till ledighet för den tid han/hon får ersättning för ledighet för vård av närstående. Försäkringskassan beslutar om ersättning när någon avstår från arbete för att kunna vårda en närstående svårt sjuk person.

Arbetstagaren ska så snart som det är möjligt meddela dig om han/hon vill utnyttja sin rätt till ledighet och hur länge han/hon avser vara ledig. Under ledigheten får arbetstagaren avbryta ledigheten och återgå i arbete.

Ledighet av trängande familjeskäl

Anställda har rätt till ledighet av familjeskäl som har samband med sjukdomar eller olycksfall. Om du är bunden av kollektivavtal kan antalet dagar per år eller tillfälle vara begränsat enligt kollektivavtalet.

Kollektivavtal kan ha fler regler.

Om du är bunden av kollektivavtal kan det finns ytterligare regler om rätt till ledighet, med eller utan lön, i kollektivavtalet. I övriga fall är du som arbetsgivare inte skyldig att bevilja tjänstledighet, men du har full frihet att göra det.

Att tänka på när du beviljar tjänstledighet

Innan du beviljar tjänstledighet bör du tänka på följande:

  • Ge arbetstagaren skriftligt besked om tjänstledighetens omfattning
  • Skriv in i beskedet om tjänstledigheten ska kunna avbrytas i förtid
  • Skriv in i beskedet när den tjänstledige ska säga till dig att han/hon vill återgå i arbete
  • Skriv också in vem och hur arbetstagaren ska kontakta arbetsgivaren inför återgång i arbete
  • Reglera vad som ska gälla för eventuella förmåner som lånedator, förmånsbil etc. under tjänstledigheten
Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD