Alla företag påverkas av coronakrisen, men slaget är hårdast mot de mindre företagen och deras ägare. Att svenska storbolag då väljer att ytterligare förlänga sina betaltider jämtemot sina mindre underleverantörer är under all kritik.

Små och medelstora företag är de som skapat fyra av fem nya jobb sedan 1990-talet och som är förutsättningen för vår gemensamma välfärd. I tid av kris behöver vi hålla ihop och hjälpa varandra. Det gäller både i privatlivet, i arbetslivet och i företagandet. Att små och medelstora företag tvingas agera bank åt storbolagen är under inga omständigheter acceptabelt, men i synnerhet inte i dessa tider.

Storbolagens stora skulder

Svenska storbolag har redan innan coronakrisen flera hundra miljoner kronor i skulder till sina underleverantörer. Enligt en studie som beställdes av Tillväxtverket och Bolagsverket och genomfördes av Ramboll Management Consulting AB i mars 2019, visade det sig att de skulder som företag med fler än 250 anställda hade uppgick till 824 miljarder kronor, varav 215 miljarder antogs vara leverantörsskulder till svenska små- och medelstora företag.

I tid av kris behöver vi hålla ihop och hjälpa varandra. Det gäller både i privatlivet, i arbetslivet och i företagandet.

Företagarna står tillsammans med Almega, Innovationsföretagen, Fordonskomponentgruppen FKG, och Svensk Industriförening Sinf bakom näringslivets frivilliga uppförandekod. Koden har i dagsläget knappt 40 svenska storbolag ansluta och går i korta drag ut på att det köpande bolaget förbinder sig att betala inom 30 dagar från det att fakturan är mottagen. Men trots detta mycket goda initiativ har trenden fortsatt åt helt fel håll. Få storbolag har att anslutit sig till koden och betaltiderna är nu ännu längre än när koden lanserades 2018.

Villkora krislånen

En liten del av lösningen på kort sikt skulle kunna vara att de krislån som nu finns att tillgå kan villkoras för bolag med fler än 250 anställda. Om man ska få tillgång till lånen ska också delar av dessa pengar gå till att betala sina mindre underleverantörer. På så sätt kan vi se till att även de mindre bolagen kan få ta del av pengarna. Det är ett sätt för staten att försäkra sig om att de storföretag som får ta del av dessa lån inte agerar oetiskt genom att föra över sina likviditetsproblem på sina små- och medelstora underleverantörer och på så sätt förvärra situationen för dem.

Regeringen behöver dessutom, skyndsamt gå vidare med ett lagförslag om krav på rapportering av betalningstider. En rapporteringsskyldighet gällande faktiska betaltider för samtliga storföretag med minst 250 anställda (de facto endast omkring 1 800 företag i Sverige), skulle synliggöra problematiken och förhoppningsvis på lång sikt korta betaltiderna. Till förmån för hela näringslivet.

Det är allvar nu

Det är hög tid för storbolagen att se över vilka skulder de har till sina underleverantörer och göra allt i sin makt för att se till att så många som möjligt får betalt i tid. Det kan vara det som gör skillnaden mellan fortlevnad och konkurs. Vill storföretagen att de mindre svenska underleverantörerna ska finnas kvar även efter denna kris är det dags att ta detta på allvar, nu, inte i morgon eller nästa vecka.

Det är bara tillsammans som vi kan mildra konsekvenserna av denna kris. Då duger det inte att storbolagen sitter och håller inne betalningar ännu längre än i vanliga fall. Att betala i tid har aldrig varit viktigare.