Priset på bensin har diskuterats flitigt under de senaste månaderna, inte minst i samband med den uppmärksammade Facebookgruppen ”Bensinupproret 2.0” som kräver lägre priser vid pumpen. Att familjeliv och andra åtaganden inte går ihop när bilåkandet blir allt dyrare är något som ständigt lyfts i debatten. Detta är något som givetvis även påverkar företagandet och möjligheterna till att bedriva verksamheter i hela landet. Allt högre priser på drivmedel försämrar konkurrenskraften och möjligheterna att verka i hela landet, särskilt på lands- och glesbygd.

Överindexeringen infördes 2016

Den 1 januari 2016 ändrades bestämmelserna för att årligen automatiskt kunna höja skatten på bensin och diesel. Detta genom att den tidigare årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin utifrån förändringar i konsumentprisindex (KPI) fick ett schabloniserat tillägg om två procentenheter. Med start den 1 juli kommer detta tillägg slopas, vilket är en följd av Moderaterna och Kristdemokraternas gällande budget.  

En omställning till fossilfrihet kräver långsiktiga spelregler och politisk förutsägbarhet. Bilister är en tacksam intäktskälla för statens finanser och att årligen automatiskt höja diesel- och bensinskatten utan att ta hänsyn till andra styrmedel riskerar att överbeskatta dem som är beroende av att transportera sig med bil. Klimatpolitiken ska inte vara så dyr som möjligt, den ska vara så effektiv som möjligt.

Kommer Magdalena Andersson säga nej?

Finansminister Magdalena Andersson har i en intervju diskuterat den gröna skatteväxling som finns med i Januariöverenskommelsen och som innebär att skatter på jobb och företagande ska sänkas och miljöskatter höjas – till ett värde av 15 miljarder kronor. Det kommer att krävas stora resurstillskott och det är inte läge att sänka skattenivåerna framöver, meddelar finansministern. Att den nu slopade överindexeringen i bensin- och dieselskatten ska återinföras är något som hon efter intervjun avisar eftersom det ännu inte har diskuterats med de budgetsamarbetande partierna. Men diskussionen om att återinföra överindexeringen vid årsskiftet kommer att föras och då sannolikt särskilt pådrivet av Miljöpartiet.

Att föreslå en återinförd överindexering borde sitta långt inne hos samtliga partier i Januariöverenskommelsen. När den återkommande diskussionen om klyftan mellan stad och land blossar upp är det problematiskt att föreslå en skatt som särskilt påverkar dem som bor och verkar utanför storstäderna.

Undvik dubbla styrmedel

Det krävs en effektiv politik som undviker dubbla styrmedel som riskerar att fördyra och försena omställningen. Ett exempel på ett sådant dubbelt styrmedel är den gällande reduktionsplikten vilken har effekter på drivmedelspriserna, i kombination med en hög bensin- och dieselskatt.  

När vi nu har en välkommen reduktionsplikt på plats, vilken tvingar drivmedelsbolagen att öka andelen förnybar inblandning för att fasa ut det fossila, kommer drivmedelspriserna öka i takt med att skärpningar av reduktionsplikten ökar. Det blir således svårt att fortsatt motivera höjda drivmedelsskatter. Bränslebytet och ekonomiska incitament för privatpersoner och företag att byta till miljövänliga fordon är att föredra framför schablonmässigt höjda skatter på drivmedel.