För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter
Tidningen företagaren

Värmländsk klädrevolution

Idén betraktades som lika genialisk som omöjlig: att tillverka nytt tyg av kasserade kläder och spill från textilfabriker. Tack vare en ny metod har Re:newcell i Kristinehamn lyckats. Nu vallfärdar den globala modebranschen till Värmland för att lära sig allt om återvinning.
Publicerad 9 apr 2019
Tidningen Företagaren besökte Re:newcell i Kristinehamn. Foto: Emil Nordin.

”Re:newcell har placerat Kristinehamn på modebranschens världskarta"

Hållbarhet, cirkulär ekonomi och klimatsmart tänk är begrepp som blir allt viktigare för dagens entreprenörer – och företaget Re:newcell i Kristinehamn har gjort business av cirkulärtänket. Som enda företag i världen gör de hundraprocentigt återvunna och nedbrytbara textilier.

När tidningen Företagaren kommer påå besök så är en container med textilmassa precis klar för leverans till en kund, men än har fabriken inte nått full kapacitet, även om man strävar efter att snabbt komma upp i industriell skala.

– Hittills har vi skickat iväg 30 ton. Fabriken är dimensionerad för 7 000 ton om året. Än så länge är vi i en inkörningsperiod, men vi ökar produktionstakten för varje vecka, säger Harald Cavalli-Björkman, som är informationsansvarig på företaget.

En snabb blick in i fabriken, där Jonas Eriksson lägger upp gamla jeans från stora balar på ett transportband, visar tydligt att verksamheten är i full gång. Det dånar och skramlar. Löpande band, rör som löper utmed taket och stora cisterner för tankarna till Kalle och chokladfabriken, det som pågår här är minst lika mirakulöst.

Endast en procent av all världens producerade textilier blir till nya kläder. Resten slängs på det växande berget av sopor som vi människor lämnar efter oss.

– Världens klädkonsumtion har fördubblats bara under de senaste 15 åren, och den konsumtionen ökar i takt med att medelklassen sväller och ändrar sina konsumtionsmönster, säger Harald Cavalli-Bjökman.

Den ökade klädkonsumtionen påverkar klimatet. Kemikalieutsläppen är enorma, likaså den mängd vatten som går åt till att producera tyget. Att då hitta en metod där kläder och andra textilier som annars skulle brännas eller hamna på tippen känns alltså minst lika mäktigt som att hamna i en futuristisk chokladfabrik.

– Vi tar tillvara avlagda kläder som inte går att sälja vidare eller skänka bort, men vi tar också emot spill från textilproduktion, säger Harald Cavalli-Björkman.

”Att visa att man är medveten, både som konsument och som företagare, är i dag en statustrigger”

Från början var planen dock en helt annan. Forskarna Christofer Lindgren, Mikael Lindström och Gunnar Henrikson från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) hade planer på att tillverka bioetanol, och under arbetet med detta hittade de metoden att bryta ner cellulosa och framställa den så kallade disolvingmassa som används till nya textilfibrer och alltså till nya kläder.

Forskarna insåg att de var något stort på spåren, och 2012 grundades Re:newcell vid KTH Green House Labs med hjälp av statligt riskkapital från Fouriertransform och investeringsbolaget Girindus.

–  Två år senare gjordes ett projekt kring avlagda denimplagg och då kunde plagg tillverkade av textilier från Re:newcell visas upp på catwalken, säger vd:n Mattias Jonsson, och tar fram en skrynklig, lysande gul klänning ur en plastpåse.

Det kan vara en av världens mest beresta klänningar, för sedan dess har den, tillsammans med en vit t-shirt och ett par svarta byxor, visats upp på en lång rad mässor världen över. Alla plagg är tillverkade av disolvingmassa från Re:newcell, och alla har de väckt lika stor uppmärksamhet.

”Den ökade klädkonsumtionen påverkar klimatet. Kemikalieutsläppen är enorma, likaså den mängd vatten som går åt till att producera tyget.”

– Intresset från branschen är skyhögt. Vi har ett 40-tal varumärken som vi pratar aktivt med, konstaterar Mattias Jonsson, som själv lockades till Re:newcell eftersom entreprenören inom honom ville sätta en ny cirkulär affärsmodell.

Till fabriken i Kristinehamn vallfärdar designer från globala, välkända, märken. Numera vill ”alla” jobba klimatsmart och cirkulärtänket är hetare än någonsin.

– Att visa att man är medveten, både som konsument och som företagare, är i dag en statustrigger. Därför jobbar vi just nu med en märkning. Dagens kund vill berätta en story om sina plagg, säger Harald Cavalli-Björkman.

Efterfrågan på plagg tillverkade av fossilbaserade textilier eller tyg med regenatfiber kommer att öka ytterligare. Det handlar naturligtvis om resurser, men också om att kvaliteten på de återvunna tygerna blir minst lika bra som nyproducerade tyger. – Bomull kräver enormt mycket vatten, och dessutom finns det mycket som tyder på att vi nått peak cotton, säger Harald Cavalli-Björkman.

”Som enda företag i världen gör Re:newcell hundraprocentigt återvunna och nedbrytbara textilier"

För närvarande jobbar tio personer i fabriken i Kristinehamn och fem personer på huvudkontoret i Stockholm. Att fabriken hamnade i Kristinehamn är en kombination av den långa traditionen av cellulosa- och massaindustrin som finns här och att det fanns en ledig lokal. Under nästa år kommer ytterligare en fabrik att öppnas, men var den kommer att hamna är ännu oklart.

Fakta om RE:NEWCELL
Aktuellt: Kommersiell lansering av hundraprocentigt återvunna och nedbrytbara textilier under 2019.
Affärsidé: Att genom cirkulärtänk återvinna kasserade kläder och textilspill från till exempel möbelindustrin tillverka en massa som blir till tyg. Så här funkar det: Genom att tyget som ska återvinnas strimlas och behandlas ändras fibrerna och blir, efter att ha passerat Re:newcells patenterade maskiner, till långa kartongliknande ark som packas och skickas till kunderna. Arken används sedan för att spinnas till nytt, helt återanvänt och klimatsmart tyg.
Ekonomi: Resultatet för 2018 är inte publicerat.  2017 hade bolaget en omsättning på 3,8 mkr och ett resultat på -23 mkr.

 
Text: Anna-Maria Stawreberg.

Fler nyheter från Företagarna