Valdebatt 2018: Hur kan regelkrånglet stoppas?
Valfråga #3: Hur vill du minska regelbördan för företagare?
Ni är båda företagare – vilken typ av administration eller byråkrati hade ni helst velat slippa?
L: (Said Abdu): Det är den sammantagna effekten av all regelbörda som utgör en stoppkloss och hindrar företagsamma människor att starta, utveckla och expandera sin verksamhet. Om jag går till mig själv och tiden som grundare av ett Gasellföretag var det krångliga regelverk för arbetsvillkor, skatter, tillstånd och alla dessa blanketter som var betungande.
SD: (Kristian Silbvers): Personligen stör jag mig på kravet att skriva körjournal. Att varje anställd som har en förmånsbil eller tjänstebil behöver skriva ner datum, destination och syfte, med varenda stort som litet ärende som görs, är en symbol för byråkrati och stelbenthet. Den tid Sveriges 300 000 förmånsbilsinnehavare måste lägga ner för att staten ska veta att ingen lämnade på dagis med låssmedsbilen står inte i proportion till den administrativa bördan.
Företagare lägger i snitt ner 10 timmar i veckan på administration. Hur ska det bli mer tid för företagande i stället för rapportering?
SD: Attityden behöver förändras till en insikt om att det är företag som skapar riktiga jobb och bidrar till skattekollektivet. Det borde ligga i varje myndighets intresse att underlätta och förenkla företagande och entreprenörskap.
L: Offentligt anställda tjänstemän behöver utbildas till en mer serviceinriktad attityd gentemot företagare. Ingen ny lagstiftning ska genomföras utan att en konsekvensutredning med småföretagsperspektiv först har gjorts.
Det händer att myndigheter föreslår regelförändringar för att förenkla sitt eget arbete. Vad anser ni om det?
SD: Jag svarar som tidigare – det krävs en grundläggande attitydförändring. Jag har träffat myndighetspersoner med inställningen att det inte handlar om huruvida företagare fuskar utan hur de gör det. Först när vi råder bot på denna inställning kan vi få byråkraterna att jobba för ett mer företagsvänligt klimat.
L: Om myndigheter i stället fick ett aktivt uppdrag att identifiera onödigt regelkrångel skulle det minska regelbördan. Regeringen borde ge myndigheter i uppdrag att skapa strukturer där företagsanställda som tillämpar dessa regler får möjlighet och incitament att föreslå förändringar eller att regler tas bort.
Bör en gammal regel slopas för varje ny regel som införs?
L: Ambitionen bör vara att arbeta efter principen ”en regel in – en regel ut” för att undvika att regelbördan ökar. Liberalerna har motionerat om detta i riksdagen.
SD: Att helt sonika säga att varje ny regel måste vägas upp av att en gammal regel försvinner är fel och tyder på en något naiv och förenklad bild av verkligheten. Men som ambition är det bra.
1,2 miljarder. Så mycket ökar, enligt Tillväxtverket, företagens kostnader för att efterleva och administrera lagar och regler. Hur ska utvecklingen stoppas?
L: En viktig källa till ökat regelkrångel är en ofta alltför nitisk tolkning av EU-direktiv hos regering, riksdag och myndigheter. Utgångspunkten och huvudlinjen vid genomförandet av EU-lagstiftning bör vara miniminivån och att direktivens grundkrav uppnås. Överskrids dessa ska det tydligt redovisas och effekterna för företag och allmänhet bedömas. De krav på konsekvensbeskrivningar och konkurrensförhållande som finns på alla riksdagspropositioner ska utökas och skärpas, såsom effekterna av införandet och hur praktisk tillämpningen påverkar företagen.
SD: Vi har ett i grunden bra demokratiskt system, men det bygger på att ”vanliga människor” engagerar sig. Tyvärr ser vi att distansen mellan politiker och resten av samhället ökar. När en alltför stor andel av politikerna aldrig har haft ett normalt arbete skiljer sig verkligheten innanför Rosenbads portar för mycket ifrån den verklighet som vi upplever, och vi kommer aldrig åt problemet. Svenska folket måste rösta in sunt förnuft i riksdagen.
Regelrådet – regeringens beslutsorgan för regelförenkling – är i dag tandlöst. Bör rådets mandat stärkas?
SD: Problemet är inte Regelrådet utan att vi har en regering som väljer att inte lyssna till dem. Men att ge Regelrådet någon form av veto vore att inskränka demokratin och göra landet än mer byråkratstyrt, vilket inte är att föredra.
L: Jag anser att Regelrådets mandat definitivt ska stärkas. Ingen ny lagstiftning ska genomföras utan att en konsekvensutredning med småföretagsperspektiv först har gjorts och granskats av Regelrådet.
Partierna svarar: Hur vill ni förenkla villkoren för företagare?
C: Utvecklingen med det ökade regelkrånglet under senare år är fullständigt oacceptabelt. En av de främsta åtgärderna är att inkludera skattesystemet i regelförenklingsarbetet, vilket inte är fallet i dag. Sveriges skattesystem är mer betungande än många konkurrentländers, både när det gäller skattesats och krånglighet. Vi måste ha som mål att både förenkla och minska antalet regler. Vi vill även låta nya regler implementeras med solnedgångsklausuler, vilket innebär att regler införs med ett bestämt slutdatum.
KD: Det måste bli enklare att bli och vara företagare. Vi vill slopa arbetsgivaravgifter för den som anställer äldre, unga eller nyanlända. Utöka turordningsreglerna i LAS till fyra personer oavsett företagets storlek och vidga möjligheterna till provanställning. KD anser också att företagen bara ska behöva lämna samma uppgift en gång till myndigheterna.
L: Regelkrånglet måste minska. Myndigheter ska aktivt arbeta för att minska regelbördan enligt principen ”en regel in – en regel ut”. En alltför nitisk tolkning av EU-direktiv ökar regelbördan, grundkraven bör räcka. Moderniseringen av lagstiftningen måste gå snabbare. Ett exempel är lagen att bedriva hotell- och pensionatsrörelse. I dag räcker det inte med att uppfylla de sedvanliga kraven. Det krävs också att du prövas hos polisen om du är lämplig att driva hotell. Lagen är otidsenlig och bör avskaffas.
M: För Moderaterna är regelförenklingsarbetet tillsammans med skattesänkningar ett av de viktigaste områdena för vår företagarpolitik. En princip vi vill upprätta är ”En dörr in” för företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Varje år lämnar svenska företag in cirka 90 miljoner blanketter till 70 myndigheter – det tycker vi är för mycket. Dessutom vill vi reformera företagsskatterna för att förenkla för företag att växa och att genomföra generationsskiften genom att förenkla 3:12-reglerna.
MP: Vi vill fokusera på minskat byråkratiskt regelkrångel som drabbar företag genom att förstärka Regelrådets arbete med att ta bort krångliga regler. Arbetet ska spridas till kommuner, landsting och länsstyrelser, där handläggningstider kan vara onödigt långa. I regeringen har MP drivit igenom lättnader för små företags sjuklönekostnader och vill ytterligare förbättra förutsättningarna för småföretag genom att ta bort ansvaret för sjuklön för företag med 10 anställda eller färre.
S: Vi vill öka möjligheterna för företag att växa och utvecklas. Genom växa-stödet har vi gjort det billigare för företag att anställa sin första medarbetare. Den S-ledda regeringen har också genomfört Kunskapslyftet, fullt utbyggt omfattar det 70 000 nya utbildningsplatser, inklusive satsning på Yrkeshögskolan, för att motverka det största tillväxthindret för företag; kompetensbrist. Vi har förhandlat fram en kod för kortare betaltider i näringslivet och snart kommer lagstiftning om återrapporteringsskyldighet.
SD: Alltför många regler motsvarar inte nyttan. Därför lanserar vi en modell för regelförenklingsarbete. Den innebär att svenska näringslivsorganisationer ges möjlighet att lämna in förslag på regler man vill förändra eller ta bort. Regeringen hänvisar därefter förslagen till sina myndigheter med uppdrag att visa hur man arbetar med respektive fråga. Regeringen tar årligen ställning till myndigheternas yttranden i en skrivelse till riksdagen. Riksdagens partier föreslår förändringar om regeringen inte agerat.
V: För mindre företag kan sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill därför att företag med upp till tio anställda ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Det är också viktigt med en trygg grund och ett fungerande socialt skyddsnät för företagare vid sjukdom, arbetslöshet eller förändrade levnadsförhållanden. Det är därför glädjande att V och regeringen enats om att socialförsäkringsskyddet för företagare i uppbyggnadsskedet ska utvidgas.
Text: Susanna Lindgren.