Nyheter om nästa års skatter
Efter ett dramatiskt skatteår 2017, där regeringen åkte på bakläxa för både entreprenörsskatten och förslaget om att fler löntagare ska betala statlig inkomstskatt, väntar 2018 runt hörnet med några skatte- förändringar som företagare bör vara särskilt uppmärksamma på.
Låt oss börja med det positiva. Det så kallade växa-stödet utökas 1 januari från att bara omfatta enskilda näringsidkare till att även gälla enmansföretagare som har aktiebolag, och handelsbolag. Stödet – som i själva verket är en nedsättning av arbetsgivaravgiften till drygt 10 procent – ges när man anställer sin första medarbetare, under det första året på löner upp till 25 000 kronor i månaden. Denna nedsättning är tidsbegränsad till 2021, men är trots det ett steg i rätt riktning som vi i Företagarna välkomnar. Det visar också att regeringen inser att de höga kostnaderna för att anställa hindrar företag att växa.
Så till de förslag som blandar surt och sött. Skattelättnader för vissa personaloptioner införs. Förändringen innebär att den anställde skattar först när aktierna man köpt genom personaloptionen säljs. Förmånsbeskattning sker ej och arbetsgivaravgifter betalas inte när optionen utnyttjas. För den som genom optionerna blir delägare i ett fåmansföretag kan det dock fortfarande bli så att beskattning sker enligt 3:12-reglerna vid försäljning, vilket kan medföra hög skattebörda. Reformen har också fått kritik för att vara alltför begränsad för att kunna ge någon effekt. Exempelvis omfattas bara företag som är max tio år gamla, med färre än 50 anställda och mindre än 80 miljoner kronor i nettoomsättning, och vissa branscher utesluts helt.
Ett förslag, som ännu inte lett till proposition, handlar om att begränsa möjligheten till avdrag för ränteutgifter i bolagssektorn, vilket skulle kompenseras med en viss sänkning av bolagsskatten. De allra flesta remissinstanser, även Företagarna, säger dock nej till förslaget så som det presenterades i somras. En ny vända är att vänta från regeringens sida.
Några påtagliga försämringar är också planerade. Ett förslag om att beskatta privata sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivaren har just varit ute på remiss. Om det skulle bli verklighet skulle sådana försäkringar, som både är hälsofrämjande och viktiga för små företag att snabbt kunna få tillbaka nyckelpersoner i verksamheten, bli dyrare. Hur det rimmar med regeringens ambition om att minska sjukfrånvaron är svårt att förstå.
”Det visar att regeringen inser att de höga kostnaderna för att anställa hindrar företag att växa”
Företagare med bil kommer att få ökade kostnader under 2018. Dels införs en ny fordonsskatt, med högre skatt för nya bilar som tas i trafik efter den 1 juli. Dels kommer beräkningen av förmånsvärdet att ändras på ett sätt som leder till höjd skatt för företagare med transportbil som också används privat. Anställda kommer också att förmånsbeskattas om arbetsgivaren betalar trängselskatt för den anställdes privata resor med förmånsbil, även resor till och från arbetet. För en person som pendlar med förmånsbil kommer detta att leda till en ökad skatt på 5 000–10 000 kronor per år.
Nyligen har också en utredning tillsatts som ska se över F-skattesystemet, som alla företagare berörs av, med utgångspunkt i att utröna hur systemet används för fusk. I direktiven talas det om ”falska egenföretagare”. Vill regeringen tillbaka till 1970-talets politiska retorik om företagare som ”fuskare” och ”skattesmitare”? Det kan kosta mer än det smakar – särskilt ett valår.
Text: Patrick Krassén.