McDonalds-chefen om hot och våld

”Tankarna går blixtsnabbt vid ett rån och det är oerhört viktigt att det finns en rutin för hur man ska agera”

Det är en vanlig eftermiddag på en av Carina Erikssons restauranger och lokalen är fylld av gäster. Plötsligt står en maskerad man framför kassan. Luvan är uppdragen och ansiktet täckt så att man varken kan se hud eller hår. Mannen uppmanar personalen att lämna ifrån sig pengar och försvinner därifrån med en mindre summa. Det hela är över på mindre än en minut.

– Tankarna går blixtsnabbt i ett sådant läge och det är oerhört viktigt att det finns en rutin för hur man ska agera. Det här är något vi arbetar med hela tiden, varje dag, och det gäller att inte slappna av. Tyvärr har det blivit vanligare med rån mot mindre enheter, säger Carina Eriksson med en allvarlig blick.

Det är en vacker förmiddag när vi träffas på hennes restaurang i Mjölby. Lokalerna ger ett inbjudande intryck med ljusa färger, rikligt med växter och möbler i ek, skinn och krom. Utöver den här restaurangen har hon ytterligare tre i Linköping, Motala och Tornby. Under de 16 år som gått sedan hon blev ägare till sin första McDonald's-restaurang har hon varit med om tre rån, ett antal interna stölder och ett reellt bombhot.

Alla händelser har avlöpt förhållandevis väl, mycket tack vare ett aktivt förebyggande arbete och noggrant utarbetade rutiner. I det ingår säkerhetsutbildning som en del av introduktionen för alla medarbetare, noga kontroll över alla möjliga ingångar, daglig översyn av lås och larm, längdangivelser vid dörrarna och säkerhetsboxar.

– Eftersom vi har ett system där pengarna i kassan kontinuerligt droppas i en säkerhetsbox som medarbetarna inte kan öppna går det aldrig att komma över några större summor, säger Carina Eriksson.



I rutinerna ingår också att ingen medarbetare får arbeta ensam och att det alltid ska finnas en arbetsledare på plats. För att allt ska fungera behövs checklistor och ansvariga som ser till att de följs.

– En av arbetsledarnas uppgifter är att gå igenom en daglig checklista, på samma sätt som kaptenen på ett flygplan gör innan avgång för att flygturen ska bli säker. Det räcker inte med lång erfarenhet och att man har det i huvudet, utan man måste arbeta systematiskt och gå igenom checklistan inför varje skift, poängterar Carina Eriksson.

En av punkterna handlar om att ett visst antal personer på varje skift ska bära överfallslarm. Om en hotfull situation skulle uppstå larmar man i en viss, inövad ordning. Så var också fallet i det inledande exemplet.

– Det är inte säkert att den som står närmast kassan har möjlighet att larma. I det här fallet var det personen längst bak. Man måste ha en väl inarbetad kedjereaktion som sitter i ryggmärgen på alla, eftersom man inte i förväg kan veta hur situationen kan se ut eller vem som blir drabbad, säger Carina Eriksson.

Under veckan besöker hon samtliga restauranger flera gånger, även nattetid. Säkerhetsaspekten är en av anledningarna. Besöken är inte schemalagda, så det är ingen som på förhand vet när hon kommer. Och precis som restaurangcheferna använder hon olika ingångar varje gång för att kunna upptäcka olika saker.

– Även om vi har rutiner kan det hända att man missar saker, till exempel en trasig lampa eller markis som varit nedfälld under dagen då det varit soligt. Men på kvällen kan den förhindra insyn och göra det lättare för en förövare att agera ostört, påpekar Carina Eriksson.

En annan viktig förebyggande aspekt handlar om att lägga märke till avvikelser. Det kan handla om små saker, som brytmärken på en dörr.

För tio år sedan var det någon som placerade ett explosivt föremål inne på en toalett.

– Men tack vare att arbetsledningen reagerade på en avvikande detalj – i det här fallet en takplatta som låg fel – kunde vi upptäcka ett okänt föremål och tillkalla polisen.

Driften av restaurangerna sköts av de fyra restaurangcheferna och deras respektive förstaassistenter som är personalansvariga. Men vid allvarliga händelser är det Carina som griper in och tar över ansvaret.

– När något har inträffat är det viktigt att personalen får professionell hjälp. En del kanske inte kan äta, sova eller mår dåligt på andra sätt. Andra kanske inte tror att de påverkats, men får en reaktion långt efteråt. Därför anlitar vi psykoterapeuter som briefar alla som varit med om händelsen, säger Carina Eriksson.

Vid några tillfällen har det också förekommit att hotfulla gäster skapat reaktioner som påkallat behovet av extern hjälp.

– Det gäller att vara observant på om en medarbetare som varit med om något plötsligt börjar bete sig annorlunda. Ibland kan man också ha andra saker med sig i bagaget som triggas i gång av en sådan här händelse.

”Det är viktigt att personalen får professionell hjälp”

Förutom de tuffa utmaningar som rån och andra externa händelser innebär, bedriver man också ett förebyggande arbete för att förhindra interna stölder.

– Tyvärr är det här ett problem som är större än många kanske vill inse. Därför gäller det att ha ett så slutet system som möjligt och bra uppföljningsverktyg.

Om en femtiolapp försvinner kan det vara ingången till fortsatt snatteri. Därför gäller det att upptäcka den där första femtiolappen, konstaterar Carina Eriksson.

Om arbetsledarna märker återkommande differenser i kassan jämför de med vilka som jobbat för att se om det finns något samband. Alla stölder polisanmäls. I regel brukar det handla om ett par polisanmälningar per år.

– När tillbud har hänt tar vi upp det på möten och på anslagstavlan. Men man får aldrig sluta arbeta med säkerhetsfrågorna och tro att det aldrig händer mig igen, säger Carina Eriksson.