Den immaterialrättsliga skyddslagstiftningens utveckling började i Sverige i och med näringsfrihetsförordningen i slutet av 1800-talet. Sedan dess har immateriella tillgångar fått en allt mer framträdande roll ekonomiskt sett. År 2005 beräknandes 80 % av de globala marknadsvärdet bestå av immateriella tillgångar. Tendensen har under de senaste årtionden varit att värdera idéer och kunskap högre. Hur dessa värden skyddas och regleras är därför av stort samhällsintresse.

Immaterialrätten brukar delas upp på två områden. Det ena området är det industriella rättsskyddet som innefattar varumärkesrätt, firmarätt, patenträtt, växtförädlarrätt och mönsterrätt. Det andra området innefattar det upphovsrättsliga skyddet för verk och närstående rättigheter. Vad gäller patenträtt för uppfinningar är anställningsförhållandet reglerat enligt lagen om arbetstagares uppfinningar. Inom upphovsrättens område finns vissa särregleringar, men i relation till arbetsgivare är stora delar av detta område fortfarande oreglerade.

Den immaterialrättsliga lagstiftningens syfte är att ge intellektuella prestationer ett skydd mot olovlig plagiering. Skyddet, som ska fungera som ett incitament till nyskapande, utgörs av en ensamrätt och denna tillfaller innehavaren. Ensamrätten grundar sig på lagstiftning och är av sakrättslig natur. Detta innebär att ensamrätter kan upplåtas och överlåtas, vilket ger upphov till ett handelsvärde.

Immaterialrättsliga värden skyddas enligt nationell lagstiftning. Handel med upphovsrätt sker emellertid ofta över landsgränserna vilket redan tidigt resulterade i internationella konventioner och avtal. Här kan nämnas Pariskonventionen och Bernkonventionen som ratificerades av Sverige på 1880-talet. Länder som tillträtt dessa konventioner bildar en slags union till skydd för industriellt rätt som patent, varumärken, mönster etc.

Läs även: Hur fungerar det med varumärken? 

Konventionerna administreras av WIPO (World Intellectual Property Organization) i Genève. Utöver dessa konventioner är WTO:s TRIPS-avtal det viktigaste verktyget för internationellt skydd. Avtalet gäller bara länder som är anslutna, men eftersom avtalet tillkommer som en del av ett medlemskap i WTO har det fått stor genomslagskraft. Ett land som inte följer avtalet riskerar nämligen handelsrättsliga sanktioner. Inom EU har flera direktiv implementerats i svensk rätt, vilket innebär att betydande harmonisering har kommit till stånd och ytterligare lagstiftning kan förväntas.

PRV-skolan

På Patent- och registreringsverkets webbplats finns PRV-skolan. Den informationen riktar sig till dig som är till exempel småföretagare och är intresserad av att få grundläggande kunskaper om immaterialrätt.

Gå till PRV-skolan