Promemorians förslag är att en enskild person som har fyllt 20 år och förvärvat spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker i ett land inom EES själv får, eller genom anlitad transportör, föra in dessa drycker till Sverige under förutsättning att dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk. Transportören ska vara oberoende i förhållande till den som sålt alkoholdryckerna, och får inte på uppdrag av denne transportera dryckerna till den som förvärvat dessa.

Förslaget kommer således att förbjuda distansförsäljning av alkohol, och är en ytterligare restriktion jämfört med det förslag som presenterades i SOU 2014:58. Förslaget utgår från Sveriges övergripande alkoholpolitiska mål att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, samt samhällets totala alkoholkonsumtion. 

Företagarna instämmer i promemorians analys att bedriva en alkoholpolitik som främjar den svenska folkhälsan genom minskad totalkonsumtion och som minskar tillgängligheten för minderåriga, men motsätter sig förslaget om restriktiva regleringar av distanshandel med alkoholdrycker som ett steg i denna riktning.

Det finns inte tillräckligt med underlag som visar att förslaget om förändringar i reglerna om distanshandel av alkohol kommer att minska totalkonsumtionen eller tillgängligheten. Förslaget kommer istället drabba de omkring 100 distansförsäljare som sysslar med näthandel, och skatteintäkterna från denna sorts verksamhet kommer således att upphöra om förslaget antas.

Sedan Rosengrenfallet i EU-domstolen 2007, där det fastslogs att distanshandel är tillåten, har den totala konsumtionen av alkohol minskat i Sverige. Systembolagets försäljning har dock ökat under samma tid. Den ökade tillgängligheten sedan distanshandel tilläts har alltså inte inneburit en ökad alkoholkonsumtion. 

Grunden för argumentet att en ökad tillgänglighet via distanshandel leder till ökad konsumtion blir alltså långsökt, och restriktiva regleringar blir effektlösa i detta sammanhang.  

Vidare står distanshandeln för omkring 1 procent av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige, vilket inte står i proportion till den effekt som förslaget om ett förbud förväntas ha på folkhälsan. De befintliga åtgärderna i form av detaljhandelsmonopol, höga alkoholskatter, restriktiv marknadsföringslagstiftning och åldersgränser tillgodoser redan skyddet för folkhälsan på ett effektivt sätt. Företagarna ställer sig kritiska till ett förslag som inte kommer att ha en märkbar effekt på varken totalkonsumtion eller tillgänglighet av alkohol på bekostnad av den fria rörligheten av varor och företagares förvärvsarbete.

Det faktum att marknadsandelen som distanshandeln står för är så pass liten, i kombination med bristen av stöd för att denna handel har negativa effekter på alkoholpolitiken, gör förslag om inskränkningar av distanshandeln orättfärdiga.    

I den rapport som promemorian hänvisar till redovisas att 66 procent av de som ägnar sig åt distanshandel även handlar på Systembolaget. Förslagets effekt kommer således enbart att byta aktör för försäljning, snarare än att minska konsumtionen och begränsa tillgängligheten av alkohol. Sveriges detaljhandelsmonopol hindras inte av distanshandeln, och förslaget kan därför inte motiveras med att distanshandeln påverkar de bärande delarna i den svenska alkoholpolitiken. Distanshandeln är redan etablerad på Sveriges alkoholmarknad och verkar inom de ramar som både svensk och EU-rätt satt upp.

I promemorian hänvisar man till Alkotaxi-domen från 2015 som bland annat behandlar den finska alkohollagstiftningens förenlighet med unionsrätten. Där fastställde EU-domstolen att artikel 34 (FEUF 34) och artikel 37 (FEUF 37), som behandlar fri rörlighet av varor respektive handelsmonopol, inte ska kunna hindra nationella förbud mot eller restriktioner för exempelvis import som kan vara ”skadligt för människors hälsa och liv”. Eftersom det dock inte finns några tydliga kopplingar mellan distanshandel och försämrad folkhälsa eller ökad totalkonsumtion bör inga sådana restriktioner vidtas i Sverige med hänsyn till ovan nämnd formulering.

Totalkonsumtionen i Sverige har minskat de senaste åren samtidigt som tillgängligheten ökat. Till dess att Socialdepartementets utredningar visar på att distanshandeln påverkar den svenska folkhälsan eller har negativ effekt på den svenska alkoholpolitiken anser Företagarna att förslaget bör omarbetas. Ett förbud mot distansförsäljning och hårda restriktioner av distanshandel med alkohol kommer sannolikt bara medföra bortfallna skatteintäkter, försvårad situation för företagare samt en oförändrad effekt på folkhälsan.