Idag lyckas inte gymnasieskolan fullt ut med detta uppdrag!

Särskilt stora problem finns inom yrkesprogrammen där framförallt ett sjunkande söktryck och en försämring av programmens attraktionskraft har lett till att företagens tillgång till rätt utbildad arbetskraft inte fungerar. Detta trots att framtidsutsikterna för de allra flesta yrken inom dessa program ser ljusa ut.

Synpunkter på utredningens förslag:
Företagarna välkomnar förslagen som omfattar utveckling och strukturering av introduktionsprogrammen till gymnasieskolan. På en framtida arbetsmarknad är en fullgången gymnasieutbildning viktig för att kunna etablera sig. Det är därför bra att introduktionsprogrammen utvecklas i enlighet med utredningens förslag. Särskilt positiva är Företagarna till förslaget att ha en tätare koppling mellan yrkesutbildning inom introduktionsprogrammen och arbetslivet. Att koppla dessa till de nationella programråden är viktigt eftersom det ger ett tydligt och tidigt fokus på yrkeskunnande.

Däremot krävs det ett helhetsgrepp för både grund- och gymnasieskolan för att öka behörigheten till gymnasiet samt öka genomströmningen. För att lyckas med det krävs tidiga insatser redan i förskolan för elever som riskerar att hamna efter. Även om tidiga insatser i för- och grundskolan legat utanför utredningens direktiv så har den en avgörande påverkan på hur väl gynmasieskolan lyckas med sitt uppdrag. Företagarna anser därför att regeringen behöver samordna sina insatser inom grund- och gymnasieskolan ännu bättre för att nå kunskapsmålen. Utredningens förslag om ett ”förtroendefullt samarbete” och en ”systematisk överlämning” mellan grundskolan och gymnasieskolan är en lovande intention. Men det krävs mer konkreta förslag för att försäkra sig om att elever inte faller mellan stolarna och fullgör en gymnasieutbildning. 

Företagarna tillstyrker utredningens förslag om att ge föräldrar ett medverkansansvar genom en skyldighet att se till att elever påbörjar och medverkar i en gymnasieutbildning. Företagarna har identifierat föräldrar som avgörande för att utveckla de kompetenser och förmågor som arbetsgivare efterfrågar i samarbete med skolan. Därför föreslår Företagarna att Skolverket, i samverkan med relevanta myndigheter och aktörer, utvecklar en skolintroduktion för föräldrar till skolbarn i grund- och gynmasieskolan. Syftet ska vara att stärka och förtydliga ansvar och rollfördelning mellan elever, skola och föräldrar.
Företagarna tillstyrker utredningens förslag att införa grundläggande högskolebehörighet till yrkesprogrammen enligt den modell som beskrivs. Att aktivt välja bort högskolebehörighet skulle ge elever bättre förutsättningar att reflektera över sitt beslut och dess konsekvenser. Företagarna har tidigare, i nära samråd med sina anslutna branschförbund, konstaterat att alla elever med såväl högskolebehörighet som ett fördjupat yrkeskunnande inom yrkesprogrammen behövs. Eftersom många företag står inför ett generationsskifte är det viktigt med yrkeskunniga människor som därtill har en fördjupad teoretisk kunskap inom exempelvis ekonomi. Dessa skulle ha goda möjligheter att bli framtidens småföretagsledare. Att utredningen kompletterar sitt förslag med att ge elever på yrkesprogrammen möjlighet att utöka sin utbildning med relevant högskolebehörighet är också bra. Även om genomströmningen på sådana utökade program sannolikt kommer att vara begränsade.

Företagarna tillstyrker utredningens förslag om att Skolverket ges i uppdrag att redovisa behovet av förnyelse av gymnasieutbildningen. Att bestämma ett intervall för en sådan rapportering kräver viss flexibilitet eftersom omfattningen av förnyelsebehovet sannolikt kommer att variera mellan gymnasieprogrammen. Ett sätt att hantera flexibiliteten vore att rapportera årligt återkommande förslag till mindre förändringar medan förslag på större förnyelsebehov lämpligen sker med längre intervaller med upp till fem år. De nationella programråden är en naturlig part i ett sådant arbete givet att deras funktion, mandat och förutsättningar väsentligt förbättras. Därtill bör även en bred och effektiv samverkan genomföras med parter utanför programråden. Samhället och arbetsmarknaden förändras snabbt därför är det viktigt med en ökad förankring och dialog med parter som är intressenter inom skolans värld.
Gällande utredningens förslag om förnyelse av gymnasieutbildningen är en avgörande faktor själva samspelet mellan kunskaper och färdigheter/kompetenser.

Företagarna anser att alltför stort fokus ligger på själva kunskapsutvecklingen. Det är givetvis viktigt och centralt men ännu viktigare är färdigheter och kompetenser. Dessa måste få en betydligt viktigare och framskjuten roll i hela skolans utveckling då de är helt avgörande för om elever ska ha en chans på framtidens arbetsmarknad.

Rätt attityd, ansvarstagande och självgående är de egenskaper som efterfrågas allra mest av företagen när man ska anställa, det visar Företagarnas rapport Kunskapsbarometern.

Formella kunskaper återfinns längre ner vilket bidrar till bilden av en arbetsmarknad som värdesätter alltmer kompetenser framför kunskaper. Hur skolan ska klara denna utveckling är en avgörande fråga för hur väl den klarar sitt uppdrag.

Företagarna ställer sig slutligen frågande till vilka överväganden som gjorts gällande ett obligatorium för gymnasieskolan. Trots att utredningen presenterar flertalet övertygande argument varför ett obligatorium vore bra är slutsatsen att ett sådant inte bör införas. Skälet anges främst vara att en ökad dialog med skola, elever och föräldrar är mer verkningsfull. Företagarna har i dagsläget ingen uttalad ståndpunkt i frågan men anser att argumentationen i utredningen mot ett obligatorium är relativt tunn. Därför anser Företagarna att denna fråga kräver sin egen utredning innan ett beslut om ett gymnasieobligatorium kan fattas.