• Läs remissen som pdf

Företagarna har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria och får anföra följande.

Företagarna avstyrker förslaget. Företagarna kan inte finna att Skatteverkets promemoria konkret visar vilken nytta förslagen skulle ha för Skatteverkets kontrollverksamhet. Vi ifrågasätter även den uppgivna effekten av förslagen på statens skatteintäkter liksom förslagens effekter särskilt för mindre företag.  

Promemorian innehåller två förslag, dels individbaserad arbetsgivardeklaration som ska lämnas månadsvis och dels förslag att vissa myndigheter och arbetslöshetskassor löpande ska få tillgång till dessa uppgifter. Den individbaserade arbetsgivardeklarationen föreslås ersätta den årliga kontrolluppgiften i de allra flesta fall.

I promemorian anges i allmänna ordalag att förslaget om individbaserad arbetsgivardeklaration skulle förbättra möjligheterna för Skatteverket att fatta korrekta beslut om arbetsgivaravgifter och skatteavdrag. Däremot saknas konkreta uppgifter om hur detta skulle ske.

Skatteverkets beslut ska, enligt promemorian, inte avse de individbaserade uppgifterna utan bara de sammanlagda summorna i arbetsgivardeklarationen. Trots detta föreslås arbetsgivare bli skyldiga att lämna och rätta uppgifter på individnivå, exempelvis om beloppen förväxlats mellan anställda, även om de sammanlagda summorna inte förändras.

Företagarna anser inte att promemorian ger stöd för att det för Skatteverkets kontrollverksamhet skulle innebära en påtaglig och konkret nytta med detta utökade uppgiftslämnande för företagen.

Socialförsäkringsutredningen har föreslagit en övergång till ersättning baserat på faktisk historisk ersättning i stället för framtida beräknad inkomst som idag. Den utredningen har förutsatt att uppgifter om ersättningar skulle inhämtas löpande av Skatteverket. Socialförsäkringsutredningens förslag har dock inte resulterat i lagstiftning eller ens proposition ännu.

De nu remitterade förslagen är inte kopplade till att förslagen från Socialförsäkringsutredningen genomförs utan helt fristående. I den mån förslaget om individbaserade arbetsgivardeklarationerna motiveras av förslag från Socialförsäkringsutredningen bör detta tydligt framgå och vidare bör riksdagen först ta ställning till om dessa förslag ska genomföras, innan det blir aktuellt att överväga om individbaserade arbetsgivardeklarationer behövs.

I detta sammanhang anser Företagarna att även möjligheten att låta mindre företag rapportera och redovisa dessa uppgifter kvartalsvis i stället för månadsvis, bör analyseras.

Företagarna är kritiska mot uppgiften att förslaget om individbaserade arbetsgivardeklarationer beräknas minska det så kallade skattefelet med 2,9 miljarder kronor årligen. Uppgifterna bygger på en kritiserad utvärdering av införandet av personalliggare i restaurangbranschen som Skatteverket presenterade 2009. Storleken av skattefelet är i sig mycket osäkert och vidare har de branscher där krav på  personalliggare införts just valts för att de anges vara mycket drabbade av svartarbete. Med så stora osäkerhetsfaktorer går det inte att använda dessa uppgifter som grund för beräkning av hur skattefelet skulle påverkas av införande av individbaserade arbetsgivardeklarationer.

I promemorian anges att företagens administrativa kostnader kommer att öka. Särskilt gäller detta för de ca 80 000 arbetsgivare som enligt promemorian lämnar in arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter på papper. Vid beräkningen av företagens kostnader är det inte klart hur kostnaderna för företagen att rätta felaktiga, individuella uppgifter har beräknats. Även dessa kostnader är givetvis högre för små företag som saknar datoriserade lönesystem.

Företagarna saknar även en redogörelse för alternativa lösningar, exempelvis kvartalsvis rapportering i stället för månadsvis för företag med mindre omsättning.

Företagarna har riktat stark kritik mot tidigare förslag om månadsvis individbaserad rapportering till Skatteverket och efterlyst bättre underbygda förslag såväl avseende nyttan med förslagen, alternativa lösningar liksom avseende effekterna för företagen.

Dessvärre konstaterar vi att det även i det nu remitterade förslagen finns så stora brister i dessa avseenden att vi inte anser att detta förslag bör läggas till grund för lagstiftning.