• Läs hela yttrandet som PDF

Förslaget kommer innebära omöjliga situationer att hantera för många företag som står utanför kollektivavtal. Dessa företag riskerar genom förslaget att stängas ute både som huvudleverantörer och underleverantörer i offentlig upphandling.

Särskilt negativa är följande delar av förslaget:

• Landets upphandlande myndigheter ska efter samråd med de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna och med vägledning av allmänna råd från Upphandlingsmyndigheten, bestämma vilket kollektivavtal och även vilka obligatoriska villkor som ska tillämpas:

Detta kommer med all sannolikhet leda till olika val av kollektivavtal för samma typ av arbete samt spretigt och oförutsägbart kravställande. Den föreslagna modellen är även främmande för det svenska arbetsrättsliga systemet.

• Förslaget att företag som inte har kollektivavtal ska uppfylla de kollektivavtalsvillkor som anges just i den specifika upphandlingen:

Det borde av likabehandlings- och proportionalitetsskäl räcka att kollektivavtalslösa företag kan visa att de uppfyller ställda villkor i något tillämpbart kollektivavtal. Det räcker ju att företag anslutna till andra tillämpliga kollektivavtal hänvisar till detta. Förslaget innebär ett uppenbart missgynnande av företag utan kollektivavtal.

• Förslaget att försäkringar och tjänstepension ska ingå i de obligatoriska villkoren:

Försäkringarna är ofta paketerade på ett sätt som är mycket svårt att överblicka och går inte heller alltid att matcha genom försäkringar som finns på marknaden. Hanteringen av detta kommer att drabba både upphandlande myndigheter och företag utan kollektivavtal. Att se till att försäkringslösningarna kopplas enbart det specifika kontraktet kommer därutöver att bli en enorm utmaning.

• Förslaget att utstationerande företag till skillnad från svenska företag inte i praktiken ska behöva leva upp till kraven på försäkringar och tjänstepension:

Detta är inte likabehandlande och snedvrider konkurrensförutsättningarna för svenska företag.

• Förslaget att kollektivavtalsnivåer ska väljas om de är förmånligare för arbetstagaren än vad som följer av lag:

Eftersom kollektivavtalen och deras innehåll inte är tillgängliga för kollektivavtalslösa företag blir ett sådant system inte transparent och förutsebart för dem.

• Förslaget att de obligatoriska krav som ställs i fråga om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension även ska gälla fullt ut för underleverantörer i alla led av leverantörskedjan, vilka direkt medverkar till kontraktets utförande:

Detta slår hårt mot kollektivavtalslösa underleverantörer såväl som mot små företag i egenskap av huvudleverantörer som ska kontrollera hela leverantörskedjan.

Inte förenligt med EU-rätten

Trots att betydelsen av att de grundläggande EU-rättsliga principerna om bl.a. likabehandling, transparens och proportionalitet understryks i lagförslaget lever det på intet sätt upp till dessa principer. Förslaget kan därmed inte anses vara förenligt med EU-rätten.

Det måste observeras att drygt 60 procent av de små företagen (1-49 anställda) saknar kollektivavtal/hängavtal. Eftersom små företag utgör drygt 99 procent av alla företag innebär detta att 60 procent av företagen i Sverige saknar kollektivavtal/hängavtal.

"De föreslagna reglerna kommer att fördyra och allvarligt komplicera offentlig upphandling"

Uppenbara risker

Förslaget medför uppenbara risker för minskat antal anbud, försämrad konkurrens, minskad kostnadseffektivitet och sämre urval i offentlig upphandling. Utöver detta läggs ett synnerligen tungt och komplext åtagande på landets upphandlande myndigheter genom det föreslagna obligatoriska kravställandet där behov bedöms föreligga.

De föreslagna reglerna kommer att fördyra och allvarligt komplicera offentlig upphandling. Konsekvenserna av förslaget är mycket bristfälligt analyserade, vilket är en stor brist.

Läs mer:

• Läs hela remissyttrandet: Öppna som pdf här
• Läs också: Vårt tidigare yttrande över utredningsförslaget
• Läs också: Upphandlingsförslag lägger krokben för småföretag utan kollektivavtal