Exportfrämjande och internationalisering
Sammanfattning av rapporten
Sveriges välstånd är beroende av våra svenska företags deltagande i export och import genom de internationella marknaderna. År 2014 motsvarade den samlade varu- och tjänsteexporten cirka 45 % av Sveriges BNP. Samtidigt finns en stor outnyttjad exportpotential bland småföretagen. Om regeringens mål med exportfrämjandet ska bli verklighet så måste fler småföretag exportera. Det finns därför all anledning att ta hänsyn till småföretagens situation och förutsättningar i exportfrämjandet.
Behov av exportstöd
Företagarnas undersökning visar, i linje med tidigare studier, att få företag använder offentligt internationaliseringsstöd. Små företag är emellertid ofta i behov av exportstöd för en framgångsrik etablering på den internationella marknaden. Bland de vanligaste problemen för småföretag som gör affärer utanför Sveriges gränser märks svårigheter att förstå hur regelverk och företagskultur i det aktuella landet fungerar, språkbarriärer, tullhantering och att hitta en lämplig samarbetspartner.
Framhåll även importens betydelse
Det som vanligtvis brukar refereras tillsom exportfrågor handlar också i stor utsträckning om internationalisering/handel snarare än enbart export. Importens betydelse för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver därför framhållas.
Sveriges välstånd bygger i mycket hög grad på internationell handel, varför det är viktigt med goda förutsättningar för både export och import. Svenska småföretag ingår allt mer i globala värdekedjor, exempelvis genom att en produkts olika insatsvaror produceras i olika länder. För Sveriges del innebär det att svenska företag måste både kunna exportera och importera i högre grad för att stärka vår konkurrenskraft.
Närmarknader är första steget. För mindre företag är internationalisering ett stort steg och ett offentligt internationaliseringsfrämjande bör fokusera på att få fler att våga ta detta steg. Sverige har ett ovanligt stort antal offentliga aktörer som på olika sätt bistår svenska företag med internationalisering, en ökad samordning av aktörerna har därför efterfrågats.
Strategi för internationalisering
Om företaget är redo för export kan en internationaliseringsstrategi kan vara ett bra första steg. Genom att sätta upp tydliga och utvärderingsbara mål kan företaget själv skaffa sig en bättre överblick över kostnader, tidsramar och viktiga nätverk. En internationaliseringsstrategi kan också vara till hjälp i samarbete med offentliga aktörer eller externa konsulter.
Handel med närområdet
Undersökningen visar att huvuddelen av den svenska handeln sker med närområdet. Framförallt går den svenska handeln till Norge och Tyskland. Tillgång till nya marknader samt specialiserad kunskap och insatsvaror utgör ofta motivation för svenska företags internationaliseringsbeslut. Även lägre kostnader, t.ex. relaterade till arbetskraft på utländska marknader, är en viktig motivationsfaktor.
Få har stöd
En väldigt liten andel av de svenska småföretagen har erhållit offentligt stöd för internationalisering. Kännedomen om de olika former av stöd som finns att tillgå är också relativt dålig. Ett exempel på internationaliseringsstöd som de mindre företagen har något mer kännedom om är de s.k. affärsutvecklingscheckarna genom Tillväxtverket. Få företag har dock sökt detta stöd.
Detta efterfrågas
Det stöd som efterfrågas av företagen är i första hand konsulttjänster gällande nätverk och potentiella affärspartners. Även handelshinder, administration och tullfrågor utgör problem för många företag och ett stöd i dessa frågor efterfrågas därför också i hög grad.
En nära samverkan med näringslivet och med de svenska regionerna i export- och investeringsfrämjandet är avgörande för att få ett så effektivt främjande som möjligt. Privata exporttjänsteföretag framstår därmed som ett värdefullt och betydande komplement till de offentliga främjande aktörerna.
Inkludera och samarbeta
Genom att inkludera och öppna upp för konkret samarbete med privata näringslivsaktörer skapas förutsättningar för ett effektivare export- och internationaliseringsfrämjande.
Centrala delar i detta är:
- Bjud in privata aktörer att vara med i Team Sweden så får vi bättre effekt på både skattemedel och vår export.
- Utveckla satsningen på affärsutvecklingscheckar som möjliggör ett aktivt och konkurrensneutralt val för företagen.
- Avsätt medel inom ramen för exportstrategin till nya verktyg, finansiering och samarbeten med fler privata aktörer, t.ex. exportkonsulter och näringslivsorganisationer, som tillgodoser både traditionella och nya branscher.
- Underlätta utvecklingen av ett certifieringssystem för privata export- och internationaliseringsfrämjare.
- Ställ krav på samarbete och koordinering mellan statliga och privata näringslivsaktörer i export- och internationaliseringsfrämjandet. En statlig organisation som ingång för en första kontakt i kombination med ett nätverk av kvalitetscertifierade underleverantörer skapar bra förutsättningar för ett relevant internationaliseringsstöd.
- Följ upp rapporterna från Riksrevisionsverket och myndigheten för Tillväxtanalys så att tydliga resultatkrav ställs på de organ som använder skattemedel för att främja handel.
- Ställ högre krav på redovisning av hur statliga medel används så att dessa inte får en snedvridande effekt.
Företagsklimatet en grundsten
Det svenska företagsklimatet är en grundsten för de svenska företagens konkurrenskraft internationellt. En politik som vill gynna och främja export och internationell handel måste därför alltid utgå från det nationella företagsklimatet.
Idag skapas fler än fyra av fem jobb i små företag och det är ett viktigt samhällsmål att dessa företag kan fortsätta att växa och anställa.
