Kartläggningen av hur rättsläget ser ut på området visar tydligt att lagstiftningen inte hängt med i samhällsutvecklingen och bristerna i både lagtexter och tillämpning på såväl civilrättens som straffrättens område gör det alldeles för lätt för den organiserade kriminaliteten att härja ostört.

Vi har sett att vårt förebyggande informationsarbete, för att öka kunskapen bland våra företagare om hur blufföretagen agerar, ger goda resultat. Men det räcker inte att företagaren själv skyddar sig genom bra rutiner för till exempel hantering av inkommande fakturor eller telefonerbjudanden. Våra politiker måste också agera för att öka rättsskyddet.

Våra slutsatser är därför att regeringen ska agera för att:

• Uppdatera avtalslagen för att stärka skyddet mot bedrägerier.
• Anpassa brottsbalken och rekvisiten så att systematiska fakturabedrägerier alltid anses som grovt bedrägeri.
• Se över rättegångsbalken för att begränsa domstolars skyldighet att verka för att parterna ska komma överens, eftersom denna praxis direkt bidrar till att bluffverksamheterna tjänar pengar.
• Utöka rättsskyddet till tvister som understiger ett halvt prisbasbelopp, eftersom omfattande rättegångskostnader avskräcker drabbade företagare från att driva sina fall i domstol.
• Skärpa inkassolagen och utöka insynen i de inkassobolag som inte står under Datainspektionens tillsyn.

Läs debattartikeln i sin helhet

Läs rapporten "Lovligt byte? - en utredning om bluffakturor"