År 2005 var siffran 28,3 procent. Med den ökningstakten dröjer det 60 år innan Sveriges företagare består av lika många kvinnor som män.

Toppkommunerna i årets rankning skiljer sig åt väsentligt. De representerar en stor geografisk spridning, både storstad och landsbygd och det är kommuner med både blomstrande industriföretag, en stark tjänstesektor, besöksnäring och handel.

Sedan år 2008 gör Företagarna årligen en undersökning av hur jämställdheten inom företagandet utvecklas i Sveriges 290 kommuner – Jämställt företagarindex. I den mäter vi tre aspekter av jämställdheten i företagandet:

• andel kvinnor av samtliga företagare i kommunen – visar på hur jämställd företagarpopulationen är
• andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder (16-64 år) i kommunen – visar på den kvinnliga befolkningens företagsamhet
• andel unga företagarkvinnor i kommunen (under 35 år) – visar på framtidsmöjligheter för företagande

Det är Stockholms kommun som kan titulera sig Sveriges mest jämställda företagarkommun 2012, det vill säga sammantaget placerar sig bäst i de tre variablerna.

Långsam förbättring

En jämförelse med tidigare år visar att utvecklingen mot jämställdhet i företagandet går framåt, men långsamt.

• Riksgenomsnittet för kvinnors andel av den totala företagarpopulationen har ökat till 30,3 procent i årets mätning från 28,3 procent det första undersökningsåret, 2005. Med den ökningstakten dröjer det 60 år, till 2073, innan Sveriges företagare består av lika många kvinnor som män.
• Riksgenomsnittet för andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder ligger på 4,8 procent, jämfört med 3,8 procent år 2005.
• Riksgenomsnittet för andelen unga företagarkvinnor (upp till 35 år) är 13,2 procent.

Hur kan kvinnors företagande öka?

Det finns inga genvägar till ett jämställt företagande. Gemensamt för kommuner som rankar högst i jämställt företagarindex är att de har ett gott företagarklimat överlag. Den andra gemensamma utgångspunkten är att det är kommuner där kvinnors företagande inte ses som något avvikande, vilket återspeglar attityden till jämställdhet i stort.

Samtidigt finns det åtgärder som förbättrar företagarklimatet generellt. Det inkluderar:

• Sänkta arbetsgivaravgifter – eftersom många kvinnor driver personalintensiva tjänsteföretag
• Bättre tillgång till kapital, t.ex. investeraravdraget – eftersom många kvinnor driver små företag som skulle kunna växa
• Fler kommuner och landsting bör införa Lagen om valfrihet (LOV) – eftersom många kvinnor driver välfärdsföretag
• Relevanta och rimliga krav när kommuner och landsting använder sig av lagen om offentlig upphandling (LOU) eller LOV
• Likabehandling av företagare och anställda i de sociala trygghetssystemen till företagarens situation – eftersom man ska kunna vara föräldraledig och sjukskriven även som företagare