Information kring utredningen

Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. Utredningen förväntas redovisas i slutet av februari.

Denna skatt kallas även för kilometerskatt och bör enligt regeringspolitikerna inrättas för att den tunga trafiken ska bära de kostnader som den orsakar på samhällsekonomin vad gäller exempelvis vägslitage och föroreningar. 

Kilometerskatten ämnar bland annat bidra till att godstransporter flyttas från lastbilstrafiken till framför allt tåg, minskad miljöpåverkan samt öka möjligheterna till att styra mot mer miljöanpassade lastbilar. 

Skatten ska omfatta svenska och utländska lastbilar som nyttjar Sveriges vägnätverk.  

Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. 

Utredningen förväntas redovisas i slutet av februari. Denna skatt kallas även för kilometerskatt och bör enligt regeringspolitikerna inrättas för att den tunga trafiken ska bära de kostnader som den orsakar på samhällsekonomin vad gäller exempelvis vägslitage och föroreningar.

Konsekvenser enligt de förutsättningar som diskuterats hittills

Syftet är att den tunga lastbilstrafiken ska bära sina egna kostnader – alltså kompensera för det slitage som den bidrar till på svenska vägar och dess föroreningar. 

Skatten har diskuterats att bli allt mellan 13 och 26 kronor för varje körd mil.  Med den lägsta nivå som har diskuterats, 13 kr per körd mil, kommer detta innebära ca 4 miljarder i skatteintäkter. Den tunga lastbilstrafiken står för knappt en miljard i slitage. Övriga tre miljarder kommer att gå direkt in i statskassan.

Vidare har det inte talats om några skatteväxlingar. Att bedriva transporter är redan väldigt dyrt i Sverige jämfört med andra länder. Kilometerskatten kommer alltså vad det verkar läggas ovanpå befintliga skatter och avgifter – en stor kostnadsökning som i slutändan kommer att drabba företagare som är beroende av transporter, samt konsumenterna.

I högre grad flytta över transporter från väg till järnväg och sjöfart: Järnvägsnätet inte är tillräckligt. 

Gods första och sista sträcka levereras nästan uteslutande av lastbilar. Hur ska leveranserna nå fram dit järnväg och sjöfart inte når? Enligt den landsbygdskommitté, representerad av samtliga riksdagspartier, som nyligen presenterat förslag för en mer sammanhållen landsbygdspolitik måste landsbygdens förutsättningar förbättras genom ett antal insatser. Införandet av en kilometerskatt går stick i stäv med denna ambition. 

Införandet av en kilometerskatt går stick i stäv med denna ambition.  

Minskat slitage: Det har diskuterats om vilka vägsträckor som ska underhållas med dessa skatteintäkter. 

Vad vi kan se än så länge så ska lastbilarna beskattas oavsett vilka vägar de kör på, men skatteintäkterna kommer inte gå till underhåll av samtliga vägsträckor. Orättvist och mycket drabbande för de som exempelvis jobbar inom skogsbruk eller kör långväga transporter på vägar som inte omfattas av statligt underhåll.

Ökade möjligheter till att styra mot mer miljöanpassade lastbilar och minskade utsläpp

– Stora delar av transportbranschen jobbar aktivt med att uppdatera sina drivmedel till de senaste euroklasserna, betalar drivmedelsskatt och utför sina transporter på ett klimatsmart vis. 

De stora kostnadsökningar som skatten kommer att innebära tar således bort incitamenten att investera i miljövänligare fordon.  

Framför allt företag på landsbygd kommer att drabbas av skatten. 

Eftersom att efterfrågan av transporter inte kommer att minska tvingas godsleverantören att höja priset på frakten, vilket drabbar den som är beroende av lastbilstransporter. Företagarna och konsumenterna är alltså de som måste betala för åkeriernas ökade kostnader. Ju längre transport, desto dyrare – för den som bedriver verksamhet som kräver långväga transporter blir detta förödande. 

Ju längre transport, desto dyrare – för den som bedriver verksamhet som kräver långväga transporter blir detta förödande.