För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Mamma Mia! 50 år sedan Waterloo

Publicerad 5 apr 2024
I helgen uppmärksammas att det gått 50 år sedan Abbas seger i Eurovision med Waterloo. Musikbranschen har förändrats radikalt sedan dess, berättar Patrik Frisk på Ninetone Group.
Foto: Ralf Leibhold/Shutterstock.com

Den 6 april 1974 är en märkesdag för svenska musikframgångar. Abba svepte in på scenen i Brighton med glitter och platå och tog hem den första blågula segern i Eurovision med Waterloo. Samma dag blev Blue Swede med Björn Skifs i spetsen det första svenska bandet som nådde förstaplatsen på Billboard Hot 100 i USA med Hooked on a Feeling.

50 år sedan Waterloo

I år har det gått 50 år sedan Waterloo och ”Ooga Chaka, Ooga Chaka”. Sveriges television och Sveriges radio uppmärksammar jubileet av Abbas seger i Eurovision genom att direktsända en folkfest från Cirkus i Stockholm på lördagen med musikaliska hyllningar och aldrig tidigare visat material från gruppens historia.

Vid en tillbakablick är det slående hur tidsandan har förändrats sedan sjuttiotalet. Då togs Abbas vinst med Waterloo inte emot med öppna armar. Låtskrivaren och Abba-managern Stikkan Andersson fick svara på en kritisk fråga från en tv-journalist om varför de gjorde en schlager om hur 40 000 människor dog. När Sverige arrangerade Eurovision 1975 hölls en tv-sänd alternativfestival under parollen "kamp mot kulturens kommersialisering".

− Ingen köpte Abba-skivor, ändå såldes det en halv miljon varje gång i Sverige. Men om du frågade folk på gatan så var det ingen som hade en Abba-platta, skrockar Tomas Ledin i SVT-dokumentären Det svenska popundret

Musikbranschen lyfter Sverige

Numer är det helt annorlunda. Ingen fnyser åt framgångsrika låtskrivare som Max Martin eller åt att Håkan Hellström tjänar pengar på sina spelningar. Sedan 1997 delar regeringen ut ett musikexportpris till en artist som under föregående år varit internationellt framgångsrik samt medverkat till svenska musikaliska exportframgångar och bidragit till en positiv bild av Sverige. Nästa prisutdelning sker 10 april i Blå Salongen på Utrikesdepartementet.

Det är även slående hur musikbranschen har professionaliserats. För 50 år sedan satt musikproducenten Bengt Palmers och skrev brev till alla skivbolag i USA han kunde hitta för att få någon att nappa på Blue Swedes Hooked on a Feeling och lyckades mot alla odds. Men i stället för att vara i USA och promota låten när den var på allas läppar var Björn Skifs upptagen med en musikalturné i Sverige.

AI förändrar musikbranschen

I dag finns det ingen som skulle våga försöka sig på att sia om hur musikbranschen ser ut om 50 år. Enligt Patrik Frisk som är vd på Ninetone Group i Sundsvall som både är ett skivbolag (Ninetones Records) och ett management och multi chanel network-företag är det till och med svårt att överblicka vad som händer inom ett halvår.

− Det gäller att vara på tå. Teknikutvecklingen rör sig mycket snabbare än lagstiftningen och rättighetsorganisationerna. Jag tycker att det är både spännande och roligt, men det finns företag i branschen som kommer att få det svårt att överleva, säger han.

Det är främst utvecklingen inom artificiell intelligens som skakar om branschen. Varje dag laddas hundratusentals låtar upp på streamingtjänster som Spotify. Att lyssna på allt som är tillgängligt non stop skulle ta hundratals år. Utbudet är allt mer oöverskådligt och långt ifrån all musik är skapad av artister. Ju bättre AI-modellerna blir på att efterlikna riktiga låtar desto mer sådant innehåll fylls tjänsterna av.  

− Som lyssnare är det svårt att veta vad som är AI och vad som är musik skapat av artister. Streamingtjänsterna kommer behöva hitta nya sätt att kurera innehållet, säger Patrik Frisk.

Topplistor och spellistor

Billboard-listan som Hooked on a feeling toppade 6 april 1974 är fortfarande viktig för musikbranschen, men topplistorna som finns på exempelvis Spotify ger Patrik Frisk inte mycket för. Det är alltför enkelt att manipulera lyssningar och få låtar att hamna där.

− Förr följde vi Spotify topp 50 minutiöst, men nu tittar vi inte på den längre. Det är mycket viktigare att få in låtar på vanliga människors privata spellistor. Då håller lyssnandet i sig mycket längre eftersom folk inte plockar bort låtar på sina listor så ofta, säger han.

Finns skivbolagen kvar om tio år?

Traditionellt har det varit armslängds avstånd mellan skivbolag och management i branschen, men den uppdelningen håller på att försvinna. Ninetones Group jobbar alltmer med att bygga artistkarriärer och varumärkeskännedom i olika sammanhang.

− Vi håller på att omvandla oss från ett traditionellt skivbolag till en ett management-företag för artister där skivsläpp blir en av flera tjänster. Som artist kan du inte bara ha skivkontrakt i dag. Du måste synas online, spela live så vidare. Om tio år kanske det inte finns några traditionella skivbolag längre, säger Patrik Frisk.

Tre trender enligt Patrik Frisk

1. Youtube blir allt viktigare som musikplattform.

I Indien och andra delar av Asien använder artister Youtube som bas för sin musik och för att skapa relationer med fans och lyssnare. Det kommer att bli viktigare även i Sverige.

2. Mer livemusik.

Musikkonsumenter söker genuina upplevelser och vill se och höra artister live. Ju mer AI-genererad musik, desto större efterfrågan på levande musik.

3. Skivkontraktens storhetstid är över.

Artister är inte längre lika måna om att få skivkontrakt som för 10–20 år sedan. Det gäller att möta publiken online, live, streamat och bygga ett hållbart artistvarumärke.

 

Fler nyheter från Företagarna