Vad kan vi vänta oss av Tidöavtalet 2.0?

Sommaren går mot sitt slut, och med det börjar även den politiska aktiviteten att återfå tempo.  20 september ska regeringen lägga fram sin budgetproposition – det som lägger grunden för regeringens arbete under kommande år.

I regeringens avtal med Sverigedemokraterna, Tidöavtalet, finns en passus som många politiska journalister tycks ha missat: ”Under första årets samarbete, fram till och med budgetpropositionen 2024, kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola.” Vad detta innebär är att de 60 sidorna av samarbetspunkter enbart gällt för perioden oktober 2022 till 20 september 2023. Regeringen och SD förbinder sig att lägga fram en sammanhållen budgetproposition alla år under mandatperioden, men de mer detaljerade reformerna kommer att vara föremål för förändring.

Uppdaterat Tidöavtal i höst

Alltså ska ett ”Tidöavtal 2.0” utformas inför 20 september. De texter som ligger till grund för politiken i budgetpropositionen tas inte fram i en handvändning; troligen har de förhandlats mellan regeringspartierna och SD:s tjänstemän i regeringens samordningskansli sedan senvåren.

Än så länge har mycket lite om den uppdaterade versionen av samarbetsavtalet läckt ut. Vissa saker har man kunnat utröna genom de förslag och utredningar som regeringen har presenterat under det gångna året. Initiativ har tagits för rättspolitiska reformer, mer kärnkraft och förändringar i utbildningspolitiken, bland annat.

Samtidigt kan man konstatera att ganska lite ännu är uppnått. Kravet på danstillstånd är avskaffat (men arrangören måste alltjämt anmäla danstillställningen till Polisen i förväg), men i övrigt har det varit skralt.

Å ena sidan kan man tycka att detta är tamt – borde inte ett regeringsskifte, med en ny majoritet, kunnat innebära en rivstart för förändringar? Å andra sidan finns det ett värde i att reformer bereds ordentligt; hafsigt genomförda lagändringar riskerar att leda till mer och fler problem inom några år, när de nya reglerna visar sig inte fungera så väl.

Tidöavtalet så här långt 

På Företagarna har vi gått igenom regeringens reformer och jämfört dem med Tidöavtalets ambitioner, och kan konstatera att flera positiva processer har påbörjats, men att få resultat ännu kan räknas hem.

• Portalparagrafen om ”Lägre administrativa kostnader för företagen” har än så länge inte lett till några skarpa förslag.
• Ambitionen på skolområdet om att ”tillvarata mångfalden av utförare” och att ”utveckla rätten att välja skola” tycks ha fastnat i den pågående vinstutredningen.
• Utfästelserna om sänkt ISK-skatt och förbättrade villkor för personaloptioner, som är viktiga för företags kapitalförsörjning och kompetensrekrytering, är det än så länge tyst om.

Kan vi då förvänta oss ett ”förnyat” Tidöavtal? Gissningsvis blir det inte ett helt nytt dokument, utan någon form av uppdatering av prioriteringslistan i det ursprungliga avtalet. Just detta att regera med politiska ”avtal” som grund är en nymodighet, och medför knepigheter – det handlar ju inte om paragrafer som någon, vare sig väljare eller avtalstecknande partier, kan hävda i en domstol.

En gissning om Tidöavtalet 2.0

Om jag ändå ska drista mig till några gissningar, så tror jag att regeringen i budgetpropositionen kommer att gå fram med inkomstskattesänkningar, försiktiga skatteminskningar på el och drivmedel, ökade utgifter (”satsningar”) inom utbildningssektorn, modesta ökade anslag till kommuner och regioner, och mer pengar till rättsväsendet. Bland annat.

”Tidöavtalet 2.0” kommer att vara sparsmakat, ha formuleringar om säkerhetspolitik, trygghet och ekonomiskt ansvarstagande, inte staka ut några stora reformtankar, och i allmänhet vara mer kortfattat än ursprungsdokumentet (om det ens blir något nytt dokument).

Får jag rätt i dessa spådomar? Det spelar mindre roll. Oavsett innehåll i regeringens planer kommer Företagarna stå redo att fortsätta att verka för det vi ser bygger en bättre framtid i Sverige – företagande, tillväxt och ökat välstånd.