För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Bonus-malus. Vilken bonus-malus?

Publicerad 12 jun 2020
Ett system som förändras ofta blir oöverskådligt och ett dåligt styrmedel för bättre miljö.

Bakom ratten gäller det att hela tiden hålla uppsikt över trafiken. Numer är det nästan rekommenderat att göra samma sak när det gäller fordonsbeskattningen. Viker man undan blicken för länge kan man åka på en ekonomisk smäll eftersom reglerna förändras.

Vid halvårsskiftet 2018 rullades det nya regelverket kring fordonsskatten ut. Bonus för miljövänliga bilar. Malus för bilar som släpper ut mycket koldioxid. Den första januari i år kopplades EU:s nya metod för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, WLTP-modellen, till bonus-malus-systemet. Med ens steg fordonsskatten brant för många bilar.

− Företagarna hade hoppats att WLTP skulle kopplas på bonus-malus först när det systemet justerats, men så blev det tyvärr inte och många såg skatten raka i höjden i år, säger Philip Thunborg, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Företagarna. 

Förändringar i regelverket på gång

Runt kröken väntar nu ytterligare en förändring. I januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är parterna överens om att förstärka och förenkla klimatbonusar och -avgifter på personbilar, som det uttrycks i avtalet. Exakt vad som väntar är det ingen som vet. På finansdepartementet ser man över systemet under året och någon ytterligare variant är nog att vänta under 2021.

Spekulationer går varma om huruvida laddhybrider fortsatt ska få fortsatt bonus och vad som kommer att hända med malus-delen. En annan het potatis är hur man ska hantera att många elbilar som ägarna fått bonus för säljs vidare till Norge.

Riksrevisionen kritisk 

Samtidigt har Riksrevisionen under våren presenterat en granskat de styrmedel som sedan 2006 har använts för att öka andelen miljöbilar i Sverige. Det är förutom bonus-malus även den koldioxiddifferentierade fordonsskatten, nedsatt förmånsvärde för miljöbilar samt de tidigare styrmedlen supermiljöbilspremien, miljöbilspremien och det femåriga undantaget från fordonsskatt. Kritiken är hård mot den ryckighet som präglat användningen av de aktuella styrmedlen, med återkommande regelförändringar och kort framförhållning som motverkat långsiktiga och förutsebara villkor.

− Riksrevisionen efterlyser en tydlig redovisning av hur länge bonus-malus-systemet ska gälla och utvecklas och hur länge den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för el- och gasbilar ska gälla. Företagarna instämmer i att ett styrsystem måste vara förutsägbart och tydligt, säger Philip Thunborg.

Satsa på teknik- och kostnadsneutralitet 

Företagarna menar att det bästa sättet att åstadkomma ett välbalanserat system är att göra det kostnads- och teknikneutralt. Bonusdelen bör inte vara överfinansierad av alldeles för hög fordonsskatt och malus-delen måste i större utsträckning tar hänsyn till fordonets klimatpåverkan. En dieselbil omfattas exempelvis av malus trots att den kan tankas med 100 procent biodiesel.

Fler nyheter från Företagarna