Högt skatteuttag på drivmedel bromsar företagande
I Företagarna arbetar vi för att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. I er nya rapport pekar ni på att regeringens skattehöjningar hämmar företagarklimatet. Hur då?
– Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Den allt högre skatten på drivmedel försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygden. Jobb på pendlingsavstånd försvåras när det blir dyrare och dyrare att köra bil. Det här är en fråga som engagerar många av våra medlemmar.
Hur stora höjningar handlar det om?
– Vi tittar på hushållen i rapporten. Med de tre höjningar som hittills gjorts betalar en miljon hushåll med bil minst 1 780 kronor mer i skatt i år jämfört med mandatperiodens början. Mer än var tredje hushåll med bil kör över 2 000 mil per år. Då blir det minst 3 620 kronor mer i skatt än före höjningarna. Från och med i år höjs också skatten automatiskt varje år enligt en ny indexeringsmodell som räknar upp skatten med mer än vad som krävs för att justera för inflationen. (Läs rapporten här.)
Vi ser att förväntningarna på att företag arbetar hållbart blir allt högre från samhälle och kunder. Är det inte bra att fossila bränslen blir dyrare?
– Svenska bilister betalar redan de samhällskostnader de orsakar dubbelt upp, visar en analys av Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI. Bilarna blir också allt mer miljövänliga. Jag ser inte skattehöjningarna som drivna av miljöhänsyn, utan snarare av fiskala skäl. Bilen har helt enkelt blivit en kassako.
Ni säger i rapporten som bland annat Expressen skrivit om att regeringen smyghöjer skatten på drivmedel och även andra skatter. Vad menar ni egentligen?
– Indexeringsmodellen gör att skatten stiger per automatik, utan att riksdagen måste fatta ett beslut. Den höjs med den allmänna prisutvecklingen i ekonomin plus en schablon med två procentenheter. Det är därför vi säger att Sverige är på väg mot att få världens högsta bensinskatt. Skatten höjs per automatik med 49 procent på bara tio år med den modellen.
Ni menar att det inte bara gäller för drivmedel. Eller hur?
– Ja, det stämmer. I till exempel inkomstbeskattningen trixar regeringen med brytpunkter för när man betalar statlig inkomstskatt. Man rattar i systemen. I dag betalar faktiskt var tredje heltidsarbetande statlig inkomstskatt. Men för att märka de effekterna måste man jämföra deklarationer. Det är enklare att se effekter när man står vid en bensinpump. Men där har det låga råoljepriset maskerat hur stora skattehöjningar det egentligen handlar om.
Vad gör ni på Skattebetalarnas förening åt detta?
– Vi bildar opinion. Nästa vecka ska vår vd gå till finansdepartementet med flera tusen namnunderskrifter mot höjd bensin- och dieselskatt. Det är en nyhet som ni blir först med.