Varför ökar byråkratin för företagen?

Den 1 juni anordnades ett seminarium om regelkrångel i riksdagen. Från Företagarna deltog chefsekonom Daniel Wiberg och dessa frågor ligger honom varmt om hjärtat.

- Enkelt uttryckt handlar det om att regeringen och myndigheter måste bli bättre på att utvärdera förväntade konsekvenser av olika lagar och regler. Ju viktigare regel desto viktigare blir det också att utvärdera hur hushåll och företag påverkas på olika sätt – uppnås verkligen målet med de åtgärder som föreslås? Ta exemplet med bankskatten. Där saknades helt en analys över vilka konsekvenser denna skatt skulle få för företag och företagslån, säger Daniel Wiberg

- Företagarna jobbar konsekvent med regelförenkling inom alla områden, det finns en rad konkreta åtgärder som skulle underlätta vardagen för många företagare. Men mycket handlar också om styrning och ledarskap. Regeringen måste tydligt visa att den menar allvar med att förenkla regelbördan för företag. Tyvärr gör den tvärt om och olika förslag, som till exempel de förändrade 3:12-reglerna, kommer bidra till ökat regelkrångel.

Det är viktigt att betona regler är mycket betydelsefulla för företagandets villkor och utvecklingskraft, och att väl fungerande institutioner av detta slag spelar en avgörande roll för att skapa ekonomisk tillväxt.

Men regler kan även ge upphov till negativa konsekvenser när reglerna blir mindre ändamålsenligt utformade eller helt enkelt för många, vilket riskerar att skapa samhällsekonomiska kostnader med välfärdsförluster som följd. De indirekta samhällsekonomiska kostnaderna, som följer av en hög regelbörda på ett lands företag, är ansenliga och sannolikt avsevärt mera betydelsefulla än de direkta kostnaderna för att efterleva reglerna.

Idag finns inget krav på regering och myndigheter att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet, trots uppenbara brister och återkommande påpekanden från Regelrådet.

För någpt år sedan var det enbart omkring hälften av konsekvensutredningarna som fått anmärkning av Regelrådet kompletterats i efterhand, statistiken ser troligen ännu sämre ut idag. Det finns en hel del viktga åtgärder som skulle behöva göras för att minska regelbördan och stärka regelgivningsprocessen. Till exempel:

• För att kvaliteten på konsekvensutredningarna och därmed beslutsunderlagen väsentligt ska förbättras krävs en form av stoppmekanism. Denna skulle hindra regelförslaget från att gå vidare till dess att Regelrådet konstaterat att konsekvensutredningen uppfyller kraven, alternativt klargöra att det är en politiskt motiverat beslut.
• Regelrådet måste också få oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion.
• Politiskt ledarskap viktigt för att skapa tidsutrymme och respekt för konsekvensutredningarna.