Lagrådet kritiserar flygskatten
Förslaget om flygskatten borde stöpas om, anser Lagrådet. Efter lagrådets sammanträde den 20 juni står det klart att Lagrådet har svårt att få en klar uppfattning om vilka skäl som ligger bakom de avvägningar som görs i lagrådsremissen.
När utredningsförslaget om en svensk flygskatt presenterades möttes den av stark kritik från åtta av tio remissinstanser. Företagarna tillsammans med många andra påpekade att förslaget inte uppfyller utredningsdirektivets intention – att uppnå en tydlig klimateffekt utan att negativt påverka bland annat tillgänglighet, näringslivsutveckling och regional utveckling. Tvärtom har förslaget en negativ påverkan på näringsliv och regional utveckling i de delar av landet som får försämrad tillgänglighet,samtidigt som effekten på utsläppen blir ytterst marginell.
Trots de bristfälliga analyser och konsekvensbedömningar som ligger till grund för förslaget valde regeringen att gå vidare med flygskatten. Detta, tillsammans med att regeringen inte tagit till sig kritiken om att skatten går emot särskilda åtaganden, gör att lagrådet föreslår ett omformande och tydliggörande av förslaget som idag saknar både analys och motiv.
- Detta är ett steg i rätt riktning även om det ännu inte betyder att förslaget om en flygskatt skrotas helt och hållet. Om skatten skulle införas kommer vi se stora bakslag på utvecklingen och företagande lokalt och regionalt, men även Sveriges internationella konkurrenskraft kommer att bli lidande. Det är häpnadsväckande att regeringen kan riskera både jobb och välfärd för en symbolskatt som denna, säger Företagarnas projektledare Philip Thunborg.
Kvotplikt ett alternativ
Det finns alternativ till regeringens förslag. Centerpartiet presenterade i förra veckan ett förslag om kvotplikt av förnybart bränsle vid tankning på alla svenska flygplatser, vilket är ett mer rättvist system som inte missgynnar lands- och glesbygd.
En kvotplikt skulle sannolikt inte leda till samma drastiska kostnadsökningar för flygbolagen, vilket kan få bolagen att behålla och fortsätta utveckla flyglinjer såväl inom som till och från Sverige.
Regeringen har satt som mål att stärka Sverige som besöks- och handelsnation, där bland annat Arlandarådets skapande och avtalet om pre-clearance med USA visar på hur viktigt flyget är för detta mål. Här finns ett ansvar hos regeringen att inte riskera Sveriges internationella förbindelser och de många svenska verksamheter som livnär sig på turistnäringen.
Flygbranschen tar ansvar i arbetet för att minska klimatpåverkan. Utsläppen per passagerare har minskat med 20 procent de senaste 10 åren och dagens teknik har möjliggjort för flygplansmotorer att drivas med upp till 50 procent biobränsle. På grund av biobränslets höga kostnadsläge, som följd av att alternativt bränsle som kan blandas med fossilt flygbränsle är begränsat, byts dock bara en liten del av bränslet ut.
- Med en kvotplikt av dessa bränslen skulle produktionen tvingas upp och leda till en större klimateffekt än det nuvarande förslaget om en flygskatt baserad på avstånd. En avståndsbaserad skatt som leder till stora kostnadsökningar för flygbolagen tar bort incitamenten att investera i miljövänligare flygplan samtidigt som den riskerar att sakta ned teknikutvecklingen mot en renare flygnäring, avslutar Philip Thunborg.