Analys & Opinion – 2016

3:12-reglerna. 
Förslaget att skärpa 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten har upprört många. Det drabbar små och växande företag. De senaste tio åren har reglerna i huvudsak förbättrats och skatteintäkterna ökat. Denna framgångsrika reform undergrävs av utredningsförslaget som hotar tilliten till
stabiliteten i systemet. Tyvärr har utredningen istället lagt förslag om närmare 5 miljarder kr ökad beskattning. Det undergräver företagarnas förtroende och riskerar bli svårt att reparera. Även om dessa åtgärder senare skulle återtas, kommer tilliten till stabiliteten i systemet försvagas och farhågorna för nya försämringar att kvarstå.

Ansvarskoden
Kongressen 2016 tog ett positivt beslut om att Företagarna skulle fortsätta arbeta fram en ansvarskod för mindre företag som ska visa att de är schysta arbetsgivare även om de inte tillämpar kollektivavtal. Arbetsgivaren förbinder sig att följa ansvarskoden och kan på så sätt uppvisa goda villkor på arbetsplatsen. Ansvarskoden ersätter inte kollektivavtal och arbetsrätten. Övriga organisationer som vi samtalat med är nyfikna i olika grad och undrar vad detta kan innebära. En referensgrupp har bildats för att bistå oss i processen med framtagandet av Ansvarskoden. Upphandlingen av tjänstepensioner och försäkringar är påbörjade men kommer att ta lite längre tid än beräknat beroende på det grundliga arbetet som måste göras med att ta fram ”nya” försäkringsalternativ. Ansvarskoden beräknas kunna lanseras februari 2018.

Betaltider
Företagarna har upprepade gånger pekat på de växande problemen med långa betaltider. Rent konkret har Företagarna drivit linjen att max trettio dagar ska gälla och att betaltiderna regleras genom avtal så långt det går, men är inte främmande för att det lagstiftas i frågan. Regeringen har nu uppmanat näringslivet att frivilligt ta fram en lösning med att korta betaltiderna innan sommaren, annars är regeringen beredd att lagstifta. Företagarna ser positivt på att regeringen tar tag i betaltiderna då detta är ett problem som särskilt drabbar mindre företag.

Branschförbunden
Det har skett en stor förändring i kulturen/atmosfären på mötena, mycket tack vare nya branschförbundsansvarige Lena Gustafsson. Det har haft intressanta möten och på årets sista hade vi gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström på besök. Vi har även initierat arbetet med att utveckla branschförbundssamarbetet – både erbjudandet för de befintliga men även ett uppdrag att utöka med nya. Arbetet med detta fortsätter under 2017.

Brott och Straff
Företagarnas undersökning om brott och straff visar att Företagare drabbas av bedrägerier för hundratusentals kronor varje år och var tredje företag har blivit utsatt under de senaste fem åren. 55 procent av de drabbade företagarna anmäler brottet varje gång och hela 16 procent anmäler aldrig brotten. Undersökningen visade också att småföretagare vill se en ökad lokal närvaro av polisen och vill att de är snabbare på plats. Främst är det på landsbygden som småföretagarna upplever problem i polisens arbete. Där vill 8 av 10 småföretagare ha en ökad lokal närvaro av polisen och nära hälften anser att polisen behöver vara snabbare på plats.

Bättre företagsklimat och nya möjligheter till rekonstruktion
Företagarna har länge pekat på det stora behovet av enklare och mindre stigmatiserande regler kring konkurs och rekonstruktion.  Att risktagande påverkas av ekonomiska incitament, till exempel genom skattereglernas utformning, är väl förankrat i ekonomisk teori. Lika välkänt är det att risktagande ibland leder till misslyckanden. Det behöver i sig inte vara ett problem. Surt förvärvade lärdomar kan vara en värdefull tillgång. Forskning visar tydligt att tidigare erfarenheter av eget företagande, inklusive eventuella misslyckanden, är en starkt bidragande faktor till senare företagsframgångar. Den 17 oktober överlämnade regeringens särskilde utredare professor Pontus Braunerhjelm sitt utredningsbetänkande Entreprenörskap i det 21 århundradet (Dir. 2015:10) till regeringen.

En av utredningens viktigaste delar är en översyn av reglerna kring företagsrekonstruktion. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en andra chans för de entreprenörer och företagare som - trots stort personligt engagemang - riskerar konkurs.  Nu är det upp till regeringen att skyndsamt omsätta dessa förslag i handling.

Export- och handelsfrämjande
Runt en tredjedel av småföretagen deltar i internationell handel visar en undersökning av Företagarna. Nästan hälften av företagen vill också expandera sin exportsatsning vilket innebär att det finns en outnyttjad potential i småföretagen för Sverige att öka den internationella handeln. En bättre samordning och en effektivisering av det statliga exportstödet har efterfrågats av en rad aktörer, inklusive Företagarna. Genom den s.k. Exportstrategin och satsningen Team Sweden har regeringen påbörjat en satsning på att förbättra det nationella och regionala exportstödet. 

Företagarna har manat på regeringen i förhandlingarna med USA om så kallat pre clearence förfarande på Arlanda slutfördes hösten 2016. Sverige är ett av nio länder som USA har beslutat att inleda samarbete med. Pre clearance innebär att flytta passkontroll och tull till Arlanda, så svenska resenärer kan gå direkt från planet och in i USA vid ankomst. Företagarna anser att pre clearance på Arlanda på ett betydande sätt kommer att förenkla resande, minska väntetiden, reducera pressen på ankomsthallar och förbättra säkerheten. Därmed minskas företagens transaktionskostnader i form av resande. Förhandlingarna slutfördes under hösten 2016.

Finansiering - Finansieringsportalen
Under 2016 har regeringen med att inrätta en ny struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna med det tänkta Saminvest AB som central aktör. Företagarna har ställt sig bakom den grundläggande principen i föreslaget med en s.k. fond i fond lösning, vilket innebär att statliga investeringar alltid bör ske i samverkan med privata aktörer. Företagarna har under lång tid påtalat att de statliga finansieringsinsatserna bör förändras för att bättre möta de behov som små och medelstora företag har och som den privata marknaden inte tillgodoser. Framförallt behövs förstärkt finansieringsstöd i tidiga faser i form av framförallt lån.

Företagarna har under året samlat en rad medlemsföretag som själva erbjuder finansiering och alternativ till traditionell bankfinansiering, under den gemensamma rubriken Finansieringsportalen. Även Almis satsning på s.k. mikrolån är ett välkommet alternativ som under året bidragit till ytterligare finansieringsmöjligheter för mindre och växande företag.

#Föräldrafällan
Efter Företagarnas rapport #Föräldrafällan tillsatte regeringen en utredning för att se över föräldraförsäkringen. Särskilt stort fokus har företagares förutsättningar att vara föräldralediga. Företagarna har arbetat aktivt med frågan och är representerade som experter i utredningen som beräknas vara klar under 2017. 

Företagarna för frihandel och fri företagsamhet
Företagarna fortsätter att vara en stark röst för internationell handel och fri företagsamhet. Detta är viktigt eftersom 2016 visat sig vara varit ett ekonomiskt och politiskt mycket turbulent år. Storbritanniens val för att lämna EU-samarbetet, Brexit, statskuppsförsök i Turkiet, fortsatta flyktingströmmar och valet av Donald Trump till president i USA har bidragit till oron i omvärlden. För svenska företag är de kortsiktiga effekterna emellertid begränsade. De företag som har investeringar eller en stor del av sin handel i utlandet kommer troligen inte att påverkas så mycket i det korta perspektivet, inte annat än genom valutan. Anledningen är att befintliga handelsavtal oftast fortsätter att gälla tills nya har avtalats. Ett tips är dock att följa utvecklingen och att diskutera med sina handelspartner vad eventuella konsekvenser kan bli framöver. Eventuell långsiktiga konsekvenserna kommer att synas först om några år.

Hagaintiativet
Företagarna arrangerade tillsammans med Hagainitiativet och Miljöpartiet ett seminarium i riksdagen på temat; Hur kan klimatpolitiken bli lönsam för företagen? Med på seminariet var Karolina Skog, miljöminister (Mp) men också företrädare för Sjunde AP fonden, Preem, Fortum Värme, Sveaskog, Fossilfritt Sverige, Naturskyddsföreningen samt Aktuell Hållbarhet. Även riksdagsledamöterna Kristina Yngwe (C) och Lise Nordin (Mp) fanns på plats. Alla tre politikerna var överens om att småföretagen är en viktig grupp för att lösa klimatutmaningen.

Hållbarhet
Hållbarhetsportalen lanserades under våren. Konkreta verktyg, inspiration, självskattningsverktyg och tips som hjälper företagen att utifrån sin egen verksamhet utveckla sitt hållbarhetsarbete. Portalen har tagits emot väl och vi hör ofta gott om den när vi är ”ute”, framförallt från andra organisationer. Genom lanseringen flyttade vi fram positionerna och tydliggjorde att Företagarna tycker att hållbarhet är en viktig fråga som alla bör arbeta med utefter sina resp. förutsättningar.

Hälsoväxling
Företagarna arbetade under våren med att stoppa regeringens förslag om Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. Förslaget hade bla inneburit att arbetsgivaren ska stå för 25 procent av sjukersättningen efter den 90 sjukdagen. Företagarna och andra organisationer lyckades tillslut stoppa förslaget som skulle ha inneburit stora kostnader för arbetsgivare med sjukskriven personal. Nu ska parterna ta fram ett eget förslag.

Integration
Snabbspår för nyanlänt företagande, NF. Företagarnas projekt för att främja integration och snabba på processen för nyanlända att komma i företagande och arbete får pengar från Tillväxtverket. Företagarna vill skapa en modell för att ta tillvara utlandsföddas idéer och erfarenheter och ge dem förutsättningar att bli framgångsrika företagare i Sverige. Syftet är att med erfarenheter från tidigare och pågående projekt bygga och testa en gemensam plattform för nyföretagande för nyanlända. Projektet drivs bland annat i Dalarna och i Mälardalen där finansmarknadsminister Per Bolund (Mp) besökte verksamheten.

Kompetensbarometern
Stor kartläggning av små och medelstora företags kompetensbehov och vilka hinder de upplever kopplat till att finna denna. Under 2016 genomfördes undersökningen, rapport skrevs och släpptes med stor uppmärksamhet i media som följd. Välbesökt politikermingel. Vi har flyttat fram positionerna genom att kunna förtydliga problembilden och berätta om företagens utmaningar samt att utifrån det presentera konkreta förslag på lösningar. Inom, och kopplat till, projektet händer det mycket framöver – seminarier, möten, utbildningsplattform för företagare m.m.

Krav på villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling
Vi har under året haft mycket fokus på regeringens arbete med förslag på regler om krav på villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling. Anledningen till vår kritik är att förslaget allvarligt skulle komplicera offentlig upphandling och skulle bli mycket svårt att praktiskt hantera för små företag som står utan kollektivavtal. Problemen skulle uppstå både för de företag som deltar i offentlig upphandling och de som agerar som underleverantörer inom ramen för upphandlade kontrakt. Regeringens lagförslag om krav på villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling röstades ned i riksdagen. Företagarna är glada att riksdagen tog hänsyn till situationen för de små företagen och röstade ned lagstiftningsförslaget i denna del. Nu återstår att se om regeringen återkommer med ett nytt lagförslag. 
Läs mer här...

Månadsrapportering
Nytt initiativ till månadsvis rapportering på individnivå. Företagarna avstyrker förslaget att alla företag ska specificera löneuppgifter per person i arbetsgivardeklarationen varje månad. Förslaget är otydligt och visar inte vilken konkret nytta Skatteverket skulle ha av uppgifterna för sin kontrollverksamhet. Ett alternativ till månadsrapportering skulle istället kunna vara kvartalsrapportering på individnivå, mot att till exempel företagen bara behöver betala in skatter och avgifter kvartalsvis. Då får ju företagaren någon kompensation för sitt extraarbete.

Offentlig upphandling och små företag – krångla inte bort potentialen
Rapporten visar att det alltjämt är 27 procent av de små företagen (0-49 anställda) som deltar i offentlig upphandling. Rapporten visar dock att det finns intresse hos fler små företag – och därmed potential för fler anbud och därmed nya lösningar och idéer. För att skapa en sådan utveckling krävs dock att små företag upplever att offentlig upphandling är möjligt att praktiskt hantera. En utmaning för framtiden är att drygt 40 procent av de företag som deltar i offentlig upphandling anser att det har blivit krångligare medan endast sex procent anser att det har blivit enklare. Omfattande och/eller irrelevant kravställande är därvid det främsta problemet. Den nya upphandlingslagstiftningen innehåller dessvärre delar som kommer att öka komplexiteten för små företag. 
Läs mer här...

Personaloptioner
Utredningen om skatteregler för personaloptioner presenterade sitt förslag. Det är positivt att det öppnas en möjlighet för nystartade företag att med hjälp av personaloptioner knyta till sig nyckelmedarbetare utan orimliga skattekostnader. Men det är ett begränsat förslag som gör att få företag kan använda det. Kvalificerade personaloptioner kan bara användas av vissa nya, mindre företag och förutsätter bland annat att de i huvudsak inte driver viss typ av verksamhet. Fördelen är att det inte sker någon beskattning av den som får en kvalificerad personaloption förrän aktien säljs. Inga sociala avgifter behöver heller betalas in. Utdelning på aktierna och vinst vid försäljning beskattas enligt fåmansbolagsreglerna.

Just i julveckan presenterade regeringen sitt förslag om skatteregler för personaloptioner. Vissa mindre punkter har förbättrats i förhållande till utredningsförslaget. Vi har ännu inte sett själva texten utan enbart en debattartikel. Av det som är känt framgår dock att förslaget fortfarande är för begränsat för att få mer än ett signalvärde. Kritiken gäller inte minst omfattningen av den sk förbudslistan över branscher som inte får använda reglerna. Men det är ett litet steg i rätt riktning.

Politikermingel
Under våren och hösten genomfördes totalt två stycken mingel där politiker och andra
opinionspåverkare var inbjudna. Temat under våren var integration där det diskuterades möjligheter och utmaningar. Med på plats var bland annat Oscar Rydman, projektledare på Linkedin, som delade med sig av hur verksamheten kom till och hur de på åtta veckor nu förmedlat 550 jobb. Höstens tema var diskuterades företagens kompetensförsörjning. På plats fanns bland annat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Ylva Johansson som bland annat sade att fler utbildningar behöver förhålla sig närmare till arbetslivet överhuvudtaget.
Läs mer här...

Rätten att säga nej till/Kollektivavtal
Under 2016 har Företagarna drivit ett antal förhandlingar och hjälpt företag som har blivit kontaktade av olika fackförbund med krav på att de ska teckna kollektivavtal. Detta trots att företagen har haft bra villkor och i vissa delar även bättre villkor än vad ett kollektivavtal skulle ge. De mest uppmärksammade fallen har varit med Paus Bagarstuga där Livs försatte företaget i blockad och placerade ut blockadvakter utanför företaget som delvis delade ut flygblad med falska påståenden. De anställda ville inte ha kollektivavtal och Livs hade endast en medlem som också ville lämna Livs när blockaden blev ett faktum. Ärendet avslutades när ägarna till Paus Bagarstuga beslutade lägga ut företaget på entreprenad och entreprenören tecknade hängavtal med HRF istället. I ett annat fall var det ett Teknikföretag i Dalarna som fick påhälsning av IF Metall. Där IF Metall erkände att företaget hade bättre villkor men att det var en principsak för IF Metall. När IF Metall började kontakta företagets kunder och försöka påverka dem hade företaget små möjligheter att stå emot kraven på kollektivavtal utan valde då att gå in i Teknikföretagen och ska teckna kollektivavtal via dem. I båda fallen har Företagarna varit behjälpliga med förhandlingshjälp och bistått vid olika möten med företagen, medlingsinstitutet och facken. Företagarna konstaterar att det är en rättsbrist i svensk lagstiftning att rätten att säga nej till att teckna kollektivavtal inte har någon verkan när facken bestämmer sig för att ta till stridsåtgärder för att tvinga in företag i kollektivavtal. I avtalsrätten är avtal ingångna under tvång ogiltiga men inte om det gäller kollektivavtal vilket vi anser är rättsvidrigt.

RUT
RUT-uppropet startades där vi bland annat bad om exempel på olika nya tjänster som skulle kunna ingå i RUT-avdraget. Det kom in en rad olika förslag och under våren formulerade vi en uppmaning till regeringen att utreda en ordentlig breddning av RUT-avdraget och höjning av taket för avdragen. Visst är det bra med de mindre utvidgningar som har genomförts under året. Men även de nya tjänsterna, mer trädgårdstjänster, IT och flytt innehåller besvärliga avgränsningar. Det vore bättre om alla tjänster som privatpersoner behöver kopplade till bostaden kunde ingå samtidigt som taket borde återställas. Framförallt är det tokigt att undanta matlagning. RUT-avdraget skapar massor av nya vita jobb och kan ge nyanlända ett steg in på den svenska arbetsmarknaden. Det är också ett område där många kvinnor startar företag.

Rättsosäkerhet
Småföretagare upplever sig i många fall rättslösa i skattetvister, eftersom de i praktiken saknar möjlighet att anlita ett ombud. Möjligheterna för ekonomiskt stöd för till dem måste förbättras. Entreprenörer och småföretagare skapar dynamik och bidrar till en högre tillväxt. De så kallade mikroentreprenörerna blir allt fler, och frågor väcks om deras ställning jämfört med anställda personer. Det finns därför anledning att reflektera över deras rättigheter och skyldigheter med dagens lagstiftning. 
Läs mer här...

Ett exempel på regler som kan ställa till det för särskilt små och kapitalsvaga företag är de begränsade möjligheterna att få ersättning för kostnader i skattemål – alltså för företagare att få ekonomiskt stöd för att driva en rättsprocess i en skattefråga mot Skatteverket. I dag är det dock bara företag med pengar som har möjlighet att anlita ombud och driva skattemål. Det är i praktiken bara i det fall den skattskyldige – företaget – vinner mot Skatteverket som någon ersättning beviljas. Vilket ombud törs ta sig an ett skattemål under sådana premisser med en betalningssvag företagare som klient?

Det har under lång tid funnits en politisk vilja att åtgärda detta problem. Två utredningar har lämnat förslag som skulle göra det möjligt att få till ekonomiskt bistånd i skatteprocesser – liknande rättshjälp i allmän domstol.

Skatterättsliga företrädaransvaret
Företagarna kritiserade i en debattartikel med Svenskt Näringsliv det skatterättsliga företrädaransvaret som ger Skatteverket en gräddfil som går ut över företagare. "Sverige kan inte ha ett system som gör att en företagsledare för ett företag som råkat i betalningssvårigheter med närmast automatik blir personligt ansvarig för bolagets skatteskulder".
Läs mer här...

Skatteverkets snedvrider konkurrensen
Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch kritiserade tillsammans med företrädare för Svenskt Näringsliv och LRF i tidningen Balans ett inlägg om Skatteverkets samarbetsavtal med FAR och SRF. Avtalet snedvrider konkurrensen mellan olika skatterådgivare. När det kritiseras säger Skatteverket att det är en försöksverksamhet och att det inte ska ge någon förmån åt vissa företag. Men i avtalet sägs att ”Skatteverkets syn är att klienterna (skattebetalarna) vinner ökad trygghet och ”drabbas” av färre kontakter med Skatteverket efter det att uppgifter lämnats.” Det har under lång tid funnits en politisk vilja att åtgärda detta problem. Två utredningar har lämnat förslag som skulle göra det möjligt att få till ekonomiskt bistånd i skatteprocesser – liknande rättshjälp i allmän domstol.

Småföretagsbarometern
Förväntningarna inför kommande år pekar på en fortsatt tillväxt även om konjunkturen mattas av något. Samtidigt som sju av tio småföretag ser goda möjligheter att växa finns det en rad tillväxthinder. Det visar Småföretagsbarometern 2016. Nära fyra av tio företag har tackat nej till order under det senaste året. Enligt Småföretagsbarometern beror det till största delen på kapacitetsbrist och svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

Soloföretagare
Soloföretagare är en prioriterad medlemsgrupp. Under året har vi därför drivit frågor riktade mot dem. Den ena var att det finns en överraskande stor jobbskapande potential hos landets alla ensamföretagare. Viljan att anställa är hög bland ensamföretagare. I en undersökning svarade 32 procent att de vill anställa någon de närmaste åren. 20 procent vet inte om de vill ta steget medan 49 procent säger nej till anställa någon i sitt företag. Vi drev också frågan om att sju av tio soloföretagare upplever stress i sitt företagande och unga företagare är de som upplever stress i störst grad. Samtidigt har en tredjedel av soloföretagarna inte tecknat en sjukvårdsförsäkring vilket gör dem extra utsatta.

Lika villkor ska gälla oavsett företagsform. Även företagare med enskild firma måste få göra avdrag för friskvård, precis som företag i aktiebolagsform. Därför kommer Företagarna arbeta med frågan om att även de med enskild firma ska kunna göra friskvårdsavdrag.

Sänkta arbetsgivaravgifter
Sänkta arbetsgivaravgifter för den första anställda – men enbart om du driver enskild firma. Företagarna menar att förslaget måste omfatta aktiebolag, annars bör det inte genomföras. Det är visserligen bra att regeringen uppmärksammar den höga tröskeln för företag att börja anställa, men inriktningen på enskilda firmor är feltänkt och vi kan aldrig uppmuntra våra medlemmar att öka sitt privata risktagande genom att anställa i enskild firma.

Utbildningsanställning
Företagarna har under året arbetat med ett konceptförslag till en ny anställningsform och arbetsmarknadspolitisk insats att ersätta flera av dagens insatser. Syftet med insatsen är att minska problemen med kompetensbrist i småföretag, att sänka trösklar för arbetsgivare att anställa, samt att underlätta integration och inträde på arbetsmarknaden. Trösklarna sänks genom att arbete kombineras med utbildning vilket underlättar arbetsmarknadsinträdet för individer som annars står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom kostnadsdelning med det offentliga skapas incitament för arbetsgivare att erbjuda anställning och provanställa individer som annars står långt ifrån arbetsmarknaden. För individen stärks incitamenten till arbetsmarknadsdeltagande genom en inkomstnivå som är i linje med utbildningslön.

Företagarnas målsättning är att säkra kompetensförsörjningen i småföretag genom att förenkla och sänka kostnader för mindre och växande företag att få tillgång till personal. Företagarna vill också stärka anställningsbarheten bland gruppen som exkluderas från arbetsmarknaden för att bidra till integration och minskat utanförskap. Företagarna vill även föra upp diskussionen om kostnaderna att anställda högre på dagordningen i det politiska samtalet.

Vinstbegränsning i välfärdsföretag.
Vi är mycket kritiska till det förslag som välfärdsutredaren Ilmar Reepalu har lagt fram. Förslaget skulle slå hårt mot små välfärdsföretag och allvarligt hämma utveckling och nyföretagande inom sektorn. Vi anser att förslaget bör kastas i papperskorgen.
Läs mer här...

Vård- och omsorgsföretag – drivkrafter
Tillsammans med Svenska vård lanserade vi rapporten ”Vård- och omsorgsföretag – drivkrafter”. Rapporten visar svar från en undersökning avseende drivkrafterna hos dem som driver små företag inom vård och omsorgssektorn. Undersökningen visar att de flesta enskilda vård- och omsorgsföretag startas av människor som vill hjälpa andra människor och erbjuda tjänster av hög kvalitet. Få företagare startar verksamhet för att få högre inkomst. Det visar sig att de flesta av företagarna har återinvesterat en stor del av vinsten i sin verksamhet: Omkring sex av tio företagare har återinvesterat mellan 25 och 100 procent av vinsten. Pengarna återinvesteras framför allt i satsningar som syftar till att öka kompetensen och höja kvaliteten i verksamheterna.
Läs mer här...