Regeringen säger sig satsa på välfärden, men missar helt välfärdsskaparna – Sveriges mindre och växande företag. Regeringen har redan genomfört mycket stora skattehöjningar och ökat kostnaderna för landets företag och företagare.

Den 18 april lämnade regeringen sin ekonomiska vårproposition. I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och inriktning för finanspolitiken inför budgeten för 2018.

Regeringens jobbagenda består av insatser för ökad kompetens och en aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik. Därutöver konstateras att fler behöver anställas i välfärden.

Regeringen säger sig satsa på välfärden, men missar helt välfärdsskaparna – Sveriges mindre och växande företag. Regeringen har redan genomfört mycket stora skattehöjningar och ökat kostnaderna för landets företag och företagare.  Dessvärre fortsätter detta med höjda skatter på företagande och arbete. I synnerhet förslagen till försämrade 3:12-regler slår mot företagande och sysselsättning. Vi ser nästan inga åtgärder som direkt underlättar för landets företagare och jobbskapare.

Om regeringen dessutom går vidare med förslaget om begränsningar av möjligheterna till vinst i välfärdssektorn innebär det i praktiken att de flesta företag som verkar inom vård, skola och omsorg tvingas lägga ned verksamheten.

Magdalena Andersson brukar framhålla att låg produktivitet i Sverige (och i stora delar av västvärlden) är pga. låga investeringar i privata näringslivet. Men avgörande för att få till stånd investeringar är möjligheterna till avkastning på den kunskap och det kapital som investeras. Här ser vi tydligt att den skadliga debatten om begränsningar av vinster i välfärdssektorn får tydliga negativa konsekvenser med lägre produktivitet och nyföretagande, samt innovation och omvandling i dessa för Sveriges framtid så viktiga sektorer.

Regeringens retorik slår särskilt mot kvinnors företagande eftersom de är överrepresenterade som företagare i välfärdssektorn. Tyvärr leder ökad osäkerhet för företagen varken till bättre välfärd eller flera jobb.