Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen

Små och medelstora företag utgör ryggraden i Sveriges ekonomi. De skapar merparten av nya arbetstillfällen, bidrar med skatteintäkter och introducerar nya lösningar som stärker Sveriges konkurrenskraft och välstånd. Men för att de ska kunna bidra krävs välfungerande väg- och järnvägsförbindelser. Annars uteblir leveranser, tjänster och arbetstillfällen.

Underhållsskulden har växt. 2026 bedöms den totala underhållsskulden uppgå till 105 miljarder kronor. (Trafikverket, 2024) Det är vad som krävs för att återställa vägar och järnvägar till en acceptabel standard. Två tredjedelar av företagarna uppfattar att nuvarande skick på vägar och järnvägar utgör ett hinder för att bedriva konkurrenskraftig näringsverksamhet.

Bristande underhåll och kapacitetsproblem i infrastrukturen leder till förseningar, högre transportkostnader och i värsta fall inställda leveranser. Detta påverkar direkt företagens konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Fyra av fem företagare anser att underhåll av befintliga vägar och järnvägar är viktigast att prioritera i framtida infrastrukturbeslut.

I december 2024 antogs den nya infrastrukturpropositionen, som fastställde en höjning av budgetutrymmet med 21 procent för kommande infrastruktursatsningar. Detta är ett steg i rätt riktning för att möta de utmaningar näringslivet står inför. Trafikverket ska nu inkomma med förslag till regeringen på vilka väg-, järnvägs-, kollektivtrafik- och andra transportinfrastrukturprojekt som ska prioriteras inom ramen för budgeten, och dessa kommer sedan att inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037.

Trots att budgetramen för infrastruktur har höjts, är den fortfarande begränsad. Därför är det avgörande att den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037 prioriterar rätt åtgärder som dels förbättrar näringslivets transportmöjligheter, dels att de baseras på samhällsekonomisk lönsamhet för att säkerställa att resurser används där de ger störst nytta.

Med detta som utgångspunkt redogör Företagarna i föreliggande rapport vårt inspel till vilka investeringar som bör prioriteras i den nationella transportinfrastrukturplanen för de kommande tolv åren.

Vi är övertygade om att investeringar som har en tydlig positiv påverkan på både företagsklimatet och samhällsekonomin skapar långsiktiga lösningar som gynnar hela landet, även under tuffa ekonomiska förutsättningar. Investeringar i infrastruktur är investeringar i Sveriges framtid.

 

 

Den nationella infrastrukturplanen fastställer och prioriterar de infrastrukturprojekt som ska genomföras under de kommande tolv åren i Sverige. Planen omfattar både underhåll av befintlig infrastruktur och investeringar i nya projekt med syfte till att förbättra landets infrastruktur. Den nuvarande planen gäller för 2022–2033, och arbete pågår för att ta fram den nya planen för 2026–2037. I den här rapporten redogörs för Företagarnas inspel till den kommande planen.

Förenklat är det tre parter som ansvarar för genomförandet av den nationella transportinfrastrukturplanen: Riksdagen beslutar om det ekonomiska utrymmet genom infrastrukturpropositionen, regeringen fastställer planen och prioriterar vilka projekt som ska byggas, och Trafikverket ansvarar för planering och genomförande av projekten. Trafikverket föreslår vilka investeringar som ska prioriteras som sedan fastställs av regeringen.

Vi redogör för vilka infrastruktursatsningar som bör läggas till i den nya nationella infrastrukturplanen. Dessa förslag på infrastruktursatsningar baseras på Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler. Företagarna har identifierat de mest lönsamma investeringarna, dels lönsamma obundna investeringar inom den nuvarande planen (2022–2033), det vill säga projekt som ännu inte påbörjats men där det fortfarande finns möjlighet att ompröva beslutet. Dels lönsamma projekt som ligger utanför planen. Dessutom redogör Företagarna för potentiella nya investeringar som kan övervägas för framtida satsningar, men som ännu inte genomgått en samhällsekonomisk kalkyl.

Analysen utgår från principen att investeringarna ska bidra positivt till samhällsekonomin. I rapporten betonas också vikten av långsiktig planering och att näringslivets perspektiv bör beaktas i beslutsprocessen.

Småföretagares röster riskerar att inte höras när större projekt planeras. Därför har vi utfört en enkätundersökning som från den 27 maj till den 2 juni 2025 samlat 890 enkätsvar från företagare i vår medlemspanel. 868 av de svarande har besvarat samtliga frågor.

 

Att gå från ett identifierat behov till en färdig väg eller järnväg är en lång och komplex process. Planeringen sker i cykler om fyra år, där varje regering under sin mandatperiod tar fram en ny nationell transportinfrastrukturplan för de kommande tolv åren.

Den nuvarande planen gäller för 2022–2033, och regeringen arbetar nu med att ta fram  den nya planen för 2026–2037. Förenklat är det följande tre parter som ansvarar för genomförandet av den nationella transportinfrastrukturplanen:

Riksdagen beslutar om det ekonomiska utrymmet för de kommande tolv åren genom infrastrukturpropositionen.

Regeringen fastställer den nationella transportinfrastrukturplanen, som anger vilka väg- och järnvägsprojekt och andra transportinfrastrukturprojekt som ska byggas.

Trafikverket ansvarar för planeringen och genomförandet av projekten, och föreslår till regeringen vilka infrastrukturinvesteringar som ska prioriteras.

Planeringen sker i samarbete med:

• Sjöfartsverket
• Länsstyrelser
• Kommuner, som har planmonopol
• Regioner och andra samverkansorgan
• Statliga myndigheter och intresseorganisationer
• Allmänheten och berörda fastighetsägare.
  
  

Förändringar i planeringsprocessen och nya målsättningar

Planeringen av infrastrukturprojekt har förändrats och utvecklats över tid. Grunden för den rådande modellen lades år 1992 (Prop. 1992/93:176). Några viktiga tillägg och förändringar efter det är följande:

• Strategiska miljöbedömningar har lagts till i de samhällsekonomiska kalkylerna (Prop. 1996/97:53).
• Planperioden har förlängts från 10 till 12 år (Prop. 2001/02:20).
• Fyrstegsprincipen har införts som en metod för att utvärdera åtgärder (Prop. 2005/06:160).

Den största förändringen skedde 2010 när Trafikverket bildades genom en sammanslagning av Banverket och Vägverket. Huvudsyftet var att skapa en gemensam planeringsmodell för alla transportslag.

Samtidigt som Trafikverket bildades fastställde riksdagen även transportpolitiska mål (Prop. 2008/09:93). Dessa mål består av följande:

• Ett övergripande mål: Transportsystemet ska vara samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart för både medborgare och näringsliv.
• Två delmål:

1. Funktionsmålet – Transportsystemet ska ge alla god tillgänglighet och bidra till utveckling i hela landet.
2. Hänsynsmålet – Transportsystemet ska anpassas så att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken. Det ska också bidra till bättre hälsa, uppfyllelse av miljömål samt en jämställd transportförsörjning.

Del I: Principiella ståndpunkter för en effektiv infrastruktur

För att skapa en långsiktigt hållbar infrastruktur som möter både företagens och samhällets behov anser Företagarna att tre principer bör vara styrande för beslut om infrastrukturinvesteringar.

1. Underhåll måste prioriteras

I december 2024 antog riksdagen infrastrukturpropositionen som fastställer de ekonomiska ramarna för infrastrukturplaneringen under de kommande tolv åren. Den totala budgeten uppgår till 1 717 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 21 procent jämfört med föregående planeringsperiod – den största ökningen hittills (Prop. 2024/25:28).

Propositionen fördelar medlen mellan Trafikverkets tre huvudområden: nyinvesteringar, underhåll av vägar och underhåll av järnvägar. I tabell 2 redovisas hur medlen är fördelade.

Tabell 1. (heter tabell 2 i pdf-versionen av rapporten) Ekonomiska ramnivåer i nuvarande plan respektive antagen plan (mdkr)

Alla siffror i 2025 års priser. Notera att siffrorna är avrundade efter uppräkningen till 2025 års pris, vilket gör att summan av delposterna i tabellen skiljer sig något från den angivna totala ramen.

Källa: Prop. 2024/25:28.

Figur 1. Antagna ramar för kommande plan jämfört med nuvarande plan

Efter många år av eftersatt underhåll på både väg och järnväg (Trafikverket, 2024) har regeringen nu valt att prioritera denna verksamhet. Det ligger i linje med Företagarnas tidigare inspel och påverkansarbete. (Företagarna, 2024) Sveriges geografiska placering i utkanten av Europa gör att vi är beroende av effektiva transportlösningar för import, export, nationell varudistribution och arbetspendling. För Företagarna har det därför varit en central fråga att minska underhållsskulden och säkerställa fungerande transporter på befintliga väg- och järnvägsnät.

Att resurser nu styrs mot underhåll är en framgång, men det är av största vikt att denna prioritering fortsätter att vara i fokus för de kommande åren. En långsiktig och effektiv hantering av underhållsskulden är avgörande för att säkerställa en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur för framtiden.

Som en del av den kommande nationella planen, även kallad åtgärdsplaneringen (se Hållpunkter för framtagande av nationell plan 2026–2037), kommer Trafikverket att ta fram ett förslag på prioriterade underhållsinsatser. Det är avgörande att dessa åtgärder utgår från samhällets och näringslivets behov, och att underhållsbudgeten används effektivt för att minska underhållsskulden.

2. Infrastrukturinvesteringar ska ge förutsättningar för konkurrenskraftiga företag

Små och medelstora företag står för sju av tio nya jobb i Sverige. Här formas många av de lösningar som krävs för att Sverige långsiktigt ska kunna förena konkurrenskraft, tillväxt och grön omställning. Men för att företag ska kunna växa, anställa och investera krävs en välfungerande infrastruktur som skapar stabilitet och förutsägbarhet.

Både företag och hushåll påverkas när infrastrukturen brister, men för företagen finns särskilda utmaningar som inte alltid fångas i de kalkyler som styr beslut om investeringar och underhåll. För företag är möjligheten att leverera varor och tjänster i tid avgörande, liksom tillgången till arbetskraft inom rimligt pendlingsavstånd. Samtidigt innebär förseningar, störningar och osäkerhet kostnader som ofta underskattas när samhällsekonomiska analyser görs. Det riskerar att leda till att underhåll, robusthet och redundans inte värderas tillräckligt högt.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en undersökning där en panel av våra medlemmar över hela landet har svarat på frågor om vilka brister i infrastrukturen som påverkar deras företagande mest, och vilka satsningar som är viktigast för att stärka konkurrenskraften.

3. Samhällsekonomisk lönsamhet styrande – investeringar där de gör störst nytta

Svensk järnväg och väg finansieras huvudsakligen av skattemedel. (Utomlands är det inte ovanligt att delsträckor på motorvägar finansieras av ett privat bolag som tar upp avgifter för att
använda infrastrukturen. Exempel i Sverige inkluderar Arlandabanan men även broarna i Sundsvall, Motala och Skuru, Nacka.) Det medför, i kontrast till ett marknadsbaserat system, att de som nyttjar infrastrukturen (trafikanterna) inte betalar direkt för dess användning. I stället för att priser, som vägtullar eller biljettavgifter, styr efterfrågan på vilka specifika vägar eller järnvägar som ska användas, är det politiker som avgör vilka investeringar och infrastrukturprojekt som ska prioriteras. För att säkerställa en effektiv användning av resurser, när prismekanismen sätts ur spel med skattefinansiering, krävs därför objektiva och jämförbara beslutsunderlag.

Här spelar samhällsekonomiska kalkyler en central roll. Genom att jämföra investeringars nytta, som tidsbesparingar, klimatnytta och trafiksäkerhet, med deras kostnader kan projekt rangordnas utifrån hur mycket nytta de ger per investerad krona. Detta gör det möjligt att prioritera de mest lönsamma satsningarna.

Sverige har en lång tradition av att använda denna metod (se bilaga 2), och den har visat sig ge stabila resultat. Känslighetsanalyser, där variabler som koldioxidpris och kalkylränta justeras, har visat att rangordningen av projekt förblir relativt oförändrad (Börjesson et al., 2014).

Även om metoden är användbar finns det begränsningar. Den fångar inte alla samhällsekonomiska aspekter. Till exempel påpekar WSP (2022) att företagens betalningsvilja för ny infrastruktur inte värderas tillräckligt högt i kalkylerna. Därutöver tas inte kostnader för markintrång med.

Trots dessa brister är modellen fortfarande ett användbart verktyg för att jämföra projekt och rangordna dem utifrån dess samhällsekonomiska lönsamhet. Företagarna anser att det är avgörande att dessa samhällsekonomiska kalkyler används som vägledande princip när den nationella transportplanen fastställs och investeringarna väljs ut.

Om politiker väljer att avvika från dessa kalkyler riskerar skattemedel att inte användas på bästa möjliga sätt. Det kan leda till ineffektiva satsningar där mindre lönsamma projekt prioriteras framför mer samhällsnyttiga alternativ. För att säkerställa att resurserna ger största möjliga nytta måste principen om att skattepengar används där de gör mest nytta för hela samhället värnas.

I den nuvarande nationella planen från den förra regeringen har investeringarna en genomsnittlig samhällsekonomisk lönsamhet på −0,3 (Trafikverket, 2021), vilket visar att projekt med lägre nytta har prioriterats framför mer lönsamma alternativ. Detta innebär att
resurserna inte används optimalt och att projekt med mindre samhällsnytta har trängt undan projekt med större nytta.

Eftersom metoderna för att beräkna samhällsekonomisk nytta av underhållsinsatser inte är lika utvecklade som för investeringar, används de inte heller i samma utsträckning.
Företagarna anser därför att regeringen bör prioritera att utveckla bättre verktyg och beslutsunderlag. Detta är nödvändigt för att säkerställa att de begränsade resurserna för underhåll används så effektivt som möjligt.

Del II: Företagares uppfattning om infrastrukturpolitiska prioriteringar

För att undersöka hur brister i vår infrastruktur påverkar företagare, och vilka prioriteringar som små och medelstora företag efterfrågar för att stärka deras konkurrenskraft, har vi utfört en undersökning i Företagarnas medlemspanel.

890 företagare med bred representation sett till olika branscher och över hela landet har, från den 27 maj till den 2 juni 2025, besvarat frågor om hur infrastrukturen påverkar deras företagande. Urvalet har korrigerats så att den liknar den nationella företagsstrukturen med hjälp av en modell baserad på SCB:s statistik på antal företagare i Sverige. Konkret görs detta genom att korrigerande vikter räknas fram för olika företagsstorlek (antal anställda), kön, ålder och bransch.

Drygt fyra av fem svarande uppger att underhåll av befintlig infrastruktur är viktigare än utbyggnad av nya vägar och järnvägar, och färre än en av fem anser att utbyggnad av nya vägar och järnvägar är viktigast att prioritera gällande väg och järnväg i Sverige.

I valet mellan olika trafikslag är det tydligt att det främst är vidmakthållandet av vägtrafiken det som efterfrågas av företagare. Tre av fyra företagare svarar att vägtrafik är det viktigaste trafikslaget för deras verksamhet.

Uppdelat mellan större städer, mindre städer och landsbygd är det tydligt att de som bor på landsbygden ser störst brister i underhållet. I den gruppen är det 92 procent som prioriterar underhåll av befintlig infrastruktur framför utbyggnad av vägar och järnvägar.

Figur 2. Vad anser du är viktigast att prioritera gällande väg och järnväg i Sverige?

Bas: Samtliga företag, n=890.

Figur 3. Vilket trafikslag är viktigast för ditt företagande?

 

Bas: Samtliga företag, n=890.

Figur 4. Vad anser du är viktigast att prioritera gällande väg och järnväg i Sverige?

Bas: Samtliga företag, n=890.

Två tredjedelar av företagarna uppfattar att nuvarande skick på vägar och järnvägar utgör ett hinder för att bedriva konkurrenskraftig näringsverksamhet. Av de som bor på landsbygden uppfattar 28 procent att nuvarande skick på vägar och järnvägar är ett stort eller mycket stort hinder.

Figur 5. Hur stort hinder upplever du att nuvarande skick på vägar och järnvägar har för ditt företags möjlighet att bedriva en konkurrenskraftig näringsverksamhet?

Bas: Samtliga företag, n=890.

Figur 6. Hur stort hinder upplever du att nuvarande skick på vägar och järnvägar har för ditt företags möjlighet att bedriva en konkurrenskraftig näringsverksamhet?

Bas: Andel företag som svarat stort eller mycket stort hinder.

 

Del III: Företagarnas förslag på prioriteringar i den nationella infrastrukturplanen

Den kommande nationella infrastrukturplanen styr hur 1 717 miljarder kronor ska fördelas på transportnätet under tolv år. Beslutet, som riksdagen fattade i december 2024, innebär en ökning med 21 procent jämfört med föregående planeringsperiod. Hur dessa medel används kommer att vara avgörande för näringslivets konkurrenskraft och tillväxt.

Budgeten för infrastruktursatsningarna fördelas mellan tre huvudområden:

När det gäller investeringsbudgeten på 607 miljarder kronor, är 250 miljarder kronor redan bundna i tidigare beslutade eller påbörjade projekt (Trafikverket, 2024). Ytterligare 170 miljarder kronor är avsatta för obundna investeringar – projekt som finns med i den nuvarande planen men som ännu inte har påbörjats och där det finns möjlighet att ompröva beslutet om genomförande.

Dessa investeringar är alltså inte juridiskt eller ekonomiskt låsta. Enligt infrastrukturpropositionen kan projekt som uppvisar stora kostnadsökningar, är samhällsekonomiskt olönsamma eller där genomförandeförutsättningarna försämrats omprövas (prop. 2024/25:28).

Det innebär att det finns 187 miljarder kronor tillgängliga för helt nya investeringar (en del av dessa ska gå till trimning och miljö, stadsmiljöavtal, FOI, räntor etc, länsplaner samt den nya riskreserven, men det
finns utrymme för nya investeringar) samt de 170 miljarder kronor för obundna projekt som kan omprövas. Det är framför allt de 170 miljarder kronor som avsatts för obundna investeringar men även de som idag ligger utanför planen där Företagarna ser en möjlighet att stärka inriktningen, för att säkerställa att resurserna används på ett sätt som gynnar näringslivet och ger största möjliga samhällsnytta.

I detta avsnitt presenterar Företagarna de specifika projekt som bör plockas in i den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037. Syftet är att ge vägledning för hur investeringar kan riktas för att maximera samhällsnyttan och stärka företagens konkurrenskraft.

Fokus ligger på att identifiera projekten som är samhällsekonomiskt lönsamma – det vill säga projekt där nyttan överstiger kostnaderna. Företagarna har baserat sin analys på Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler. Vi har exkluderat projekt med en nettonuvärdeskvot (NNK) under noll, där kostnaderna överstiger nyttan. Dessutom redogörs även potentiella nya investeringar som kan övervägas för framtida satsningar, men som ännu inte genomgått en samhällsekonomisk kalkyl.

Vårt fokus på investeringar innebär inte att vi bortser från vikten av underhåll. Tvärtom är vi fortsatt tydliga i vår linje att underhåll måste gå före nyinvesteringar och att regeringen nu följer samma linje är välkommet.

För att konkretisera dessa prioriteringar redovisas nedan infrastrukturprojekt per län som bör lyftas fram i den nationella infrastrukturplanen. De beskrivna projekten representerar tre huvudsakliga kategorier:

Lönsamma, obundna projekt – Projekt som ligger inom befintlig nationell plan, men som ännu inte påbörjats och där det finns möjlighet att ompröva.

Lönsamma projekt – Samhällsekonomisk lönsamma projekt som ligger utanför den nuvarande nationella infrastrukturplanen.

Nya investeringar av betydelse för näringslivet – Projekt som kan ha stor nytta för näringslivet och bör genomgå samhällsekonomiska analyser för att bekräfta deras potential.

Nedan beskrivs ett urval av vilka infrastrukturprojekt som bör prioriteras, i bilagan kan resterande prioriteringar, utöver de som beskrivs i löpande text, utläsas i tabellform.

Infrastrukturplaneringen måste utgå från ett näringslivsperspektiv och att samhällsekonomiskt motiverade investeringar prioriteras. Beslut om transportinfrastruktur bör fattas med fokus på att stärka konkurrenskraften och effektivisera resursanvändningen, för att säkerställa bästa möjliga avkastning för både samhället och företagen. Utan fungerande transporter stannar företagen, och utan företagen förlorar Sverige både jobb, innovation och konkurrenskraft.

Uppmaning till politiker och beslutsfattare:

• Prioritering av underhåll. Företagarna anser att underhåll av den befintliga infrastrukturen bör ha högsta prioritet. Väl fungerande vägar och järnvägar är avgörande för att småföretag ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt. Bristande underhåll leder till ökade driftskostnader, sämre effektivitet och förlorade affärsmöjligheter. Regeringens fokus på underhåll är ett steg i rätt riktning, och det är viktigt att denna princip fortsätter att vara styrande.
• Använd samhällsekonomiska kalkyler som beslutsunderlag. Investeringar bör rangordnas utifrån lönsamhet, där olönsamma projekt omprövas för att frigöra resurser till mer effektiva satsningar. Eftersom metoderna för att beräkna samhällsekonomisk nytta av underhållsinsatser inte är lika utvecklade som för investeringar, används de inte heller i samma utsträckning. Företagarna anser därför att regeringen bör prioritera att utveckla bättre verktyg och beslutsunderlag. Detta är nödvändigt för att säkerställa att de begränsade resurserna för underhåll används så effektivt som möjligt och där de ger störst samhällsekonomisk nytta.
• Använd Företagarnas rapport som beslutsunderlag för prioriteringarna i den kommande nationella planen. Det finns en budget på totalt 607 miljarder kronor för nyinvesteringar, varav 170 miljarder kronor är avsatta för obundna investeringar – projekt som inte har påbörjats men som ingår i den nuvarande planen. Eftersom dessa medel redan är öronmärkta för obundna investeringar, är det avgörande att de används på ett sätt som skapar största möjliga samhällsekonomiska nytta.

Företagarna har genomfört en noggrann analys baserad på samhällsekonomiska från Trafikverket, där fokus ligger på att identifiera projekten som ger ett positivt samhällsekonomiskt resultat – det vill säga projekt där nyttan överstiger kostnaderna. Vi uppmanar politiker och beslutsfattare att använda denna rapport som vägledande underlag för att säkerställa att prioriteringarna i den kommande nationella infrastrukturplanen grundas på Samhällsekonomiska principer och ger största möjliga nytta.

Förslag på obundna lönsamma investeringar inom nuvarande plan och förslag på lönsamma investeringar utanför plan som bör prioriteras i den kommande nationella infrastrukturplanen för 2026–2037.

Dalarna, Värmland och Gävleborg

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:
Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Dalarna, Värmland och Gävleborg.

Värmlandsbanans anslutning till Västra stambanan, högre kapacitet
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 232
NNK: 2,06

Åtgärden syftar till att minska kapacitetsproblemen vid Värmlandsbanans anslutning till Västra stambanan och skapa en mer direkt resväg med kortare restid för både person- och godståg, bl.a. genom att bygga ett nytt dubbelspårigt triangelspår. (Trafikverket, 2020)

Hovsta, förbigångsspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 99
NNK: 0,72

Åtgärden syftar till att förbättra kapaciteten och effektiviteten i tågtrafiken vid Hovsta genom att anlägga ett förbigångsspår norr om Hovsta. (Trafikverket, 2021)

E16 Lönnemossa–Klingvägen, mötesseparering
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 103
NNK: 0,70

Åtgärden syftar till att öka trafiksäkerheten på E16 mellan Lönnemossa och Klingvägen genom mitträckesseparering, förbättrade trafikplatser och viltstängsel. (Trafikverket, 2021)

Väg 56 Hedesunda-Valbo/Gävle, Räta linjen
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 1085
NNK: 0,61

Syftet med föreslagna åtgärder är att förbättra framkomligheten på väg 56 mellan Hedesunda och Gävle. Projektet innefattar bl.a. en ny mötesfri väg 2+1 i nysträckning. (Trafikverket, 2021)

E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv, ombyggnad till 2+1
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 747
NNK: 0,54

Åtgärden syftar till att förbättra tillgängligheten för både person- och lastbilstrafik på sträckan mellan Töcksfors och Bäckevarv. Detta uppnås genom att bl.a. bredda vägen till 2+1-väg. (Trafikverket, 2021)

Örebro C förlängda plattformslängder
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 627
NNK: 0,55

Åtgärden syftar till att öka kapaciteten på Örebro centralstation för att möta framtida behov av både godstrafik och persontrafik. Genom att bl.a. förlänga plattformslängder samt förbättra växelförbindelser. (Trafikverket, 2021)

Godsstråket, kapacitetshöjande åtgärder
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 109
NNK: 0,31

Åtgärden syftar till att öka framkomligheten för godstrafiken och förbättra banans robusthet på sträckan Storvik-Frövi, där den största delen av trafiken utgörs av godståg. (Trafikverket, 2021)

E16 Tegelbruket–Hofors
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 360
NNK: 0,26

Åtgärden syftar till att förbättra E16 mellan Tegelbruket och Hofors för att öka trafiksäkerheten och kapaciteten. Åtgärder omfattar ny vägsträckning, ombyggnad av korsningar, byggnation av en motorvägshållplats med busshållplatser. (Trafikverket, 2020)

Rv 50 Förbi Grängesberg
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 189
NNK: 0,09

Åtgärden syftar till att säkerställa långsiktig transportförsörjning på väg 50 väster om Grängesberg. Detta uppnås genom att åtgärda skadade järnvägsbroar som påverkar tung godstrafik och järnvägstrafiken negativt. (Trafikverket,2021)

Värmlandsbanan, Kil-Charlottenberg, mötesspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 697
NNK: 0,50

Åtgärderna syftar till att öka kapaciteten på järnvägssträckan Kil–Charlottenberg. Detta genom att bygga fyra nya mötesstationer och möjliggöra möten mellan 750 meter långa godståg samtidigt. Målet är också att möjliggöra en restid på under tre timmar mellan Stockholm och Oslo. (Trafikverket, 2020)

Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland

 Rv 25 Nybro, trafikplats Glasporten
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 116
NNK: 3,67

Projektet syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på väg 25 mellan Växjö och Kalmar, särskilt vid trafikplats Glasporten. Innebär bl.a. att väg 558 får en ny sträckning till en ombyggd trafikplats vid Glasporten. (Trafikverket, 2021)

Slätthult (Älmhult), kapacitet, förbigångsspår

Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad: 188
NNK: 1,95

Projektet syftar till att förbättra kapaciteten genom införandet av två nya förbigångsspår, både på upp- och nedspår vid cirka km 487. (Trafikverket, 2021)

Rv 26 Smålandsstenar–Gislaved
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 264
NNK: 1,74

Projektet syftar till att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och tryggheten på väg 26 mellan Smålandsstenar och Gislaved. Vägen byggs om till en mötesfri landsväg och gång- och cykeltrafik separeras på en sträcka. (Trafikverket, 2020)

 E22 Gladhammar–Verkebäck
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 426
NNK: 0,74

Syftet med åtgärden är att förbättra framkomligheten för genomfartstrafiken, öka trafiksäkerheten och minska boendemiljöproblem i Bergkvara. Detta görs genom mötesseparering. (Trafikverket, 2016)

Rv 25 Norrleden i Växjö inkl. trafikplats
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 358
NNK: 0,33

Projektet syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på Norrleden i Växjö. Genom att bredda vägen till en mötesfri 2+2-väg. Åtgärder inkluderar även breddning av fyra broar längs sträckan och byggande av saknade ramper på trafikplats Helgevärma. (Trafikverket, 2021)

Rv 40 Toverum–Hyttan
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 470
NNK: 0,14

Projektet avser en ombyggnad till mötesfri väg med 2+1 körfält samt åtgärder för korsningar och viltpassager. (Trafikverket, 2021)

Rv 40 Skogslid–Haga
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 1385
NNK: 0,43

Åtgärden syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på väg 40 mellan Skogslid och Haga, förslaget innefattar en utbyggnad av vägen till motorväg, en mindre nysträckning samt byggnation av två nya trafikplatser och en mindre ombyggnad av den befintliga trafikplatsen vid Hedenstorp. (Trafikverket, 2021)

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Förbättrad kapacitet på Älmhults bangård
Trafikslag: Järnväg

Åtgärden syftar till att öka kapaciteten på Älmhults bangård genom att ombygga spåren. (Trafikverket, 2021)

Norrbotten

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Norrbotten

Malmbanan Svappavaara–Kiruna Stax 32.5 ton
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 242
NNK: 0,01

Åtgärden syftar till att öka kapaciteten och bärigheten på Malmbanan mellan Svappavaara och Kiruna genom att höja den största tillåtna axellasten (Stax) från 30 till 32,5 ton. Detta möjliggör att lastade malmtåg kan framföras med högre vikt per axel och därmed effektiviserar transporten av järnmalm från gruvorna i området. (Trafikverket, 2019)

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Region Halland

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Region Halland

Västkustbanan, Halmstad C, kapacitet (del 2), uppställningsspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 149
NNK: 10,29

Projektet syftar till att öka kapaciteten för regional- och interregional tågtrafik i Halmstad genom att anlägga en ny bangård för uppställning samt elektrifiera och förbättra hamnstamspåret. (Trafikverket, 2021) 

Väg 26 Halmstad–Oskarström, 2+1-väg
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 364
NNK: 1,82

Syftet med åtgärden är att förbättra framkomligheten genom att omvandla väg 26 till en 2+1-väg med mitträcke och höjd hastighetsgräns till 100 km/h. Samt att öka trafiksäkerheten genom mitträcken, faunastängsel, och bullerplank. (Trafikverket, 2021) 

Skåne och Blekinge

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Skåne och Blekinge

E22 Ronneby Ö–Nättraby
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 1006
NNK: 2,15

Åtgärden syftar till att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten på E22 mellan Ronneby Ö och Nättraby genom att uppgradera vägstandarden. (Trafikverket, 2020) 

E6 Trafikplats Alnarp–Trafikplats Lomma, additionskörfält
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 337
NNK: 1,40

Syftet med åtgärden är att minska risken för trafikstörningar genom att öka kapaciteten och framkomligheten på sträckan Alnarp och Trafikplats Lomma. Detta görs genom att lägga till ett extra körfält i vardera riktningen. (Trafikverket, 2021)

 Hässleholm, kapacitet, förbigångsspår på upp- och nedspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 186
NNK: 1,05

Åtgärden syftar till att förbättra kapaciteten och robustheten för Södra stambanan. Detta uppnås genom att bygga ett nytt förbigångsspår vid Rättelöv norr om Hässleholm och bygga om Hässleholms godsbangård för att anpassa för 750 meter långa tåg. (Trafikverket, 2020)

 Landskrona farled
Trafikslag: Sjö
Investeringskostnad (Mkr): 518
NNK: 0,75

Syftet med åtgärden är att öka kapaciteten och säkerheten i farleden till Landskrona hamn för att möjliggöra fartyg upp till 240 meter långa, 35 meter breda och med ett djupgående på 9 meter. (Trafikverket, 2020)

 Hässleholm– Kristianstad, dubbelspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 1938
NNK: 0,19

Syftet med åtgärden är att öka kapaciteten på sträckan Hässleholm-Kristianstad. Detta genom att bygga ut sträckan till dubbelspår och införa hastighetsstandarder på upp till 200 km/h för både nya och befintliga spår, samt eliminera plankorsningar och ersätta dem med planskilda lösningar. (Trafikverket, 2020)

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Flera plattformsspår på Malmö central
Trafikslag: Järnväg

Syftet med åtgärden är att förbättra kapaciteten och möjliggöra ökad trafikering på Malmö C Övre. Detta inkluderar att skapa fler plattformsspår och förbättra uppställningsmöjligheterna för persontåg. Åtgärden förbereder även Malmö C Övre för att kunna hantera kommande höghastighetståg. (Trafikverket, 2020)

Stockholm, Uppsala, Södermanland och Västmanland

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland

E4 Trafikplats Glädjen–Trafikplats Rotebro, ITS
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 139
NNK: 6,02

Implementering av Intelligent Transport System (ITS) för att förbättra trafikflödet och öka säkerheten på E4 mellan Glädjen och Rotebro. (Trafikverket, 2021) 

E18 Trafikplats Jakobsberg–Trafikplats Stäket, ITS
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 142
NNK: 3,62

Installation av ITS-lösningar för att optimera trafikflödet och säkerheten mellan Jakobsberg och Stäket på E18. (Trafikverket, 2021)

E20 Trafikplats Gröndal–Eskilstuna 2+2
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 525
NNK: 3,05

Utbyggnad av vägen till fyrfältig väg (2+2) för att öka kapaciteten och förbättra trafiksituationen mellan Gröndal och Eskilstuna. (Trafikverket, 2021)

Märsta station och bangårdsombyggnad
Trafikslag: Järnväg Investeringskostnad (Mkr): 873
NNK: 2,32

Ombyggnation av Märsta station och bangård för att öka kapaciteten och effektivisera tågtrafiken. (Trafikverket, 2021)

 Arboga–Jädersbruk, Dubbelspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 228
NNK: 1,00

Utbyggnad av dubbelspår mellan Arboga och Jädersbruk för att öka kapaciteten och minska förseningar. (Trafikverket, 2021)

E18 Trafikplats Arninge–Trafikplats Rosenkälla, ITS
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 97
NNK: 0,71

Implementering av ITS-lösningar för att optimera trafikflödet mellan Arninge och Rosenkälla på E18. (Trafikverket, 2021)

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Bangårdsombyggnad Hagalund
Trafikslag: Järnväg

Ombyggnation av Hagalundsgården för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i järnvägstrafiken. (Trafikverket, 2021)

Trafikplats Bergsbrunna/Knivsta E4, ökad kapacitet
Trafikslag: Väg

Förbättring av trafikplatsen för att öka kapaciteten och minska trafikstockningar. (Trafikverket, 2021)

Två nya spår mellan Järna–Flemingsberg
Trafikslag: Järnväg

Utbyggnad av två nya spår för att öka kapaciteten och minska trafikstockningar på sträckan. (Trafikverket, 2021)

Signal-, växel- och plattformsåtgärder Upplands Väsby station
Trafikslag: Järnväg

Förbättring av signaler, växlar och plattformar för att öka kapaciteten och förbättra säkerheten vid stationen. (Trafikverket, 2021)

Ombyggnad personbangård Västerås resecentrum
Trafikslag: Järnväg

Ombyggnad av personbangården för att öka kapaciteten och förbättra servicen för resenärer. (Trafikverket, 2021)

Västerbotten

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västerbotten

Hällnäs–Lycksele elektrifiering
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 407
NNK: 1,05

Åtgärden syftar till att elektrifiera järnvägssträckan Hällnäs–Lycksele. Projektet omfattar uppförande av 66 km elanläggning, kontaktledningssystem, bulleråtgärder vid 270 bostäder (Trafikverket, 2020).

 E4 förbifart Skellefteå
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 1381
NNK: 0,98

Åtgärden syftar till att förbättra framkomligheten i centrala Skellefteå genom att leda om den långväga trafiken. Projektet, omfattar en ny vägsträckning på cirka 3 km, inklusive en bro över Skellefteälven, samt en ombyggnad av Östra Leden på cirka 2 km. (Trafikverket, 2020)

E4 Ljusvattnet–Yttervik mötesseparering
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 333
NNK: 0,50

Åtgärden syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E4 genom att bygga en mötesseparerad väg med mitträcke och bredda vägen till 14 meter. (Trafikverket, 2020)

E4 Daglösten–Ljusvattnet mötesseparering
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 389
NNK: 0,08

Åtgärden syftar till att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på E4 mellan Daglösten och Ljusvattnet. Genom att omvandla vägen till en mötesfri väg (2+1 körfält med mitträcke och viltstängsel). (Trafikverket, 2020)

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Västernorrland och Jämtland

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västernorrland och Jämtland

E4 Förbi Örnsköldsvik
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 2533
NNK: 0,44

Projektet syftar till att förbättra framkomligheten för genomfartstrafik. Detta ska uppnås genom att bygga en tunnel genom Åsberget. (Trafikverket, 2021)

E14 Ånge–Bräcke MLV (säkerhetsåtgärder)
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 76
NNK: 3,16

Åtgärdens syfte är mellan Ånge och Bräcke (Bensjö). Genom att anlägga en mötesfri landsväg i form av en 2+1-väg med cirka 13–14 procent omkörningsmöjlighet förbättras trafiksäkerheten och minskar risken för allvarliga olyckor. Åtgärden innefattar även förstärkning av vägen, ombyggnad av korsningar samt hantering av mindre anslutningar för att skapa en mer säker och effektiv trafikmiljö. 

Förslag på nya investeringar som bör genomgå en samhällsekonomisk beräkning och eventuellt inkluderas i den nationella transportinfrastrukturplanen:

Mittsepareringar på E14
Trafikslag: Vägar

Säkerställ en god framkomlighet och ökad trafiksäkerhet på E14. Finns betydande trafiksäkerhet på grund av avsaknaden av mittsträcksepareringar.

 

Västra Götaland

Ladda ner den regionala upplagan av rapporten som pdf:Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västra Götaland

Norge–Vänerbanan, vändspår i Älvängen
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 193
NNK: 4,74

Förbättrar kapaciteten och flexibiliteten för person- och godstrafik genom förlängning av spår 1 och fler signaler, vilket möjliggör vändning av pendeltåg vid störningar. (Trafikverket, 2021)

Norge–Vänerbanan, Öxnered–Göteborg, förbigångsspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 441
NNK: 1,91

Ökar kapaciteten och minskar restider genom anläggning av två förbigångsspår för längre godståg. (Trafikverket, 2021)

 

ITS-åtgärder Servicenivå Hög i Göteborgsområdet, etapp 2
Trafikslag: Väg
Investeringskostnad (Mkr): 305
NNK: 0,26

Effektivare trafikledning på centrala vägar i Göteborg, bl.a. på E45 och E6. (Trafikverket, 2021) 

Göteborg–Alingsås högre kapacitet, etapp Olskroken–Partille
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 3489
NNK: 0,56

Ökad kapacitet och förbättrad punktlighet genom utbyggnad av spårkapacitet, förbättrat signalsystem och ökad tågtrafik. (Trafikverket, 2021)

 Västra stambanan Sävenäs, planskildhet
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 1647
NNK: 0,30

Planskild anslutning till Sävenäs rangerbangård för effektivare tågtrafik och minskad störningskänslighet. (Trafikverket, 2021)

Västkustbanan, Kungsbacka-Hede, vändspår och partiellt fyrspår
Trafikslag: Järnväg
Investeringskostnad (Mkr): 3356
NNK: 0,16

Ökar kapaciteten genom vändspår i Kungsbacka och fyrspår till Hede, vilket minskar kapacitetskonflikter och förbättrar restider. (Trafikverket, 2021)

 

 

 

 

 

Metoden för att göra samhällsekonomiska kalkyler gällande transportinfrastruktur har en lång tradition och är väl utvecklad i Sverige. Kalkylen kan beskrivas i följande sex steg för en kapacitetsutvidgande järnvägsinvestering.

1. Definition och avgränsning av infrastrukturåtgärden

Anta att det finns ett samfälligt intresse av att uppgradera järnvägen mellan stad X och hamn Y från ett enkelspår till ett dubbelspår. Ett första steg är att beskriva den tilltänka banan i form av sträckning, utformning, en prognos över tillkommande trafik 10–20 år framgent. Beskrivningen ska även inkludera det s.k. jämförelsealternativet (JA) som fångar nuvarande bana om ingenting görs. Jämförelsealternativet är viktigt för att kunna beräkna de effekter (nyttor och kostnader) som uppkommer av den nya dubbelspåriga banan i förhållande till den existerande enkelspåriga banan.

2. Identifiering och kvantifiering av relevanta effekter

I steg 2 identifieras och kvantifieras effekter av uppgraderingen, i exemplet från enkel- till dubbelspår. Effekterna utgörs primärt av kortare restid och färre/kortare förseningar, men även trafiksäkerhet, buller, luftföroreningar, trafikerings- samt drift- och underhållskostnader. Järnvägsinvesteringens effekter kan vara både positiva och negativa. Då det är svårt att förutspå effekterna så används tidigare erfarenheter av liknande investeringar. Genom statistiska s.k. effektsamband erhålls en koppling mellan åtgärden och effekterna.

3. Monetär värdering av effekter

Nästa steg är att sätta ett monetärt värde på dessa effekter, vilket möjliggör en jämförelse med kostnaden för investeringen. Utgångspunkten tas i fastställda värden för insparad restimme, värdet av statistiskt liv, buller eller minskat utsläpp av ett kg koldioxid. Värden fastställs av Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet (ASEK). ASEK hålls ihop av Trafikverket och de fastställda värdena är desamma för alla transportinfrastrukturinvesteringar.

4. Diskontering

Effekterna av en investering sträcker sig över en lång tid och därav måste nyttorna och kostnaderna omräknas till dagens penningvärde. Det görs genom att diskontera med en kalkylränta enligt ASEK och beräkna ett nuvärde.

5. Beräkning av nettonuvärdeskvot

När effekterna av investeringen är värderade i monetära termer och diskonterade till dagens penningvärde, är det möjligt att jämföra nettonyttan med kostnaden för investeringen. Vanligtvis framställs resultatet som en kvot, nettonuvärdeskvoten (NNK), med nettonyttan i täljaren och kostnaden i nämnaren. Ett positivt värde indikerar att investeringen är samhällsekonomiskt lönsam, att nyttan överstiger kostnaderna och motsatt för ett negativt värde. Olönsamma projekt ska tolkas som att staten kan använda pengarna till något mer lönsamt, vilket genererar ett högre värde för medborgarna.

6. Känslighetsanalys

Då underlaget för kalkylerna är osäkra bör resultaten även kompletteras med känslighetsanalyser. CBA-kalkylen är ett användbart verktyg för att inom ramen för ett anslag rangordna projekt efter deras samhällsekonomiska lönsamhet. Den besvarar dock inte frågan om hur mycket som ska satsas på infrastruktur i förhållande till andra utgiftsposter inom statsbudgeten. För detta krävs att andra sektorer utvecklar liknande och jämförbara metoder för att bedöma samhällsekonomisk lönsamhet.

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Dalarna, Värmland och Gävleborg

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Norrbotten

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Region Halland

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Skåne och Blekinge

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västerbotten

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västernorrland och Jämtland

Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen – Västra Götaland

Börjesson, Eliasson och Lundberg (2014). Is CBA Ranking of Transport Investments Robust. Journal of Transport Economics and Policy, vol 48, s 189–204.

Företagarna (2024). Remissyttrande av Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, Företagarna.

Trafikverket (2020–2024), underlag och beräkningar för aktuella investeringsförslag.

Trafikverket (2021). Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033, Trafikverket (Publikation: 2021:186).

Trafikverket (2024). Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, Trafikverket (Publikation 2024:003).

Regeringen (1992). Regeringens proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur med mera, Regeringskansliet.

Regeringen (1996). Proposition 1996/97:53. Infrastrukturinriktning för framtida transporter, Regeringskansliet.

Regeringen (2001). Proposition 2001/02:20. Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, Regeringskansliet.

Regeringen (2006). Proposition 2005/06:160. Moderna transporter, Regeringskansliet.

Regeringen (2009). Proposition 2008/09:93. Mål för framtidens resor och transporter, Regeringskansliet.

Regeringen (2024). Proposition 2024/25:28. Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera, Regeringskansliet.

WSP (2022) Värdering av godstransporter i infrastrukturplaneringen.