Fakturakaoset drabbar småföretagare

Läs även: Hela listan: Sveriges bästa och sämsta betalare.

Läs även: Så blir du medlem i Företagarna.

I förra numret av Företagaren publicerades en granskning av storföretagens betalningsmoral. Den visade att småföretagare får vänta länge på att få betalt för sina fakturor. Allt färre storföretag betalar inom gängse 30 dagar, det handlar snarare om 60– 90 dagar.

Undersökningen väckte reaktioner hos många företagare – en av dem är Cajsa Lundberg, vd för Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad.

– Storföretagens långsamma betalningar innebär en stor risk för oss småföretagare, säger hon.

Lundbergs Pressgjuteri, som är underleverantör till bland annat bil- och fordonsindustrin, drabbades av en kännbar kreditförlust för drygt ett år sedan.

– Jag åkte på en rejäl smäll. Vi hade en kund som krävde 90 dagars kredittid och vi levererade månad efter månad. Plötsligt hamnade kunden i rekonstruktion. I samband med rekonstruktionen tvingades jag först skriva ner mina fordringar rejält, därefter gick kunden i konkurs. Konkursen är ännu inte avslutad, så jag får väl se om det blir några pengar överhuvudtaget.

”När det gäller fakturatider så tycker jag att hela EU skulle enas om 30 dagar”

Cajsa Lundberg menar att småföretagare måste vara observanta på den ökade risk det innebär att ge kunder långa kredittider.

– Om du får betalt inom 30 dagar så har du ju hygglig koll på kreditsituationen, men på 90 dagar så kan det hända mycket som påverkar kundens kreditförmåga. Risken ökar, och så länge jag ligger ute med pengarna så tar jag ju hela risken.

Samtidigt pekar hon på svårigheterna med att bedöma kreditrisker.

– Allt händer så snabbt och det är svårt att hålla koll på kundens kreditvärdighet.

Och de kreditupplysningar som företagare kan prenumerera på ger hon inte mycket för:

– Jag har slutat att köpa kreditupplysningar, de är inte tillräckligt uppdaterade och hinner inte varna när kunder hamnar i trångmål. Vid ett par tillfällen har jag haft kunder med högsta kreditvärdighet som plötsligt drabbats av betalningssvårigheter.

Lundbergs pressgjuteri är ett etablerat familjeföretag i branschen och på kundlistan återfinns flera av landets stora bil-, fordons- och verkstadsföretag. Räddningen under turbulenta tider är företagets starka ekonomiska ställning.

– Vår främsta trygghet är att vi är obelånade och det har räddat oss när vi har drabbats av kreditförluster.

En möjlighet att skydda sig mot ekonomiska smällar är att teckna en kreditförsäkring.

– Visst, jag kan köpa en försäkring mot kreditförluster, men då måste jag försäkra hela min kundreskontra, inte bara de kunder som jag är orolig för, och den försäkringen kostar 5–6 procent av det försäkrade värdet, det kan motsvara hela årets vinst.

Men det är inte bara allt längre kredittider som pressar landets underleverantörer. Det har också blivit allt vanligare att kunderna kräver att underleverantörerna är med och delar på risken i nya utvecklingsprojekt.

– Lundbergs är en legotillverkare som levererar unika produkter till våra kunder. Och då krävs det specialverktyg som kostar allt mellan 350 000 och en miljon kronor. Kunden äger sin konstruktion och sitt verktyg. Kutymen i branschen har varit att vi offererar vad verktyget och framställningen av produkten kostar. Men nu blir det allt vanligare att kunder inte vill betala för sina verktyg, de säger: ”Vill ni vara med så måste ni satsa”. Men det här blir ju rena Ebberöds bank.

Cajsa Lundberg menar att vi nu bevittnar en utveckling som är resultatet av att det svenska banksystemet inte fungerar som det borde göra:

När företagen inte kan låna pengar av banken kräver de att underleverantörerna står för krediterna och riskerna.

– Det är lättare att kräma ut 90 dagar från sina leverantörer än att få låna pengar av banken. Det är bankerna som ska stå för utlåning av det kapital som krävs för att utveckla samhället – vår uppgift är att teknikutveckla samhället, inte vara kreditinstitut.

Lundbergs Pressgjuteri skulle kunna göra precis som många av deras kunder – att vänta med att betala sina fakturor längre än de gängse 30 dagarna.

– Jag skulle också kunna lägga mig på 60 dagar, men jag tycker att det är fel. Mina mindre leverantörer, till exempel verktygsmakare, får alltid betalt inom 30 dagar. Serieleverantörer får dock acceptera samma betalningsvillkor som vi tvingas till av vår gemensamma kund.

Ett alternativ som diskuteras är att lagstifta om 30 dagars betalning.

– Jag är i de flesta fall emot nya lagar och tvingande regler, men när det gäller fakturatider så tycker jag att hela EU skulle enas om 30 dagar. Vem vinner egentligen på dessa långa kredittider?