”Mycket snack och lite verkstad”

Läs även: Så blir du medlem.

Regeringen säger sig bedriva en aktiv näringspolitik. Men näringspolitiken utgörs mest av tomt prat om innovationsråd, ny industrialiseringsstrategi och så kallade strategiska samverkansprogram som ska möta några av de samhällsutmaningar Sverige står inför. Det är innovationsrådet som har identifierat tre områden som centrala utmaningar för det svenska samhället i omställningen mot en mer klimatsmart värld – digitalisering, life science och miljö- och klimatteknik. Det är viktiga frågor och en god ansats.

Det som regeringen tycks missa är dock att 99 procent av Sveriges företag är små, med färre än 49 anställda. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb i Sverige skapats i just dessa små och växande företag. Det är företagare inom alla yrkesgrupper, formgivare, it-specialister, psykologer och hantverkare.

Nästan två miljoner svenskar arbetar i dag i företag med färre än 49 anställda. Under samma tid har de svenska storföretagen dragit ner på personal i Sverige. Nu senast i raden är det Ericsson som varslar 3 000 personer i Sverige.

Att Sverige, som ett litet exportberoende land, har konkurrenskraftiga förutsättningar för företagande är viktigt för alla svenska företag – stora som små. Likaså är det av yttersta vikt att Sverige fortsätter att vara konkurrenskraftigt genom högproduktiv arbetskraft och innovation. Vi behöver fler mindre och växande företag. Men när de internationella företagen drar ner på personal och hindren för de mindre företagen höjs försämras förutsättningarna för näringslivet.

Samverkan blir ett ord för ingenting – och näringslivets representanter blir gisslan i ändlösa dialoggrupper. Samtidigt blir det dyrare och svårare att driva företag i Sverige och konkurrenskraften hämmas.

Jag ser framförallt tre problemområden som riskerar att få en mycket skadlig inverkan på Sveriges fortsatta konkurrenskraft:

Ett. Det är svårt för små företag att hitta kompetent arbetskraft, vilket delvis beror på att Sverige har låg utbildningspremie. En investering i utbildning lönar sig dåligt i Sverige jämfört med andra länder och inom de flesta yrkesområden. Detta leder till svårigheter för Sveriges företag att finna lämplig arbetskraft. Höjda marginalskatter är inte rätt verktyg för att vända utvecklingen.

Två. Det är också dyrare att producera i Sverige eftersom arbetskraftskostnaden relativt sett är hög. Det är helt enkelt dyrt att anställa i Sverige. Dessa kostnader ökar nu dessutom som en följd av regeringens skattehöjningar. Arbetsmarknadens parter driver också löneutvecklingen samtidigt som den svenska kollektivavtalsmodellen tycks försvåra utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden.
Jag ställer mig därför frågande inför om politiken och parterna drar åt samma håll?

Tre. Under de senaste två åren med nuvarande regering har en rad förslag presenterats som allvarligt försvårar för företag och som sänker deras lönsamhet. Det rör allt från 3:12-reglerna och vinsttak i välfärdssektorerna till medfinansiering vid sjukskrivningar.

Om regeringen menar allvar med att stärka svenska företags internationella konkurrenskraft måste de börja med att skapa goda förutsättningar för att driva företag i Sverige. Regeringen kan upprepa att de driver en aktiv näringspolitik. Det betyder inte att det stämmer.

Bra!
Småföretagen står redo när jättar som Ericsson slår igen.

Dåligt!
Näringspolitiken består mest av tomt prat.