6 000 rotföretag har försvunnit

– Den snabba minskningen visar tydligt att det är för hög skatt på konsumenttjänster, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Fredagen den första januari 2016 sänktes rotavdraget från 50 till 30 procent. Effekten lät inte vänta på sig. Månad för månad har Skatteverket redovisat hur både antalet köpare och företag som utför rotarbeten har minskat.

Det betalades ut drygt 11 miljarder kronor i rotavdrag under 2016, vilket var 8,3 miljarder kronor mindre än 2015 – det lägsta beloppet sedan 2009, när avdraget infördes. Antalet köpare minskade med 180 000 personer, från 1,2 miljoner till drygt 1 miljon. Totalt var det 5 963 färre företag som under 2016 utförde rottjänster jämfört med året innan.

– Minskningen (av utbetalade rotpengar) är större än den rent matematiska effekten av sänkt skattereduktion, konstaterar Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, i det till rotårsrapporten medföljande pressmeddelandet.

Sänkningen av rotavdraget har alltså inte bara gjort det dyrare för hushållen att anlita hantverkare, utan har även inneburit att företagens totala intäkter från ROT-tarbeten har minskat. Och det samtidigt som hushållens konsumtion i övrigt är stark.

– Det är tydligt att skatten på konsumenttjänster är högre än konsumenten är villig att betala. Därför minskade efterfrågan snabbt när rotavdraget sänktes, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna och tillägger:

– Att skapa rimlig beskattning av tjänster till privatpersoner är ett huvudargument för rotavdraget. Tjänstesektorn är en viktig framtida arbetsmarknad. I en situation där varje jobb behövs för att stärka den svenska ekonomin är det tråkigt att regeringen väljer den här vägen.

Ett annat argument för att införa rotavdraget var att komma till rätta med hushållens benägenhet att anlita hantverkare svart, eller ”utan kvitto” som det ofta formulerades.

I en undersökning Företagarna gjorde 2015 angav 74 procent av de tillfrågade företagen i byggbranschen att det innan rotavdraget var vanligt eller mycket vanligt att kunder bad att få ”arbeten utförda utan kvitto”. Bara en procent angav att det fortfarande var vanligt 2015, när rotavdraget fortfarande var 50 procent.

– När rotavdraget infördes 2009 började tusentals hantverkare betala skatt och kom in i socialförsäkringssystemet. Men redan nu får vi signaler från företag att förfrågningarna om ”jobb utan kvitto” ökar, säger Patrik Nilsson.

Men varför hörs inte ljudliga protester från företagen i branschen?

– En trolig anledning till att inte fler företag har fått problem med lönsamheten är den starka konjunkturen i byggbranschen i övrigt. Många har kunnat växla från rot till uppdrag inom nyproduktion. Effekten för företagen kommer sannolikt märkas på allvar först när byggkonjunkturen vänder, säger Patrik Nilsson.

Men han betonar att det finns ett stad–landperspektiv på det området.

– Den största minskningen av ROT-avdraget skedde exempelvis i Norrland, där det byggs relativt lite nytt. Jag är rädd att sänkningen tvingar hantverkare i glesbygd att börja veckopendla till storstadsområden och att det på sikt driver på utflyttningen från glesbygden, säger Patrik Nilsson.