Sorry, men svenska utbildningar duger inte
Skolan berör oss alla och 2013 slog resultaten från den internationella Pisaundersökningen ned som en bomb i den svenska utbildningsdebatten. Skolresultaten hade sjunkit som en sten på alla fronter och Sverige hade den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.
Därmed blev det uppenbart för alla att den svenska skolan befinner sig i djup kris. Samtidigt har företagarna under många år påpekat att det blir allt svårare att hitta rätt kompetens för att anställa och expandera. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden har ökat i takt med att kvaliteten i skolan har sjunkit.
Enligt Företagarnas Småföretagsbarometer 2015 uppger drygt vart femte företag att brist på lämplig arbetskraft utgör det största hindret för expansion. Till viss del handlar det om vad som kan kallas för allmänt hyfs och uppträdande på en professionell arbetsplats. Enkla förhållningsregler som att passa tider och uppträda städat och vårdat när företaget företräds faller sig inte lika självklart för alla.
Men enligt de företag som ingår i Företagarnas studier är bristen på yrkeserfarenhet den viktigaste förklaringen till arbetskraftsbristen. Den näst viktigaste förklaringen är att utbildningen inte duger.
Svenska företag har under många år både varnat för, och upplevt konsekvenserna av, att kvaliteten i det svenska skol- och utbildningssystemet har fallit. Övergången till ett mer kunskapsbaserat näringsliv med mer små företag och en snabbt växande tjänstesektor ställer allt högre krav på rätt kompetens på rätt plats.
Entreprenörskapsforums rapport En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt (2014) visar att hälften av den ekonomiska tillväxten mellan 2001 och 2010 har skett tack vare att mer anställda också är högutbildade. I en jämförelse av olika utbildningsgruppers produktivitet konstateras att högutbildade är mellan två och tre gånger mer produktiva än lågutbildade.
Det ökade antalet högutbildade är också skälet till den största delen av tillväxten det senaste årtiondet. Vad som menas med detta är förstås att hela näringslivet i dag kännetecknas av en generellt sett högre utbildningsnivå. Vi behöver mer kunskap för nya arbetsmetoder och ny teknik, och detta gäller i de flesta branscher.
En bättre matchning förutsätter alltså bredare allmänna och högskoleförberedande kunskaper, ökad förståelse för näringslivets krav på god attityd och arbetslivsuppförande, samt möjligheter för individer långt ifrån arbetsmarknaden att skaffa sig yrkeserfarenhet. Lägre kostnader för att anställa (speciellt för utsatta grupper), flexiblare anställningsformer och mer kompletterande utbildning behövs följaktligen för att förbättra matchningen och för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för de grupper som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden.