Den hållbara affären

Jag sitter på Klarabergsgatan i Stockholm tillsammans med Anita Roll, avgående vd och grundare av företaget QTEMA, och den tillträdande vd:n Marie Loverfelt.

Anita och Marie träffades på en ledarskapsutbildning för drygt tio år sedan och de fann varandra. Idén till QTEMA kläckte Anita redan på 1980-talet när it-branschen började växa. Hon jobbade då i finansbranschen och upplevde på nära håll bristerna i många it-system. Att testa och kvalitetssäkra ansågs tråkigt, onödigt och något som bara nördar ägnade sig åt. Resultatet blev därefter.

– Jag är en vän av ordning och reda, säger Anita och ler. Jag vill ha struktur och rundar inte hörn. Det lönar sig i längden att lägga ned mycket tid i början av ett projekt. Därför bestämde jag mig för att starta ett företag som fokuserar på att erbjuda tjänster som kvalitetssäkrar it-system.

Sprunget ur kvalitetstänket kom sedan intresset för miljö- och hållbarhetsarbete, vilket egentligen är skälet till att jag har valt att intervjua Anita till Företagaren. Hon porträtteras också i Företagarnas hållbarhetsrapport som släpptes i mitten av oktober och jag vill veta mer om hennes engagemang.

– Hållbarhet och miljöfrågor slog igenom ordentligt i början av 2000-talet med kvalitetsledningssystem som ISO 14000. Vi förstod redan då att detta skulle bli en viktig del i kvalitetsarbetet för företag framöver, säger hon.

Enligt Anita är det en utmaning för tjänsteföretag att jobba med den här typen av frågor – det blir lite mer diffust än om man tillverkar produkter.

– Bland tjänsteföretag var vi säkert bland de första att börja tänka i de här banorna. Vi ställde oss frågor som: Vad är det för leverantörer vi har, hur arbetar de, hur har de tagit fram produkterna vi köper och hur ser de på sitt ansvar?

Det här måste ha inneburit mycket arbete för er, att lära er så pass mycket att ni kunde veta hur och vilka krav ni skulle ställa?

– Absolut. När vi skulle göra upphandlingar fick vi ju ställa oss frågan vilka miljömål vi har, varför vi gör det vi gör och vilka vinster vi uppnår genom ett genomtänkt miljöarbete. Det är klart att det blev extrajobb, men det är ju det som är grejen med kvalitet. Att lägga ned mer tid i början innebär ofta att det blir bättre sen.

Hur gör man då för att ställa rätt krav på sina leverantörer?

– I början hade vi ett batteri med frågor som vi ställde till våra underleverantörer om arbetsprocesser och inställning till hållbarhet och miljö. Få hade ett bra svar då och även om det blivit bättre i dag så gäller det delvis fortfarande.

 ”Jag hoppas att lagen om offentlig upphandling skrotas. Tanken var bra, men som lagen fungerar idag är den snarare ett hinder.”

Samtidigt blev det populärt bland de offentliga upphandlarna att ställa krav på miljö, hållbarhet och ledningssystem för miljöhänsyn.

Har det offentliga Sverige varit för ett hållbarhetstänk?

– Ja, det tycker jag. Samtidigt beror det till stor del på politisk korrekthet, att det är snyggt att ställa frågan, snarare än en genuin vilja att ta ansvar för miljön. Det är överhuvudtaget väldigt sällan som beställare i offentliga upphandlingar vet hur de ska värdera ett svar. Därför är jag i huvudsak en motståndare till LOU, Lagen om offentlig upphandling. Jag hoppas att den skrotas – tanken var bra – men som lagen fungerar idag är den snarare ett hinder för såväl upphandlare som anbudsgivare. Det måste bli lättare att göra affärer.

Och hur arbetar då QTEMA med hållbarhet idag?

– Vi har ju kommit en bra bit genom att sätta upp en struktur och ställa krav på våra underleverantörer, säger Anita.

Ett annat hinder är enligt Anita att kunderna inte efterfrågar hållbarhetsarbete vid upphandlingar.

– Om vi kommer och säger att vi har ett jättebra miljöarbete så fäster våra kunder inte särskilt stor vikt vid det, säger hon. Men i de offentliga upphandlingarna är det ett krav, där vinner vi på det.

Anitas erfarenheter står i kontrast till Företagarnas hållbarhetsrapport där en majoritet av de tillfrågade småföretagarna svarat att det är lönsamt för företaget att kunna visa på ett hållbarhetsarbete för kunderna.

Det verkar alltså finnas två uppfattningar. Å ena sidan är det många företag som säger sig arbeta med hållbarhet i större utsträckning än vad som kanske är sant. De argumenterar att hållbarhet efterfrågas av kunderna och att arbetet är strategiskt ur pr-synpunkt. Det är den problembeskrivningen som ligger till grund för regeringens förslag om rapporteringskrav för företagares hållbarhetsarbete. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv, men regeringen har valt att gå längre än EU. Det gör att 2 000 svenska företag kommer att åläggas rapporteringskrav för sitt hållbarhetsarbete, istället för de 300 som berörts om man gått på EU:s linje.

Å andra sidan finns det en uppfattning att det helt enkelt inte finns en tillräckligt stor efterfrågan i beställarleden för att det ska löna sig att arbeta med hållbarhetsfrågor.

Anita är ingen stark anhängare till regeringens förslag om rapporteringskrav. Mer pappersexercis har sällan löst några problem, menar hon. Framförallt riskerar mer byråkrati att ta fokus från själva hållbarhetsarbetet i mindre företag. För även om rapporteringskraven främst drabbar större företag så kommer även mindre företag att påverkas i egenskap av underleverantörer.