Småföretagsbarometern 2025

Det senaste året har småföretagskonjunkturen försvagats ytterligare. Den samlade konjunkturindikatorn föll till -13 från -11 (2024). Det är sjunde året i rad som indexet är under det historiska genomsnittet (66), vilket är den längsta perioden i indexets 40-åriga historia. Småföretagarnas förhoppningar om att 2025 skulle bli året då vändningen kom, blev inte besannade. I stället blev det återigen ett rekordsvagt år, den näst lägsta noteringen sedan 1985 efter pandemiåret 2021.

Småföretagen har som många andra missbedömt hur snabbt konjunkturen ska vända tillbaka. Den svenska ekonomin dras fortsatt med en svag privat konsumtion och återhållsamma investeringar. Riksbankens räntesänkningar förefaller inte ha fått i gång hjulen i småföretagen. 46 procent av företagen säger att konjunkturläget är sämre än normalt, och endast 18 procent anser att det är bättre än normalt. Mest missnöjda är företag inom handeln, där 53 procent anser att den är sämre än normalt, medan byggföretagen är något mindre negativa.

Småföretagare är allt optimister

Baserat på småföretagarnas egna bedömningar väntas nu konjunkturen ta fart under 2026, och konjunkturindikatorn stiger till 60. Konjunkturoptimismen i årets barometer är inte lika utbredd som under förra året och kommer inte upp till det historiska genomsnittet på (66). Fler tror att konjunkturläget förbättras det närmaste året samtidigt som färre tror på en försämring. Var fjärde företagare bedömer att konjunkturen kommer att vara bättre än normalt nästa år medan 28 procent tror att den kommer att vara sämre än normalt. Riksbankens återkommande räntesänkningar under året till de lägsta nivåerna sedan våren 2022 och en mer expansiv finanspolitik ökar sannolikheten för en vändning i småföretagskonjunkturen. Den finanspolitiska stimulansen sker framför allt på konsumtionssidan men det är osäkert hur mycket av den stärkta köpkraften som faktiskt leder till en ökad konsumtion och tillväxt.

Figur 1: Konjunkturindikatorn nuläge och prognos

Konjunkturindikatorns tre delar – orderingång, omsättning och sysselsättning – visar tecken på svaghet

Det svaga konjunkturläget sätter tydliga avtryck i företagens orderingång och omsättning. 41 procent av småföretagen uppger att orderingången har minskat under de senaste tolv månaderna jämfört med 34 procent som uppger att den har ökat. Ett nettotal på -6 är en marginell ökning från -9 i Småföretagsbarometern 2024 men långt under dess historiska genomsnitt. Det är till och med lägre än vid den branta konjunkturnedgången under den svenska finanskrisen i början av 1990-talet.

Omsättningen fortsätter också att minska. Nettotalet för omsättningen sjönk till -2 från 1 förra året, även här betydligt lägre än dess historiska genomsnitt (30).

 Trots en långvarig lågkonjunktur har nedgången i sysselsättningen inte blivit större än vid tidigare konjunkturnedgångar. En förklaring är att småföretagen väljer att behålla personalstyrkan oförändrad i förhoppning om en snar konjunkturvändning och på grund av erfarenheter av hur svårt det är att hitta lämplig arbetskraft. Det gäller framför allt i de minsta företagen, (1–4 anställda) där sju av tio företag har behållit arbetskraften oförändrad jämfört med en av tre av de större företagen (20–49 anställda).

Småföretagen räknar med att orderingång och omsättning repar sig under 2026 där fyra av tio företag tror på en ökning. Även om anställningsplanera stiger något är det fortfarande en majoritet av företagen som planerar en oförändrad personalstyrka.

Två av tio småföretag tror att de kommer att ha fler anställda om ett år medan en av tio räknar med att minska på personalstyrkan. De mest expansiva anställningsplanerna finns i de större småföretagen verksamma inom industrin och tjänster. Men vi vet sedan tidigare att småföretagens anställningsplaner ofta varit för optimistiska antingen på grund av en svagare konjunktur än förväntat eller svårigheter att hitta arbetskraft.

Bäst motståndskraft inom finans och försäkring, svagast i transportsektorn

Alla branscher påverkas av lågkonjunkturen visar Småföretagsbarometern och samtliga befinner sig under det historiska genomsnittet. Under det senaste året är det framför allt transport och magasinering som uppvisar den svagaste konjunkturen, följt av information och kommunikation samt handelsföretagen. Företag inom fastighetsverksamhet och uthyrning har klarat sig bättre.

Nästa år förväntas en konjunkturåterhämtning i samtliga branscher. Mest optimistiska är företag inom finansbranschen, industrin, handeln samt inom uthyrning och andra stödtjänster. Lägst förväntningar finns inom bygg respektive transporter och magasinering.

Figur 2: Konjunkturindikatorns delindikatorer, nuläge och prognos

Figur 3: Branschanalys

Småföretagen har under flera år uppvisat en försämrad lönsamhet, men årets barometer visar på ljusglimtar. I årets barometer uppger 35 procent av företagen att lönsamheten har försämrats under det senaste året samtidigt som 32 procent svarar att den har förbättrats. Det innebär att nettotalet för lönsamheten steg för första gången på tre år, till -3 från -10 förra året. Den är dock fortfarande långt under dess historiska genomsnitt (10). Största förbättringen i år har skett inom handelsföretagen följt av byggföretagen, där betydligt färre rapporterar om en försämrad lönsamhet jämfört med förra året.

Figur 4: Lönsamhetsutveckling: Lönsamhetstappet bromsas upp

Svagare lönsamhet gör att färre kan spara till framtida investeringar

Andelen företag som uppger att lönsamheten är tillräcklig för att täcka löpande utgifter och löner har minskat från 84 procent i förra årets barometer till 77 procent. Den största förändringen från förra året är att färre företag anser att lönsamheten är så pass god att den räcker till eget sparande eller investeringar. Det uppger fyra av tio företag jämfört med vart annat företag förra året. Hela 22 procent svarar att de har svårt att få verksamheten gå ihop, en ökning från 16 procent förra året. Andelen som har en så dålig ekonomi att företaget riskerar konkurs eller läggas ned har ökat under motsvarande period från 4 procent till 7 procent.

Figur 5: Småföretagens beskrivning av lönsamheten i dag

Figur 6: Småföretagens största tillväxthinder

Det största tillväxthindret för småföretagen är svag efterfrågan. Vart fjärde företag oavsett branschtillhörighet och storlek på företag uppger detta. Åren 2015–2023 var svårigheten att hitta lämplig arbetskraft det i särklass största hindret vilket delvis berodde på ett starkare konjunkturläge än vad vi ser idag. Men sedan 2024 har svag efterfrågan varit det främsta tillväxthindret i och med den långvariga lågkonjunkturen i svensk ekonomi. I år hamnar svårigheter att hitta lämplig arbetskraft på andra plats, med 15 procent av företagen som uppger det som sitt främsta tillväxthinder.

Inom byggsektorn är utmaningarna att hitta arbetskraft det största hindret för att expandera, där 26 procent av företagen uppger det. Företagen med fler än 20 anställda har mer rekryteringsutmaningar jämfört med de minsta företagen.

Höga arbetskraftskostnader är det tredje största tillväxthindret (10 procent av företagen). Att förbättra tillväxtförutsättningar kräver också politisk förutsägbarhet, översyn av skattesystemet och ett förenklat regelverk, vilket sammantaget upplevs som de största tillväxthindren för landets småföretag, 17 procent av företagen. Det är tillväxthinder som till stor del är kopplad till utformningen av den ekonomiska politiken.

Svårare att klara likviditeten med krympande sparbuffertar

Färre småföretag ha råd att hantera en minskad försäljning med sparade medel. Den utdragna lågkonjunkturen har gjort att färre företag har sparade medel kvar att hantera vid ett större intäktsbortfall jämfört med fjolårets undersökning. Hälften av företagarna (54 procent) svarar att de har sparade medel för att klara sig från en konkurs vid ett större intäktsbortfall jämfört med 61 procent förra året. Andra åtgärder som företagare gör för att undvika en konkurs är bland annat att sänka sin egen lön, dra ned på antalet timanställda, och tjänstepensionsavsättningar. Man tar också upp krediter eller söker hjälp från vänner eller familj.

Vid ett större intäktsbortfall är det bara 9 procent av de tillfrågade företagarna som tror att de inte skulle klara sig från konkurs. Det är något färre jämfört med förra året. Sårbarheten är som störst inom handel och bygg, där 12 procent av företag uppger att de inte skulle klara sig från en konkurs.

Figur 7: Skulle ditt företag klara tre månader med hälften av de budgeterade intäkterna utan att gå i konkurs och i så fall hur?

Figur 8: Har din privatekonomi som företagare förändrats jämfört med för ett år sedan?

Var fjärde företagare anser att privatekonomin har försämrats

Företagarnas upplevelse av sin privatekonomi är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande bedömning förra året trots en svagare konjunktur än förväntat. En majoritet av företagarna (55 procent) anser att deras privatekonomi inte har påverkats under det senaste året. Knappt en femtedel av småföretagen har fått en bättre privatekonomi (17 procent) medan en av fyra (24 procent) upplever en försämring. Yngre företagare, 18–34 år är mer nöjda med utvecklingen av sin privatekonomi än äldre. Här svarade var tredje företagare att den har förbättrats jämfört med enbart var femte för de som är över 60 år.

Sex av tio företagare känner oro kring sitt företag. Det gäller framför allt hur efterfrågan och konjunkturen kommer att utvecklas. Efter flera år med svag konjunktur är det inte överraskande att många företagare ser risken för en ännu svagare efterfrågan som det största orosmolnet och försvårar företagens möjligheter att göra framtidssatsningar.

För att få bättre fart på svensk ekonomi är det viktigt att företagen investerar. Under det senaste året är det närmare hälften av företagen (44 procent) som svarar att de har skjutit upp planerade satsningar på grund av det osäkra omvärldsläget och den försämrade lönsamheten. Uteblivna framtidssatsningar är mest framträdande i företag med fler än 10 anställda, där 55–60 procent av företagarna svarade att de haft avbrutna satsningar. I företag med en verksamhet som nätt och jämnt går ihop är det var tredje företag (34 procent) som avbrutit satsningar det senaste året jämfört med endast 4 procent i företag med en god lönsamhet.

Figur 9: Vad av följande oroar dig mest i nuläget gällande ditt företag?

Figur 10: Har du under det senaste året skjutit upp eller avbrutit satsningar i företaget på grund av en ökad osäkerhet om framtiden?

Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985.

Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar på utvecklingen de kommande 12 månaderna. Underlaget utgörs av bedömningar av företagare som har minst 1 och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas personliga uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i den redovisade indikatorn för konjunkturen.

Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank. Vid genomförandet av intervjuerna har Novus medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och insikten kring de små och växande företagens betydelse för den svenska ekonomin.

Konjunkturindikatorns tre delar, orderingång, omsättning och sysselsättning, skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Här redovisas de regionala skillnaderna, län för län.  

Konjunkturindikatorn senaste 12 månaderna och prognos kommande 12 månader

Orderingång, omsättning och sysselsättning, samt konjunkturindikatorn, län för län

Prognos för orderingång, omsättning och sysselsättning, samt konjunkturindikatorn, län för län

Ladda ner Småföretagsbarometern 2025 per län

Småföretagsbarometern Blekinge (pdf)

Småföretagsbarometern Dalarna (pdf)

Småföretagsbarometern Gotlands län (pdf)

Småföretagsbarometern Gävleborg (pdf)

Småföretagsbarometern Halland (pdf)

Småföretagsbarometern Jämtlands län (pdf)

Småföretagsbarometern Jönköpings län (pdf)

Småföretagsbarometern Kalmar län (pdf)

Småföretagsbarometern Kronoberg (pdf)

Småföretagsbarometern Norrbotten (pdf)

Småföretagsbarometern Skåne (pdf)

Småföretagsbarometern Stockholms län (pdf)

Småföretagsbarometern Södermanlands län (pdf)

Småföretagsbarometern Uppsala län (pdf)

Småföretagsbarometern Värmland (pdf)

Småföretagsbarometern Västerbotten (pdf)

Småföretagsbarometern Västernorrland (pdf)

Småföretagsbarometern Västmanlands län (pdf)

Småföretagsbarometern Västra Götaland (pdf)

Småföretagsbarometern Örebro län (pdf)

Småföretagsbarometern Östergötland (pdf)