- Det är fel väg att gå, först måste kompetensen höjas i den första domstolen, förvaltningsrätten, säger Företagarnas skatteexpert, Annika Fritsch som tillsammans med andra företrädare för näringslivsorganisationer och Skatteverket skriver på DI-debatt idag.
Nedan hittar du artikeln i sin helhet. Den publicerades i Dagens Industri, 2011-01-10.
Rättssäkerheten i skattemål riskerar att bli ännu sämre
Skatteverket och ett antal näringslivsorganisationer, bland annat Företagarna, riktar skarp kritik mot ett utredningsförslag som riskerar att bli ny lag.
Skatteverket tillsammans med tio näringslivsorganisationer vände sig för tre år sedan till regeringen med en begäran om snabba åtgärder för att uppnå en ökad specialisering i skattemål i förvaltningsdomstolarna. Specialisering är nödvändigt för att säkra kvaliteten och effektiviteten i dömandet.
Regeringen har dock inte kommit med något förslag till sådana åtgärder. I stället föreslås i Målutredningens betänkande - som fram till den 21 januari är ute på remiss hos myndigheter och organisationer - att det i alla skattemål ska införas spärrar till en andra domstolsprövning, så kallat prövningstillstånd.
Vi anser att detta är fel väg att gå. Först måste den första domstols - instansen - förvaltningsrätten - kraftigt förstärkas för att säkra effektivi - teten och kvaliteten i dömandet innan hinder mot prövning i andra instans - kammarrätten - införs.
Målutredningen föreslår att det ska införas krav på prövningstillstånd i skattemål i kammarrätt. Till stöd för detta hänvisar utredningen till Domstolsverkets rapport 2002:4, som enligt utredningen utvisar ett positivt resultat vad gäller utvärderingen av de måltyper i kammarrätten där prövningstillstånd har införts.
Målutredningen föreslår dessutom att en så kallad granskningsdispens, som infördes 1 november 2008 i hovrätten i vissa måltyper, även ska införas i kammarrätten. Granskningsdispens innebär att målet ska tas upp till prövning om det av domen inte går att bedöma om den är riktig eller inte. Med införandet av denna ytterligare dispensgrund anser Målutredningen att risken för felaktiga beslut blir ytterst begränsad.
Vi delar inte Målutredningens bedömning vad gäller Domstolsverkets utvärdering. Vid remiss - behandlingen kritiserades utvärder - ingen bland annat för att den inte gav tillräckligt underlag för att bedöma om effektivitetsvinster hade uppkommit.
Kritik riktades även mot att det av statistiken framgick att ändrings - frekvensen, det vill säga mål ändrade från underinstans av totalt antal avgjorda mål, hade sjunkit i de måltyper där krav på prövningstillstånd hade införts. Vidare framgick av rapporten att det var stora skillnader mellan domstolarna vad gällde beviljande av prövningstillstånd och ändringsfrekvens.
Vad gäller prövningstillstånd med granskningsdispens har någon utvärdering ännu inte skett. Trots detta kan man utifrån den av Domstolsverket förda statistiken göra an taganden om vilka konsekvenser som reformen har medfört. Om man antar att underrätterna avger lika många "felaktiga" domar före som efter ett införande av krav på prövningstillstånd bör ändrings frekvensen i princip vara oförändrad från år till år.
Om farhågorna för försämrad rättssäkerhet vid införande av krav på prövningstillstånd är befogade bör ändringsfrekvensen minska när antalet inkomna mål där prövningstillstånd krävs ökar. Och Domstolsverkets statistik visar just att ändringfrekvensen har sjunkit kraftigt vad gäller mål inom allmänna dom stolar där krav på prövningstillstånd har införts, oavsett om gransknings dispens har funnits med som dispensgrund.
Ändringsfrekvensen har sjunkit kraftigast i de måltyper där kravet på prövningstillstånd har ökat som mest.
2008 fanns krav på prövnings - tillstånd i drygt 25 procent av tvistemålen och 2009 hade kravet på prövningstillstånd kommit att omfatta drygt 87 procent av målen. Ändringsfrekvensen i hovrätten sjönk från 27 till 20 procent mellan 2008 och 2009.
Under 2010 har den fortsatt att sjunka och låg i september 2010 på 17 procent. Denna kraftigt minskade ändringsfrekvens har alltså inträffat oavsett att det finns en gransknings - dispens som enligt Målutredningen ska göra att risken för felaktiga beslut blir ytterst begränsad.
Målutredningen menar att det förhållandet att tio förvaltningsrätter från och med den 15 februari i år ersätter tidigare 23 länsrätter innebär att vi har fått en ökad kompetens i första instans.
Vi menar att på sikt kan större domstolar - om övriga förutsättningar ges - skapa förutsättningar för ökad specialisering och därmed bättre kompetens i skattemål.
Men förändringen måste ske i rätt ordning. Det krävs kraftfulla insatser för att säkerställa kompetensen i förvaltningsrätterna liksom stark styrning mot specialisering. Först när detta har uppnåtts kan man reflektera över spärrar till kammar rätten.
Först måste den första instansen förstärkas för att säkra kvaliteten i dömandet innan hinder införs mot prövning i andra instans.
Ernst Forsberg, Far
Ulla Werkell, Fastighetsägarna Sverige
Annika Fritsch, Företagarna
Urban Rydin, Lantbrukarnas Riksförbund
Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd
Vilhelm Andersson, Skatteverket
Torbjörn Lindhe, Stockholms handelskammare
Anders Ekdahl, Svensk industriförening
Marie Rosvall, Svenska bankföreningen
Krister Andersson, Svenskt Näringsliv
Ellen Bramness Arvidsson, Sveriges Försäkringsförbund
Germund Persson, Sveriges Kommuner och Landsting
Mikael Carlsson, Sveriges redovisningskonsulters förbund